Projekten för beredning av underrättelselagstiftning inleddes

Regeringen föreslår att det i Finland skapas ny lagstiftning om underrättelse. Genom lagstiftningen vill man bättre än förr kunna reagera på förändringarna i säkerhetsmiljön och nya hot som berör Finland. I dag inleddes tre separata lagstiftningsprojekt som bereds utgående från betänkandet av den arbetsgrupp för en informationsanskaffningslag som arbetade under den förra regeringsperioden, dess bilagor samt de inkomna utlåtandena.

Bakgrunden till lagstiftningsprojektet har skrivits in i regeringsprogrammet där det föreslås att underrättelse utomlands och datatrafikspaning ska basera sig på lagstiftning. Samtidigt framhävs det att tillgodoseendet av de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna ska beaktas vid beredningen.
Inrikesministeriet leder projektet för civil underrättelse, försvarsministeriet projektet för militär underrättelse och justitieministeriet projektet för eventuell ändring av grundlagen. Projekten bereds i ett nära samarbete mellan tre separata arbetsgrupper. Kommunikationsministeriet ansvarar för utvecklingen av bl.a. digitaliseringen och den därtill anknytande datasäkerheten i Finland. Kommunikationsministeriet erbjuder arbetsgrupperna experthjälp när det gäller att beakta den digitala utvecklingen.

Finlands säkerhetsmiljö har förändrats snabbt bl.a. på grund av globaliseringen och den digitala utvecklingen. I och med förändringarna i säkerhets- och verksamhetsmiljön finns hoten mot den nationella säkerheten, såsom fenomen och projekt som rör spioneri och terrorism, allt oftare på internet. För att reagera på ändringarna krävs att lagstiftningen ses över så att de myndigheter som ansvarar för den nationella säkerheten ska kunna sköta sina lagstadgade uppgifter tillräckligt effektivt.

Målet är att förbåttra den nationella säkerheten

Inrikesministeriets projekt koncentrerar sig på beredning av lagstiftning om civil underrättelse. Det centrala målet med projektet är att förbättra den nationella säkerheten. Målet är att förbättra säkerhetsmyndigheternas förmåga att inom sitt ansvarsområde förutse och förebygga sådana skadliga gärningar och åtgärder som kan äventyra sådana nationella intressen som anses vara särskilt viktiga.
Enligt gällande bestämmelser har skyddspolisen inga särskilda befogenheter att inhämta information om hot mot den nationella säkerheten. Skyddspolisens viktigaste uppgift är att i samarbete med i synnerhet centralkriminalpolisen förebygga och avslöja projekt som hänför sig till terrorism, olaglig underrättelseverksamhet, spridning av massförstörelsevapen, extremiströrelser samt organiserad brottslighet som äventyrar statens säkerhet. I projektet övervägs om befogenheterna ska utvecklas så att de omfattar utlandsunderrättelse för att skaffa information om personer och informationssystem samt för underrättelse som riktas mot den gränsöverskridande datatrafiken.

Lagstiftningen om underrättelse förbättrar inhämtandet av information om internationella militära hot

Den arbetsgrupp som tillsatts av försvarsministeriet har till uppgift att bereda ett förslag till lagstiftning om försvarsmaktens underrättelseverksamhet. Avsikten med lagstiftningen om underrättelse är att förbättra inhämtandet av information om internationella hot som anknyter till försvarsmaktens uppgifter.
Finland måste bättre än förr kunna inhämta information också i utlandet. Försvarsmaktens underrättelseverksamhet säkerställer för sin del att statsledningen har riktig, pålitlig och aktuell information som stöd för beslutsfattandet. Underrättelsen skapar och upprätthåller en lägesbild över den militära verksamheten och ger vid behov en förvarning om ett militärt hot mot vårt land. Avsikten med lagstiftningen är att göra det möjligt att inhämta information också i militära krishanteringsinsatser och på så sätt förbättra säkerheten för de finländare som tjänstgör utomlands.

Grundlagsändring som gäller skyddet för förtroliga meddelanden utreds

Den expertarbetsgrupp som justitieministeriet tillsatt utreder behovet att se över grundlagen så att det, då de förutsättningar som anses vara nödvändiga uppfylls, genom lag kan bestämmas om sådana begränsningar i skyddet för förtroliga meddelanden som är nödvändiga med hänsyn till den nationella säkerheten. Efter expertarbetet genomgår ärendet en parlamentarisk beredning, varefter en proposition överlämnas till riksdagen.

Enligt den gällande formuleringen i grundlagen kan det genom lag bestämmas om nödvändiga begränsningar i brev- och telefonhemligheten samt hemligheten i fråga om andra förtroliga meddelanden endast vid utredning av brott som äventyrar individens eller samhällets säkerhet eller hemfriden, vid rättegång och säkerhetskontroll samt under frihetsberövande. Genom lag kan således inte bestämmas om begränsningar i skyddet för meddelanden för andra syften, t.ex. för att skydda den nationella säkerheten.

Ytterligare information:

lagstiftningsdirektören för polisavdelningen Katriina Laitinen, inrikesministeriet,
tfn 0295 488 559
lagstiftningsdirektör Hanna Nordström, försvarsministeriet, tfn 0295 140 600
lagstiftningsdirektör Sami Manninen, justitieministeriet, tfn 0295 150 318
kommunikationsrådet Olli-Pekka Rantala, kommunikationsministeriet, tfn 050 344 3400

Inrikesministeriets projektsida www.intermin.fi/underrättelse
Försvarsministeriets projektsida www.defmin.fi/tiedustelu
Justitieministeriets projektsida www.oikeusministerio.fi/andring_av_grundlagen.html

Tillbaka till rubrikerna