Riikka Pitkänen, specialsakkunnig

1. Vem är du?

Jag heter Riikka Pitkänen och arbetar som specialsakkunnig vid materielenheten på försvarsministeriets resurspolitiska avdelning. Jag studerade till förvaltningsmagister vid Tammerfors universitet. Mitt huvudämne var offentlig rätt. Dessutom studerade jag förvaltningsvetenskap, ekonomi och internationell politik. Jag kommer från Vasa och jazzdans upptar en stor del av mitt liv på fritiden.

2. Vilka är dina arbetsuppgifter?

I huvudsak sköter jag myndighetsverksamhet inom exportkontrollen av försvarsmateriel. I exportkontrollen ingår utöver behandlingen av egentliga ansökningar om exporttillstånd även ett omfattande nationellt och internationellt samarbete med olika intressentgrupper. Teamet för exportkontroll arbetar inom materielenheten och det är jag som leder teamet. Dessutom biträder jag direktören för materielenheten när enhetens verksamhet och ekonomi planeras. I höst utökas mina arbetsuppgifter med försvarsministeriets riskhanterings- och beredskapsfrågor, där jag representerar materielenheten.

3. Hur kommer det sig att du började arbeta vid försvarsministeriet?

Under studietiden var jag på praktik vid utrikesutskottets sekretariat i riksdagen. Där samarbetade jag mycket med försvarsutskottets sekretariat. Via det väcktes mitt intresse för försvarsministeriet. Efter praktiken i riksdagen gjorde jag ytterligare en praktik 2007, då vid enheten för internationell försvarspolitik på försvarsministeriets försvarspolitiska avdelning. Jag började jobba vid försvarsministeriet 2009. Däremellan jobbade jag i ett och ett halvt år vid kommunikationsministeriet och 2012 återvände jag till försvarsministeriet.

Praktikperioderna i riksdagen och vid försvarsministeriet gjorde mig intresserad av att arbeta inom statens högsta organ. Vid försvarsministeriet fascinerades jag av det unika och originella förvaltningsområdet. Jag upptäckte ganska snabbt vilken snäv uppfattning jag hade haft om försvarspolitiken och dess olika dimensioner före min praktik. Till exempel var det internationella samarbetet betydligt bredare än jag hade trott innan. Under praktiken fick jag se vad tjänstemannaarbete vid ett ministerium går ut på. Det var intressant att se vilken beredning det ligger bakom ärenden som dyker upp i nyhetsrubrikerna. I början fanns det naturligtvis mycket nytt att lära sig, men det var lätt att snabbt komma in i arbetsgemenskapen. Försvarsministeriet är en intressant arbetsplats tack vare den internationella dimensionen, de utmanande sakkomplexen och ministeriets betydelse i samhället.

4. Vilka frågor är aktuella i ditt jobb för närvarande? 

Omständigheterna för exportkontroll av försvarsmateriel förändras kontinuerligt. Inom myndighetsverksamheten som gäller exportkontroll ska nya krav inom såväl internationella förpliktelser, EU-samarbetet under utveckling som den inhemska försvarsindustrin beaktas. Just nu ser vi bland annat över särdragen i exporten av immateriell försvarsmateriel och praxis för säkerställande av slutanvändningen av exporterad försvarsmateriel.

De nordiska länderna undertecknade i november 2020 ett bilageavtal om samarbete kring exportkontroll av försvarsmateriel. Eftersom Finland nu är ordförande för Nordefco ordnar vi ett första avtalsenligt möte på hösten. Jag väntar med stort intresse på mötet, eftersom vi har en bra dialog med våra nordiska kollegor och samarbetet har visat sig vara mycket nyttigt. Dessutom kommer exportkontrollfrågorna i anslutning till EU:s försvarsfondsprojekt säkert att sysselsätta oss ännu under denna höst.

Dialogen med olika intressentgrupper är kontinuerlig. Vi samarbetar intensivt med utrikesministeriet, Huvudstaben, Polisstyrelsen, Tullen och Skyddspolisen, och håller kontakt med olika aktörer inom försvarsindustrin. I höst ordnar vi ett traditionellt seminarium om exportkontroll, där vi informerar om praxis inom exportkontrollen och eventuella reformer såväl för industrin som för andra som behöver denna information. Dessutom sammanträder de internationella forumen för exportkontroll regelbundet. Bland dessa kan jag nämna det internationella vapenhandelsfördragets partsmöte, som i månadsskiftet augusti-september ordnas delvis virtuellt i Genève.

5. Hur har arbetskulturen inom försvarsministeriet förändrats under din karriär?

Det var kanske coronaviruspandemin som medförde den största förändringen i arbetskulturen. Inom ministeriet hade vi också före pandemin möjlighet att distansarbeta, men de senaste ett och ett halvt åren har tvingat oss att övergå till distansarbete på en helt ny nivå. Även om man så småningom återgår till arbete på kontor, kommer fördelarna med det utvidgade distansarbetet absolut att utnyttjas även i fortsättningen i vår organisation. I övrigt har arbetskulturen bibehållits ungefär som den varit, men innehållet i arbetet har förändrats. Inom materialenhetens verksamhetsområde har till exempel EU:s roll blivit avsevärt större under årens lopp.

Antalet elektroniska system har ökat och de har medfört mer administrativt arbete för experterna. Det har absolut också funnits goda sidor med det ”digitala språnget”. Vid behandlingen av exporttillstånd övergick man till ett elektroniskt tillståndssystem 2017, vilket har underlättat arbetet för såväl tillståndsmyndigheten som dem som ansöker om tillstånd. Försvarsindustrin har som bransch blivit mångsidigare och kontrollkraven på produkterna kräver ofta noggrant övervägande. Också mediernas intresse för exportkontroll har ökat.

6. Vad är det bästa med ditt jobb?

Jag tycker om att mitt arbete hela tiden har utmaningar. Oftast blir arbetsdagen helt annorlunda än jag planerat på morgonen. Många olika slags intressentgrupper är också en av de bästa sidorna med arbetet. Det absolut bästa är ändå de goda och proffsiga kollegorna och samarbetet med dem.

7. Beskriv din arbetsgemenskap med några ord.

I min arbetsgemenskap arbetar många sakkunniga inom området och de behärskar materialenhetens omfattande sakkomplex och ansvarsområden. Vi är beredda att snabbt axla också ett stort ansvar och ett visst mod är ett drag som förenar. Trots detta är vi ett avslappnat gäng. Tröskeln för att ställa frågor och diskutera är mycket låg, vare sig man är på distans eller på plats. Teamet för exportkontroll är litet men starkt och vi samarbetar bra.