Försvarsmateriel och försvarsindustrin
Materialpolitiken och upphandlingar
Försvarsministeriet leder förvaltningsområdets materialpolitik och styr viktiga projekt som gäller försvarsmateriel. Syftet med försvarsförvaltningens materialpolitik är att långsiktigt upprätthålla och utveckla den militära kapaciteten genom att upphandla materiel och tjänster som lämpar sig för Försvarsmaktens uppgifter och är internationellt kompatibla. Materialpolitiken syftar dessutom till att trygga den militära försörjningsberedskapen i alla situationer. Som en del av den militära försörjningsberedskapen säkerställs kapaciteten, materialets kostnadseffektivitet och hanteringen av livscykeln också under undantagsförhållanden.
I försvarsförvaltningens upphandling följs den upphandlingslagstiftning som gäller i Finland samt Europeiska unionens reglering av offentlig upphandling. Vid försvars- och säkerhetsupphandling tillämpas lagen om offentlig försvars- och säkerhetsupphandling (1531/2011) och vid civil upphandling lagen om offentlig upphandling och koncession (1397/2016). Genom lagen om offentlig försvars- och säkerhetsupphandling har EU:s försvars- och säkerhetsupphandlingsdirektiv (2009/81/EG) genomförts. Vid upphandlingarna iakttas de allmänna avtalsvillkoren för offentlig upphandling (JYSE 2014 VAROR och JYSE 2014 TJÄNSTER) samt försvarsförvaltningens egna föreskrifter och anvisningar.
Försvarsministeriet beslutar om de viktigaste upphandlingarna. Försvarsmakten bereder och genomför upphandlingarna. Centrala principer vid upphandlingar är att åstadkomma konkurrens, att upphandlingen totalekonomiskt sett är förmånlig samt att anbudsgivarna behandlas lika och konfidentiellt. En central plats intar därtill försvarsförvaltningens egna allmänna upphandlingsprinciper, i enlighet med vilka bland annat
- försörjningsberedskapen tryggas och
- fokus ligger på internationellt samarbete – materielen ska ha förmåga att samverka och dessutom ska möjligheterna till nordiskt eller europeiskt samarbete vid upphandlingen beaktas.
Närmare uppgifter om de allmänna upphandlingsprinciperna fås av försvarsministeriet.
Som en del av den militära försörjningsberedskapen måste Finland ha det industriella och tekniska kunnande som behövs för att de kritiska systemen ska kunna upprätthållas och modifieras så att självständig användning av dem kan garanteras i alla förhållanden. Huvudsakligen finns detta kunnande i den inhemska försvarsindustrin.
Det finska försvarets kritiska kapacitetsområden och de teknologiska områden som är särskilt viktiga med tanke på hanteringen av dessa kapacitetsområden specificeras i statsrådets principbeslut Tryggande av det finska försvarets teknologiska och industriella bas (på finska). I fråga om dessa områden ska man försäkra sig om att det tekniska kunnande, den hantering av systemens livscykler, den produktion, forskning och utveckling, den planering och den integrations-, service-, underhålls- och skadereparationsberedskap som behövs i alla förhållanden kan hållas kvar i landet.
