Arbetet på en ny försvarsredogörelse har inletts
Försvarsministeriet har inlett utarbetandet av statsrådets försvarsredogörelse i enlighet med målsättningarna i regeringsprogrammet. Försvarsredogörelsen ges till riksdagen efter den utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelsen, uppskattningsvis under år 2024.
Försvarsredogörelsen fastställer försvarspolitiska riktlinjer för att upprätthålla och utveckla Finlands försvarsförmåga med beaktande av Natomedlemskapets inverkan. I redogörelsen behandlas samordningen av Finlands försvarssystem med Natos kollektiva försvar och avskräckande effekt samt fastställs riktlinjer för Finlands försvarspolitiska och militära roll i alliansen. Försvarsredogörelsens tidsperspektiv går över den innevarande valperioden och sträcker sig till början av 2030-talet.
Statsrådets försvarsredogörelse 2021
Statsrådets försvarsredogörelse till riksdagen godkändes vid statsrådets allmänna sammanträde torsdagen den 9 september 2021.
Statsrådets försvarsredogörelse till riksdagen drar upp de försvarspolitiska riktlinjerna för hur den finska försvarsförmågan ska upprätthållas och utvecklas. Genom försvarsredogörelsen och genom att verkställa den säkerställer man att den finska försvarsförmågan motsvarar de krav som verksamhetsmiljön ställer.I statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelse (Statsrådets publikationer 2020:31) bedöms Finlands omvärld och presenteras prioriteringarna och målen för den finska utrikes- och säkerhetspolitiken. Försvarsredogörelsen fördjupar granskningen ur försvarspolitikens och det militära försvarets synvinkel. Försvarsredogörelsen har beretts genom ett tväradministrativt samarbete, och den parlamentariska uppföljningsgruppen har hörts. Riktlinjerna i försvarsredogörelsen sträcker sig fram till slutet av 2020-talet.
Genom försvarsredogörelsen och verkställandet av den tryggas Finlands försvarsförmåga i en spänd och svårförutsägbar verksamhetsmiljö, skapas förutsättningar för att upprätthålla och utveckla ett försvarssystem som täcker hela landet och beaktar alla domäner, dras riktlinjer upp för det personalbehov och de ekonomiska resurser som upprätthållandet av beredskapen, utbildningen av värnpliktiga samt utvecklingen av nya förmågor förutsätter samt styrs utvecklandet av det internationella försvarssamarbetet och den nationella lagstiftningen.
Statsrådets försvarsredogörelse i Publikationsarkivet ValtoStatsrådets försvarspolitiska redogörelse 2017
Statsrådets försvarsredogörelse till riksdagen godkändes vid statsrådets allmänna sammanträde torsdagen den 16 februari 2017.Redogörelsen drar upp de försvarspolitiska riktlinjerna för hur den finska försvarsförmågan ska upprätthållas, utvecklas och användas. Genom försvarsredogörelsen och verkställandet av den tryggas Finlands försvarsförmåga i en föränderlig säkerhetssituation, skapas förutsättningar för att upprätthålla ett trovärdigt försvarssystem som täcker hela landet, dras riktlinjer upp för genomförande av strategiska kapacitetsprojekt, förbättras försvarsmaktens beredskap och styrs fördjupandet av försvarssamarbetet samt utvecklandet av den nationella lagstiftningen. Den tid som redogörelsen omfattar sträcker sig till mitten av 2020-talet.
Försvarsredogörelsen utarbetades nu för första gången som en separat redogörelse. Den är en fortsättning på en rapport från en parlamentarisk utredningsgrupp (Riksdagens kanslis publikationer 3/2014) samt statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelse (SRK publikationsserie 7/2016). Försvarsredogörelsen har beretts på bred basis i förvaltningsövergripande samarbete, och vid utarbetandet av den har också den parlamentariska uppföljningsgruppen hörts.
JO6_2017_Statsrådets_försvarspolitiska redogörelse_ruotsi_PLM (pdf) (1.7 MB)Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2012. Statsrådets redogörelse
Statsrådets redogörelse för Finlands säkerhets- och försvarspolitik presenteras för riksdagen på det sätt som förutsätts i regeringsprogrammet, och den grundar sig på ett brett säkerhetsbegrepp. Redogörelsen utgör grunden för styrningen av den finländska politiken och stärkandet av verksamheten i syfte att främja landets intressen och mål i en föränderlig internationell situation.Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2012
Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009
I statsrådets säkerhets- och försvarspolitiska redogörelse 2009 utvärderas Finlands säkerhets- och försvarspolitik på ett övergripande sätt och presenteras statsrådets riktlinjer fram till senare delen av 2010-talet.
Redogörelsen grundar sig på ett brett säkerhetsbegrepp. I en värld av ömsesidigt beroende har fl era av säkerhetshoten och utmaningarna en gränsöverskridande karaktär och betydande konsekvenser. Hanteringen av dem kräver även andra åtgärder än traditionella säkerhetspolitiska instrument och militärt försvar.
Den säkerhets- och försvarspolitiska redogörelsen 2004
Enligt ett beslut i regeringsprogrammet skall en bred bedömning av Finlands samlade säkerhets- och försvarspolitik göras i den säkerhets- och försvarspolitiska redogörelsen 2004.
