EU:s strategiska kompass

Den strategiska kompass som ska styra EU:s säkerhets- och försvarssamarbete godkändes i rådet för utrikes frågor den 21 mars 2022 av EU:s försvars- och utrikesministrar. EU:s stats- och regeringschefer ställde sig bakom dokumentet den 25 mars 2022 i Europeiska rådet. Den strategiska kompassen kan beskrivas som EU:s förvarsredogörelse, som omfattar ungefär de kommande 5–10 åren. Kompassen preciserar de mål för säkerhets- och försvarssamarbetet som fastställdes av EU 2016, effektiviserar genomförandet av den fastställda målnivån och säkerställer att de försvarsinitiativ som har inletts under de senaste åren har önskad effekt. Kompassen är den första EU-processen för strategisk utvärdering och styrning av säkerhets- och försvarssamarbetet. Förhandlingarna pågick nästan två år och i slutskedet ökade dokumentets betydelse genom Rysslands invasion av Ukraina den 24 februari 2022.

Den strategiska kompassen har delats in i fem innehållshelheter: 1) en beskrivning av omvärlden (The World We Face), 2) utveckling av funktionsförmågan (Act), 3) skyddet av Europa (Secure), 4) utveckling av kapaciteter (Invest), och 5) partnerskap (Partner). Dokumentet innehåller både strategiska mål och cirka 70 åtgärdsförslag med tidsplaner.

Beskrivningen av omvärlden baserar sig på en sammantagen hotbildsbedömning (SIAC) som gjorts utifrån uppgifter som producerats av medlemsstaternas civila och militära underrättelsetjänster och som har sammanställts av Europeiska unionens underrättelseanalyscentrum, det vill säga EU INTCEN (European Union Intelligence and Situation Centre). Det har fastställts att en hotbildsbedömning ska göras med högst tre års mellanrum från och med 2022.

Utveckling av EU:s verksamhet

Avsnittet om utveckling av funktionsförmågan omfattar både krishantering och ömsesidigt bistånd. Målet är att utveckla funktionsförmågan i kriser. Avsikten är att utveckla EU:s beredskap för yttre åtgärder och precisera målnivån för verksamheten: EU måste kunna agera snabbare, mer skickligt och effektivt. När det gäller EU:s ömsesidiga bistånd fortsätter de beslutsövningar av väpnade angrepp som konkretiserar verkställandet av klausulen, samordningen samt lämnandet och mottagandet av bistånd.

En central åtgärd är att uppdatera planeringsprinciperna och scenarierna för den militära krishanteringen så att de motsvarar den nuvarande omvärlden på basis av hot. Centrala mål är dessutom bland annat att utveckla EU:s krishanteringsstrukturer, finansiering, truppbildning och snabba insatser. Det föreslås också att snabbinsatskapaciteten i anslutning till civil krishantering ska utvecklas. EU:s snabbinsatser ska utvecklas fram till 2025 så att man utifrån det uppdaterade stridsgruppskonceptet och andra kapaciteter som medlemsländerna visar kan skapa en snabbinsatskapacitet på högst 5 000 soldater (EU Rapid Deployment Capacity, EU RDC). Den nya snabbinsatskapaciteten innefattar vid behov både arméns, luftvärnens och marinens kapaciteter, och den består utöver de gemensamma trupperna också av de kapaciteter som medlemsländerna anvisar för snabbinsatser. Särskilt snabbinsatsövningarna LIVEX ska blir regelbundna. I fråga om stärkandet av den militära rörligheten beaktas behovet av en snabbare utveckling av transportinfrastrukturen med dubbla användningsområden och smidigare gränsövergångsförfaranden. Dessutom görs det en analys av hur den nuvarande transportinfrastrukturen lämpar sig för omfattande transporter som inleds med kort varsel.

Skyddet av Europa

Det tredje kapitlet i kompassen handlar om unionens skydd och gäller teman som är centrala med tanke på kriståligheten, såsom bemötande av hybridhot, cyberförsvar, marin säkerhet och rymden.