Industriellt samarbete kan förutsättas vid upphandling som är av störst betydelse med tanke på Finlands försvar och säkerhet. Med hjälp av arrangemangen för industriellt samarbete säkerställs den militära försörjningsberedskapen och tillgången till kritisk teknik i alla situationer. Åläggandet av en skyldighet grundar sig alltid på prövning från fall till fall och grunderna ska uppfylla villkoren för tillämpning av artikel 346 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (FEUF). Ytterligare information om det industriella samarbetet vid försvarsupphandling finns på arbets- och näringsministeriets webbplats och i följande publikationer från försvarsministeriet och arbets- och näringsministeriet:
- Försvarsministeriets publikation Teollinen yhteistyö puolustushankinnoissa (Industriellt samarbete vid försvarsupphandling)
- Arbets- och näringsministeriets publikation Suomen puolustustarvikehankintoja koskevat teollisen yhteistyön säännöt (Regler för industriellt samarbete gällande Finlands försvarsmaterielupphandling
- Arbets- och näringsministeriets publikation Frågor och svar om industriellt samarbete
Internationellt försvarsmaterielsamarbete
Det viktigaste målet för det internationella försvarsmaterielsamarbetet är att skapa förutsättningar för förmånliga materielprojekt som tryggar den militära försörjningsberedskapen. Med samarbetet eftersträvas att dubbelt arbete ska kunna undvikas och synergifördelar åstadkommas. På detta sätt är det möjligt att uppnå teknisk och ekonomisk nytta. Det internationella materielsamarbetet täcker materielens hela livscykel. Det internationella materielsamarbetet fördelar sig på bilateralt och multilateralt samarbete.
Som en del av det internationella samarbetet främjar försvarsförvaltningen också förutsättningarna för internationalisering av den inhemska försvarsindustrin. Samarbete i fråga om exportfrämjande idkas med Finlands beskickningar, föreningen Suomen Puolustus- ja Ilmailuteollisuusyhdistys PIA ry och Team Finland.
Det bilaterala samarbetet grundar sig på MoU-handlingar (samförståndsavtal, Memorandum of Understanding) som har ingåtts med olika länder. Samarbete idkas på områdena forskning, utveckling, produktion, underhåll, kvalitetssäkring och upphandling samt vid gemensam upphandling och underhåll. Genom samarbetet strävar man efter att skapa förutsättningar för militär försörjningsberedskap i undantagsförhållanden. Samarbetet främjas genom regelbundna samarbetsförhandlingar.
Multilateralt materielsamarbete bedrivs bland annat inom ramen för EU, Europeiska försvarsbyrån (EDA), Nordiska försvarssamarbetsorganet NORDEFCO och Nato.
Europeiska försvarsbyråns mål är att stärka Europeiska unionens gemensamma säkerhets- och försvarspolitik (GSFP) samt att stödja rådet och medlemsstaterna i utvecklingen av de militära resurserna. I byråns verksamhet har goda resultat nåtts bland annat vad gäller en effektivering av verksamheten på försvarsmarknaden och det strategiarbete som stöder utvecklandet av GSFP. Mer information om byråns verksamhet finns på EDA:s webbplats.
Genom det nordiska försvarssamarbetet (NORDEFCO) eftersträvas den fördel som nätverksbyggande medför för utvecklandet och användningen av försvarsförmågan. Samarbetet sker inom fem delområden, varav ett är försvarsmateriel. Målet för det nordiska försvarsmaterielsamarbetet är att uppnå ekonomiska och tekniska fördelar i fråga om upphandling och livscykelstöd för försvarsmateriel. Det praktiska samarbetet bedrivs i NORDEFCO:s arbetsgrupper. Mer information om det nordiska försvarssamarbetet finns i den bifogade artikeln och på NORDEFCO:s webbplats.
Möjligheter för den finländska industrin
Upphandling av försvarsmateriel
Försvarsmaterielanskaffningar annonseras i den nationella databasen HILMA, som är en elektronisk annonseringskanal för offentlig upphandling som upprätthålls av arbets- och näringsministeriet. Från HILMA överförs upphandlingsannonserna automatiskt till EU:s databas för offentlig upphandling TED (Tenders Electronic Daily).
Industriellt samarbete
Målet för det industriella samarbetet är att utveckla och upprätthålla den försvars- och säkerhetsindustriella produktionen, tekniken och kunnandet som är väsentliga för det militära försvaret, statens säkerhet och samhällets vitala funktioner samt att förbättra och trygga den nationella försörjningsberedskapen.
