Budgetförslaget innehåller inga kostnader som föranleds av det kommande Natomedlemskapet. De behandlas senare i samband med budgetberedningen.

Tilläggsresurser till försvarsmakten för stärkande av försvarsförmågan
Försvarsmaktens omkostnadsanslag höjs med 179 miljoner euro. Bakgrunden till tillägget är i synnerhet nivåhöjningen till följd av förändringarna i omvärlden, lönejusteringar samt justeringar av pris- och kostnadsnivån. 

Med anslagsökningen stärks försvarsförmågan bland annat genom att försvarsmaktens personalstyrka kan öka med 500 årsverken under de närmaste åren, antalet reservister som utbildas vid repetitionsövningar kan öka med cirka 10 000 och nivån på materielunderhållet kan förbättras.

Materielupphandlingar och underhåll av materiel i centrum för försvarsbudgeten
Budgetförslaget omfattar 1,6 miljarder euro för försvarsmaterielupphandlingar, vilket är 765 miljoner euro mer än i 2022 års ordinarie budget. Största delen av tillägget riktas till materiell förstärkning av försvarsförmågan i enlighet med kraven i verksamhetsmiljön. Utöver kostnadsnivåjusteringarna påverkas anslaget också av de ändringar i tidsplanen av utgifter som ingick i tidigare tilläggsbudgetar.

Budgetförslaget innehåller två nya beställningsfullmakter. För upphandling av försvarsmateriel föreslås en beställningsfullmakt på 559 miljoner euro. Utgifterna för upphandlingen infaller under åren 2023–2032. Genom fullmakten förvärvas bland annat höghöjdsluftvärnsförmåga till luftvärnet samt utvecklas arméns eldanvändning och truppernas rörlighet. Ytterligare föreslås det en beställningsfullmakt på 113 miljoner euro för försvarsmakten som åren 2023–2028 ska användas för upphandling av reservdelar samt för avtal om service och underhåll av systemen.

Utvecklande av de värnpliktigas ekonomiska ställning
Budgetförslaget omfattar ett förslag till förbättring av de värnpliktigas ekonomiska förmåner. Genom att utveckla de ekonomiska förmånerna svarar man på de ökade levnadskostnaderna och strävar man efter att möjliggöra en störningsfri beväringstjänst också ur ekonomisk synvinkel.

Libanon och Irak fortfarande i fokus för den militära krishanteringen
Det föreslås ett anslag på 65 miljoner euro för materiel- och förvaltningsutgifter för militär krishantering. Utgifterna för underhåll av Finlands krishanteringstrupper ingår i utrikesministeriets anslag. Dessutom föreslås det för 2023–2026 en ny beställningsfullmakt på 20 miljoner euro för militär krishantering. Med beställningsfullmakten ska man utveckla kompletterande och ersättande materiel. Enligt rådande bedömning kommer krishanteringstruppernas sammanlagda styrka att vara högst 400 årsverken. 

Vid försvarsministeriet ges mer information av Kristiina Olsson, ekonomidirektör, tfn 0295 140 220 och av Heikki Kuru, specialsakkunnig, tfn 0295 140 007.