EU-samarbetet

Det försvarssamarbete som görs inom EU stärker medlemsländernas försvarsförmåga och grunden för den europeiska försvarsförmågan samt unionen som säkerhetsgemenskap och global aktör.

EU:s försvarssamarbete har ändrats till sin karaktär under de senaste fem åren. Ändringarna i den säkerhetspolitiska omgivningen har påverkat EU:s försvarspolitiska ambitionsnivå på så sätt att den har breddats i EU:s utrikes- och säkerhetspolitiska globala strategi som publicerades år 2016. Utöver unionens yttre åtgärder ägnas uppmärksamhet också åt Europas egen säkerhet, och förstärkandet av medlemsländernas försvarsförmåga stöds vidsträckt.

EU har i sina fördrag en klausul om ömsesidigt bistånd, som av medlemsländerna förutsätter beredskap att ge konkret bistånd och stöda ländernas åtgärder för att förebygga hot. Tillsammans med EU:s övriga åtaganden och starka ömsesidiga beroende minskar detta risken för påtryckningar på enskilda medlemsländer.

Finland stöder utvecklandet av EU:s försvarssamarbete bl.a. för att bemöta hybridhot, för att skapa försörjningsberedskapsarrangemang på europeisk nivå samt för att förstärka grunden för försvarsindustrin och försvarstekniken. När det gäller att förstärka grunden är stödet till den europeiska forskningen inom försvarssektorn viktigt. Finland skapar den beredskap som behövs för att genomföra klausulen om ömsesidigt bistånd och för att ge och ta emot internationellt bistånd.

De arbeten som görs i EU, Nato och andra mindre grupper av länder (såsom Nordefco) konkurrerar inte sinsemellan. Förstärkandet av EU:s försvarssamarbete stöder vidareutvecklandet av EU:s och Natos samarbete. EU:s och Natos åtgärder kompletterar och drar nytta av varandra.

EU:s krishanteringsinsatser och Finlands deltagande i dem

Som fundament för det försvarssamarbete som idkas i EU fungerar EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik (GSFP), som är en del av EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik (GUSP) och unionens yttre förbindelser. Den synligaste delen av GSFP är de krishanteringsinsatser som EU verkställer, som genomförs i enlighet med den övergripande krishanteringsstrategin. 

Finland deltar aktivt i utvecklingen av EU:s krishantering i samband med genomförandet av den strategiska kompass som styr EU:s säkerhets- och försvarssamarbete. Målet är att stärka EU:s beredskap för yttre åtgärder genom att utveckla krishanteringsstrukturer, finansiering, truppbildning och beredskap för snabba insatser.

För närvarande deltar Finland i fem militära EU-krishanteringsinsatser med sammanlagt cirka 70 soldater. Dessa inbegriper två utbildnings- och biståndsinsatser i Afrika, EU Training Mission in Somalia (EUTM Somalia) och EU Training Mission in Mozambique (EUTM Mozambique) (från och med 1.9.2024 EU Military Assistance Mission Mozambique, EUMAM), som stöder kapacitetsuppbyggnaden för ländernas säkerhetsstyrkor och väpnade styrkor. Finlands deltagande i utbildningsinsatsen EUTM Mali upphörde våren 2024 när EU:s medlemsländer beslutade att inte förlänga mandatet för insatsen från och med den 18 maj 2024.

Av EU:s krishanteringsinsatser till havs deltar Finland i insatsen EU Naval Force – Mediterranean (EUNAVFOR MED IRINI) i Medelhavet, vars uppgift är att störa och förhindra verksamheten för de människosmugglare som agerar särskilt med utgångspunkt i Libyen samt att minska den olagliga migration som riktar sig mot Europa. EUNAVFOR ASPIDES, som grundades i början av 2024, kompletterar de internationella åtgärderna för att trygga havsrutterna i Röda havet och dess närområden som svar på det marina hot mot handelssjöfarten som huthierna utgör.

Finland deltar också i EU:s utbildningsstöd till Ukraina i EU:s biståndsinsats Military Assistance Mission in support of Ukraine (EUMAM Ukraine). Insatsens strategiska mål är att genom utbildning främja den militära förmågan hos Ukrainas väpnade styrkor och på så sätt stödja Ukrainas förmåga att försvara sin suveränitet, territoriella integritet och skydda civila. Utbildningen sker utanför Ukraina.

Utöver militär verksamhet strävar EU efter att stabilisera säkerhetsläget i länderna i regionen också med den civila krishanteringens metoder. EU:s styrka är att unionen har tillgång till ett brett urval av verktyg för konfliktförebyggande och krishantering, från diplomati till utvecklingssamarbete, och från civil och militär krishantering till handelspolitik. EU:s militära krishanteringsinsatser bör följaktligen inte granskas som enskilda lösryckta insatser, utan som en del av EU:s övergripande verksamhet i regionen. Goda exempel är EU:s åtgärder på västra Balkan, Afrikas horn eller stödet till Ukraina.

Mer information om EU:s krishantering och alla pågående insatser finns på Europeiska utrikestjänstens webbplats.