Genom industriellt samarbete kan det säkerställas att den ur försörjningsberedskapens synvinkel kritiska teknik och kunskap som hänför sig till den försvarsmateriel som är föremål för upphandling står till försvarsmaktens förfogande även under kristid och i därmed jämförbara undantagsförhållanden.
Det industriella samarbetet kan vara direkt eller indirekt. Det är fråga om direkt samarbete, när den utländska och den inhemska industrins samarbete hänför sig till ett system som ska upphandlas. Genom samarbetet kan det säkerställas att den ur försörjningsberedskapens synvinkel kritiska teknik och kunskap som hänför sig till den försvarsmateriel som är föremål för upphandling står till försvarsmaktens förfogande även under kristid och i därmed jämförbara undantagsförhållanden.
Det är fråga om indirekt industriellt samarbete när föremålet för samarbetet är överföring av teknik och kunskap, som är viktig med tanke på statens väsentliga säkerhetsintressen, till Finlands försvars- och säkerhetsindustri.
EU:s försvarsmarknad öppnas för konkurrens
Medlemsstaterna har i princip en skyldighet att konkurrensutsätta sina försvars- och säkerhetsupphandlingar i enlighet med EU:s direktiv om försvars- och säkerhetsupphandling (2009/81/EG). Avvikelse från denna princip kan göras endast med de undantag som anges i artikel 346 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (FEUF), varvid också Finland har rätt att genomföra en försvarsupphandling som är viktig med tanke på statens säkerhet utan att iaktta bestämmelserna i det ovannämnda direktivet och genomföra upphandlingen enligt nationella förfaranden. I sådana exceptionella fall kan det således också fortsättningsvis uppställas krav på industriellt samarbete.
Nödvändigheten av det krav på industriellt samarbete som ska ställas och kravets omfattning ska emellertid alltid bedömas på förhand från fall till fall av upphandlingsmyndigheten och grunderna ska uppfylla förutsättningarna enligt artikel 346 i EUF-fördraget. På dylika eventuella avtal om industriellt samarbete tillämpas reglerna för industriellt samarbete från 2012 (preciseringar gjorda 25.4.2013, 1.5.2017 och 25.6.2018).
Försvarsministeriets roll i det industriella samarbetet kring försvarsupphandlingar
Försvarsministeriet och kommissionen för industriellt samarbete, som lyder under ministeriet, ansvarar för den praktiska administreringen av det industriella samarbetet med utländska tillverkare av försvarsmateriel. Part i det avtal om industriellt samarbete som fogas till upphandlingskontraktet är dock försvarsministeriet.
Överdirektör Olli Ruutu är ordförande för kommissionen för industriellt samarbete. För de praktiska förberedelserna inför kommissionens möten och för frågor i anslutning till administrationen av det industriella samarbetet ansvarar kommissionens sekretariat vid försvarsministeriet. Medlemmarna i kommissionen representerar försvarsministeriet, utrikesministeriet och arbets- och näringsministeriet och kommissionen sammanträder cirka 6 gånger per år.
Kontakt
Finlands kommission för industriellt samarbete
Försvarsministeriet
PB 31, 00131 Helsingfors
fcip(a)gov.fi
Forskning och utveckling inom försvarsområdet i EU
Under de senaste åren har Europeiska unionen intensifierat sitt säkerhets- och försvarssamarbete. Ett av de så kallade nya försvarsinitiativen är Europeiska försvarsfonden (European Defence Fund, EDF). Det är fråga om ett finansieringsinstrument som Europeiska kommissionen har föreslagit i samband med budgetramen för 2021–2027.
Försvarsfonden består av en forsknings- och en utvecklingshelhet. Det har genomförts en första fas för båda helheterna där förfarandena testats före det egentliga programmet som inledas 2021.
Mer information om Europeiska försvarsfonden finns här.
På Europeiska försvarsbyråns webbplats finns dessutom information om europeiska finansieringsmöjligheter för företag inom försvarsbranschen.