2015
Försvarsbudgeten tryggar den allmänna värnplikten
Försvarsbudgeten för 2016 innehåller ett tillägg på 50 miljoner euro för anskaffning av försvarsmateriel, vilket nämns i regeringsprogrammet och stämmer överens med den parlamentariska utredningsgruppens rapport. Försvarsbudgeten innehåller nya inbesparingar i omkostnaderna samt bestående utgiftsinbesparingar om vilka beslut fattades under förra regeringsperioden. Nedskärningarna inriktas på försvarsförvaltningens löneglidning samt i enlighet med regeringsprogrammet på omkostnaderna, den militära krishanteringens materiel- och förvaltningsutgifter samt på det statsbidrag som ska beviljas försvarsorganisationerna.
Försvarsmakten upprätthåller och utvecklar ett regionalt försvarssystem som täcker hela landet samt allmän värnplikt som baslösningar för försvaret. Försvarsförmågan grundar sig på försvarssystemets kapaciteter samt på det stöd som kan erhållas genom både nationellt och internationellt samarbete. Den allmänna värnpliktens förutsättningar säkerställs och värnplikten utnyttjas mera vidsträckt än i dagens läge. Hela den tjänstgöringsdugliga manliga åldersklassen utbildas. Antalet terrängdygn för beväringarna och beväringsutbildningens nivå samt antalet repetitionsövningar i reserven hålls på samma nivå som år 2015.
Förvaltningsområdets anslag och personal
Försvarsministeriets förvaltningsområde föreslås få anslag på 2 886 miljoner euro. Av dessa är 2 519 miljoner euro utgifter som ingår i anslagsramen och 367 miljoner euro mervärdesskatteutgifter utanför ramen.
Det totala utgiftsbeloppet är 227 miljoner euro mera än i den ordinarie budgeten för 2015. Utgiftsökningen beror förutom på den ovan nämnda förhöjningen, som stämmer överens med regeringsprogrammet, också på uppskjutna betalningar av materielanskaffningar. De utgifter för materielanskaffningar som har skjutits upp från åren 2013?2015 till år 2016 uppgår till cirka 115 miljoner euro och detta har gjorts för att finansieringen och anskaffningarnas leveranstider bättre ska motsvara varandra. Detta förklarar också största delen av den ökning av BNP-andelen jämfört med år 2015 som skett i utgifterna under försvarsministeriets huvudtitel. Utgifterna under försvarsministeriets huvudtitel utgör 1,37 procent av den bruttonationalprodukt som prognosticerats för år 2016 (år 2015 var andelen 1,29 procent). På motsvarande sätt ökar anslagen under försvarsministeriets huvudtitel till 5,3 procent av alla anslag i statsbudgeten (4,9 procent år 2015).
Förvaltningsområdets årsverken uppskattas till 12 720 under nästa år, vilket innebär en minskning med cirka 200 årsverken jämfört med i år. Minskningen beror huvudsakligen på att personalåtgärder som hänför sig till försvarsmaktsreformen slutförs.
Försvarsmaterielanskaffningar
För försvarsmaterielanskaffningar föreslås anslag på 596 miljoner euro. Den för år 2016 föreslagna beställningsfullmakten för materiell utveckling av försvarsmakten 2016 uppgår till totalt 314,1 miljoner euro under åren 2016?2020 och i detta belopp ingår bl.a. följande anskaffningar: utrustning av sjöspaningskompanier, utvecklande av luftförsvarets stridsledningssystem, skjutförnödenheter med lång räckvidd, komplettering av delsystem till stridsvagnarna Leopard 2A6, grundlig renovering av fartygsmaterielen i Jurmoklassen samt uppdatering av Hornet- och Hawk-materielens livslängd.
Militär krishantering
För materiel- och förvaltningsutgifter inom den militära krishanteringen föreslås 36,6 miljoner euro. Underhållskostnaderna för de finska krishanteringstrupperna (49 miljoner euro) ingår under utrikesministeriets huvudtitel. Den planerade sammanlagda styrkan i de finska krishanteringstruppernas olika insatser, huvudsakligen i Libanon och Afghanistan, kommer enligt dagens uppskattning att uppgå till cirka 570 årsverken.
Ytterligare upplysningar ges vid försvarsministeriet av
Kanslichef Arto Räty, tfn 160 88101
Överdirektör Teemu Penttilä, tfn 0295 140 200
Ekonomidirektör Kristiina Olsson, tfn 0295 140 220