Konkreta åtgärder som föreslås är bland annat utarbetandet av den så kallade ramen för bekämpning av hybridhot, en hybridverktygslåda. Denna kommer att vara horisontellt och förena redan existerande medel och skapa nya medel för den externa verksamheten. Detta urval av metoder kan utnyttjas för att bemöta olika typer av hybridhot oavsett sektor. Texten spänner från förebyggande till restriktiva åtgärder. Finland har aktivt främjat beredningen av en hybridverktygslåda och skrivningen motsvarar Finlands mål.

När det gäller utvecklandet av cyberomgivningen och cybersäkerheten beaktar kompassen behovet av att stärka verktygslådan för cyberdiplomati och den gemensamma lägesbilden samt behovet av att utveckla krishanteringsinsatsernas kapacitet i frågor som gäller cybersäkerheten. Cybermiljön beaktas som en del av utvecklandet av försvarets kapaciteter och EU:s övergripande åtgärder. När det gäller cyberförsvaret är målet att på ett övergripande sätt stärka EU:s cyberspärr bland annat genom att utveckla kapaciteter, fortsätta med de regelbundna övningarna samt genom att förbättra informationsutbytet och samarbetsförmågan.

I fortsättningen betonas rymden som en allt viktigare verksamhetsmiljö, och i kompassen presenteras också en rymdstrategi för säkerhet och försvar samt sådana beslutsövningar i anslutning till rymdmiljön som stärker solidariteten.                      

Utvecklingen av kapaciteter

När det gäller utvecklandet av EU:s kapaciteter föreslås åtgärder i fråga om försvarsutgifter, investeringar och kapacitetsbehov.   Rysslands invasion av Ukraina betonade vikten av detta avsnitt på ett nytt sätt. Ett centralt mål är att utveckla EU:s kapaciteter så att de bättre svarar mot operativa behov och stärker det europeiska försvaret samt EU:s militära och civila krishantering. Som den starkaste åtgärden föreslås här en ökning av försvarsutgifterna för att EU bättre ska tillgodose sina säkerhetsbehov, öka effektiviteten, öka samarbetsförmågan och det europeiska angreppssättet samt effektivisera användningen av EU-verktyg. Av kommissionen begärs nya incitament för att stärka samarbetet.

Kompassen beaktar mycket väl nya slags kriser och hot. De scenarier som fastställer krishanteringens kapaciteter (Headline Goal Process) omdefinieras som en del av en mer omfattande uppdatering av prioriteringarna i EU:s kapacitetsutvecklingsplan (Capability Development Plan, CDP), som beaktar den förändrade omvärlden. Scenarierna utvidgas så att de beaktar hanteringen av hybridhot, EU:s tillträde till strategiska miljöer (oceaner, cyber, rymden) och de väpnade styrkornas stöd till civila myndigheter.

Åtagandena inom det permanenta strukturella samarbetet ska fullgöras senast 2025, varefter de uppdateras. Europeiska försvarsfondens (European Defence Fund, EDF) interoperabilitet med andra finansieringsinstrument ska utvecklas. Utöver detta bör medlemsländerna ha beredskap att på ett sätt som motsvarar den ökade ambitionen på unionsnivå också lägga tillräcklig ekonomisk tonvikt på Europeiska försvarsfonden på längre sikt. I kompassen presenteras några mer detaljerade kapacitetsprojekt i havs-, luft-, rymd- och markverksamhetsmiljö. Strävan är att stärka koherensen mellan försvarsinitiativ genom att årligen ordna ett försvarsministermöte som fokuserar på EU:s försvarsinitiativ och kapaciteter.

I dokumentet fästs uppmärksamhet vid försörjningsberedskapen inom säkerhet och försvar, leverans- och värdekedjor och tillgången till teknik som är kritisk. När det gäller ny teknik och nya innovationer uppmärksammas åtgärderna för att trygga teknik som är kritisk och minska strategiska beroenden bland annat genom att försörjningsberedskapen förbättras. Konkreta förslag läggs också fram, såsom inrättandet av ett försvarsinnovationscenter vid Europeiska försvarsbyrån (European Defence Agency, EDA) och en i samarbete mellan kommissionen och EDA utförd analys av bristerna i försvarsinvesteringar och av vilka åtgärder som behövs för att stärka den försvarsindustriella och försvarsteknologiska grunden (European Defence Industrial Technology Base, EDITB).