I redogörelsen 1997 lades grunderna för utvecklingen av Finlands försvar fast fram till 2008. Omstruktureringen av försvaret sågs över 2001, då arbetet med utvecklingsplanen för försvaret fram till 2010-talet och samtidigt också de övergripande riktlinjerna för säkerhets- och försvarspolitiken tidigarelades till 2004.
Redogörelsen innehåller en grundlig genomgång av förändringarna i Finlands internationella omvärld och deras konsekvenser för Finlands handlingskapacitet och säkerhet i ett vidare perspektiv fram till 2010-talet. En omvärldsbedömning bildar plattformen för handlingslinjen i redogörelsen. Utifrån dem anger redogörelsen utvecklings- och resursbehoven för de olika dimensionerna av handlingskapaciteten, den yttre handlingsförmågan, särskilt krishanteringsförmågan, försvaret, den inre säkerheten och insatserna för att trygga de centrala basfunktionerna i samhället.
Den säkerhets- och försvarspolitiska redogörelsen 2004 utgör statsrådets grundläggande riktlinjer och lägger fast principerna och målen för Finlands säkerhets- och försvarspolitiska handlingslinje samt anger ramen för genomförandet av handlingslinjen inom olika sektorer. Inom statsrådet har det nyligen sammanställts eller kommer det snart att läggas fram en rad redogörelser, utredningar och program innefattande riktlinjer och rekommendationer som vägts in i redogörelsen 2004 och som medverkar till att redogörelsen kan fullföljas. Det omfattande planeringsarbetet visar att utrikes- och säkerhetspolitiken samt säkerhets- och försvarspolitiken dels har ändrat karaktär, dels ställer större krav.
Bland dessa programdokument märks Strategin för tryggande av samhällets livsviktiga funktioner (Statsrådets principbeslut 27.11.2003), Utvecklingspolitiska programmet (Statsrådets principbeslut 5.2.2004), Statsrådets redogörelse om Finlands politik för de mänskliga rättigheterna (SRR 2/2004), Programmet för den inre säkerheten (Statsrådets principbeslut 23.9.2004) och en kommande rapport om ett kunnigt och öppet Finland i omvälvningen i världsekonomin (Mellanrapport 22.6.2004) och statsrådets kommande globaliseringsutredning till riksdagen.
En rapport (9.3.2004) från den av statsrådets kansli tillsatta uppföljningsgruppen för säkerhetspolitiken har varit ett viktigt stöd för statsrådet i arbetet med analyserna och riktlinjerna och stått för det samarbete mellan riksdagen och statsrådet som beslutades i samband med behandlingen av den förra redogörelsen.
Ramarna och utgångspunkterna för Finlands egna riktlinjer har i hög grad utformats utifrån dels Europeiska unionens säkerhetsstrategi som antogs av Europeiska rådet i december 2003, dels bestämmelserna om den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken i det konstitutionella fördraget som antogs av Europeiska rådet i juni 2004.
Den säkerhets- och försvarspolitiska redogörelsen 2004 återfinns i sin helhet som en bilaga nedan.
Finlands säkerhets- och försvarspolitiska redogörelse 2001
I den redogörelse som regeringen år 1997 avlät till riksdagen, "Säkerhetsutvecklingen i Europa och Finlands försvar", definierades säkerhetsutvecklingen i Europa och dess följdverkningar för Finland samt angavs riktlinjerna beträffande grunderna för utvecklingen av Finlands försvar åren 1998-2008 utgående från en bedömning av den internationella omgivningen och som en del av Finlands säkerhetspolitiska helhetslinje. I redogörelsen angavs att följande utvärdering av försvarets strukturförändring kommer göras i form av en översyn år 2001 och att försvarets långsiktsplanering förutsätter att en grundlig redogörelse utarbetas senast år 2005.
I riksdagen gav försvarsutskottet och finansutskottet utlåtande om redogörelsen till utrikesutskottet. Riksdagen godkände utrikesutskottets betänkande om redogörelsen kompletterat med uttalanden om försvarsmaktens personal och om de garnisoner som gått miste om beväringsutbildningen.
En stor förändring gällande beredningen av säkerhets- och försvarspolitiken genomfördes 1.3.2000 när försvarsrådet drogs in. Rådets uppgifter fördelades dels på statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska utskott, till vars uppgifter fogades de viktiga ärenden som gäller totalförsvaret och samordningen av dessa ärenden, och dels på försvarsministeriet, till vars verksamhetsområde den nya uppgiften att samordna verksamheten på olika områden i ärenden som hör till totalförsvaret hänfördes. Den i detta sammanhang tillsatta säkerhets- och försvarskommittén biträder såväl försvarsministeriet som utrikes- och säkerhetspolitiska utskottet i ärenden som gäller totalförsvaret. Kommittén har koordinerat beredningen av 2001 års redogörelse.
Den säkerhetspolitiska handlingslinje och den utveckling på lång sikt av försvaret som förordas i redogörelsen förutsätter att följande grundliga redogörelse tidigareläggs till år 2004. I samband med utarbetandet av redogörelsen kommer försvarssystemet som helhet att bedömas i ljuset av säkerhetspolitiken i omvärlden och den allmänna samhälleliga utvecklingen.
Säkerhets- och försvarspolitiska redogörelsen 2001 (pdf) (549.1 KB)