Statsrådet tillsatte den 5 mars 2020 en parlamentarisk kommitté som utred utvecklandet av den allmänna värnplikten och fullgörandet av skyldigheten att försvara landet. Som villkor för värnpliktskommitténs utredningsarbete ställdes att utvecklandet ska ge det militära försvaret ett operativt mervärde samt stödja stärkandet av försvarsviljan och medborgarnas jämlikhet. Kommittén lämnade sitt betänkande den 26 november 2021 och föreslog då att uppbådssystemet ska utvidgas till att omfatta hela åldersklassen.
I kommitténs betänkande beskrevs de målsättningar som utvecklandet och beslutsfattandet ska utgå från
Som utmaningar hos värnpliktssystemet lyfte kommittén fram att åldersklasserna blir mindre och att det kan finnas begränsningar i funktionsförmågan som påverkar inledande eller slutförande av tjänstgöringen. Som lösning föreslogs att man intensifierar samarbetet mellan myndigheter i syfte att förbättra de ungas välbefinnande och funktionsförmåga. Försvarsmakten ska också se över tjänsteduglighetsklassificeringen, som gör det möjligt att fullgöra militärtjänst med vissa hälsomässiga begränsningar.
Kommittén ansåg att det är viktigt att man stärker försvarskunskapen hos unga med hjälp av både skolsystemet och uppbådssystemet. Kommittén vill också stärka tiden i reserven som en del av värnplikten samt intensifiera civiltjänstens roll i stärkandet av samhällets övergripande säkerhet, dock så att dess karaktär av övertygelse kvarstår. Enligt kommittén är det också skäl att ge kvinnor möjlighet till frivillig civiltjänst.
Med tanke på det militära försvaret motsvarar systemet enligt kommitténs bedömning väl dess syfte, att producera en reserv, vilket gör det möjligt att försvara hela landet. Försvarsviljan är hög och stödet för systemet stabilt. Kommitténs förslag stärker ytterligare verksamhetsförutsättningarna för det militära försvaret.
En del av måltillstånden kan uppnås snabbare och inom förvaltningsområdet, medan flera mål kräver mer omfattande utredning och beredning. Utan lagstiftningsändringar kan man bland annat öka antalet som inleder tjänstgöring genom att utveckla bedömningen av tjänstedugligheten och kartlägga nya uppgifter i fråga om tjänstgöringen. Antalet kvinnor som fullgör frivillig tjänstgöring kan ökas genom riktad aktiv kommunikation. Avbrytandet av tjänstgöring kan förebyggas genom att man utvecklar en förhandsenkät och ett urvalssystem för dem som ska inleda sin tjänstgöring så att det blir lättare att välja ut personer till den för dem lämpligaste uppgiften.
Också utvecklingsåtgärder som kräver ändringar i lagstiftningen har redan vidtagits. För exempel lagen om frivillig militärtjänst för kvinnor trädde i kraft den 1 juni 2022. Ansökan om frivillig militärtjänst för kvinnor tidigarelades med ungefär sex veckor. Ändringen gör det möjligt att ordna uttagning för kvinnor samtidigt som uppbåden. Hälsoundersökningarna i samband med urvalen kan därmed också utföras i samma rytm som männens.
Arbetsgruppen för utveckling av uppbådssystemet föreslog gemensam försvarsdag och hälsoundersökningar på förhand för hela åldersklassen
Försvarsministeriet tillsatte 1.9.2022 en arbetsgrupp med uppgift att fortsätta utreda och planera en utvidgning av uppbåden till hela åldersklassen. Arbetsgruppens arbete var en fortsättning på den parlamentariska kommitténs utredning.
Arbetsgruppen för utveckling av uppbåden överlämnade sin slutrapport 31.1.2024 och föreslog en gemensam försvarsdag i läroanstalterna för alla 17-åringar. Under dagen ska de unga få information om försvaret, värnplikten och den övergripande säkerheten. Målet med försvarsdagen är att öka unga mäns medvetenhet om de skyldigheter som hänför sig till uppbådsåldern och unga kvinnors medvetenhet om möjligheterna att söka sig till tjänstgöring.
De egentliga uppbåden skulle stå på tur efter försvarsdagen och hälsoundersökningen, och vara obligatoriska för värnpliktiga män och frivilliga för dem som söker sig till frivillig militärtjänst för kvinnor. Nytt är att man håller på att slå samman uppbåden och antagningstillfällena till frivillig militärtjänst för kvinnor till ett gemensamt evenemang för både män och kvinnor.
Dessutom föreslog arbetsgruppen att det för hela åldersklassen och för män och kvinnor ordnas enhetliga hälsoundersökningar inom studerandehälsovården. I reformen ska försvarsmaktens hälsoundersökning på förhand och hälsoundersökningen inom studerandehälsovården slås samman så att man samtidigt beaktar både den ungas studieförmåga och gör en bedömning av tjänstedugligheten.
En hälsoundersökning inom studerandehälsovården skulle säkrare nå alla uppbådspliktiga. Också kvaliteten på undersökningarna kommer att förbättras när de genomförs i en miljö där man känner den unga personen. I modellen ska det ingå en elektronisk hälsoenkät som genomförs under det första studieåret och e-respons på den samt undersökningar utförda av hälsovårdare och läkare. Bedömningen av tjänstedugligheten lämnas till försvarsmakten elektroniskt. Den studerande kan hänvisas till behövliga stödformer utifrån observationer som gjorts i hälsoundersökningen.