Partnerskap

Kompassens femte kapitel handlar om partnerskap. I dokumentet presenteras en skräddarsydd strategi för att stärka partnerskap med Nato, FN, regionala organisationer och bilaterala partner. Natos roll som en central partner för EU och transatlantiska samarbetet har beaktats på ett övergripande sätt. Efter Rysslands invasion av Ukraina har skrivningarna om Natos och det transatlantiska partnerskapets roll stärkts. EU utvecklar sitt partnerskap med Nato på ett ambitiöst och pragmatiskt sätt. Relationen mellan EU och Nato behandlas i ett brett perspektiv och som samarbetsområden beaktas resiliens, hybridhot, rymden, säkerheten till havs, ny teknik samt militär rörlighet. I fråga om militär rörlighet föreslås gemensamma övningar. I dokumentet framförs en önskan om undertecknandet av en ny samarbetsförklaring mellan EU och Nato.

I avsnittet om bilaterala relationer betonas utvecklandet av partnerskap med bland annat Förenta staterna, Norge och Kanada, och det konstateras att EU förblir öppet för ett omfattande och ambitiöst säkerhets- och försvarsarrangemang med Förenade kungariket. I dokumentet betonas den strategiska betydelsen av partnerskapet mellan EU och Förenta staterna och beaktas vikten av en säkerhets- och försvarspolitisk dialog mellan EU och Förenta staterna.

Partnerskapen är av central betydelse också för utvecklingen av EU:s globala strategiska roll. I dokumentet föreslås att det ska inledas en säkerhets- och försvarsdialog med partnerländerna i Afrika. Det förespråkas att Europeiska fredsfaciliteten och andra EU-instrument ska utnyttjas för att förbättra partnernas kapacitet. När det gäller FN-partnerskapet betonas det strategiska partnerskapet i fredsbevarande insatser och vikten av en agenda för kvinnor, fred och säkerhet. 

Avsnittet om EU:s östra grannskap belyser den säkerhetspolitiska omgivningens utveckling och Rysslands fientliga verksamhet, som inverkar på stabiliteten i området och på de demokratiska processerna. Även EU:s strategiska konkurrenters ökade närvaro i området som sträcker sig från Sahel till Afrikas horn uppmärksammas.

Finlands perspektiv

Den strategiska kompassen följer Finlands ståndpunkter och förhandlingsmål. Kompassen är ett omfattande, tillräckligt ambitiöst och konkret styrdokument som utvecklar och stärker EU:s säkerhets- och försvarssamarbete genom EU:s verksamhet, skyddet av Europa, utvecklandet av kapaciteter samt EU:s partnerskap. Den strategiska kompassen infriar Finlands förhandsmål att stärka EU:s roll som säkerhets- och försvarspolitisk aktör. I enlighet med Finlands målsättningar preciserar dokumentet målen för samarbetet och beskriver EU:s strategiska vision.

EU:s starka och eniga reaktion på Rysslands invasion av Ukraina den 24 februari 2022 visade att EU kan agera mångsidigt och snabbt i krissituationer, inklusive i säkerhets- och försvarspolitik. Det nära samarbete med EU:s centrala partner, såsom Nato, Förenta staterna, Storbritannien och Norge, har spelat en viktig roll. Med tanke på EU:s trovärdighet är det av största vikt att EU snabbt verkställer de i den strategiska kompassen uppställda tydliga målen och åtgärderna för att stärka säkerhets- och försvarssamarbetet. Det är viktigt att regelbundet följa upp genomförandet och stärka det politiska åtagandet genom Europeiska rådets försorg.

EU:s förmåga att agera i kriser som drabbar Europa, och verkställandet av unionens solidaritetsklausul genom konkreta åtgärder samt att utvecklingen av försvar mot hybridhot är särskilt viktiga för Finland. Dessa har beaktats väl i den strategiska kompassen. Solidaritetsklausulen (artikel 222 i FEU-Fördraget) och biståndsklausulen (artikel 42.7 i EU-fördraget) stärker unionen som säkerhetsgemenskap och ökar medlemsstaternas inbördes solidaritet.