Försvarsministers svar på riksdagsledamot Markus Mustajärvis/vg skriftliga spörsmål SS 1070/2014 rd

Till riksdagens talman

I det syfte som anges i 27 § i riksdagens arbetsordning har Ni, Herr talman, till den minister som saken gäller översänt följande skriftliga spörsmål SS 1070/2014 rd undertecknat av riksdagsledamot Markus Mustajärvi /vg:

Till vem framförde representanten för Förenta staternas flygvapen i höstas en muntlig inbjudan att delta i den flygkrigsövning som avses bli hållen i Estland,

varför skiljer sig Finlands och Förenta staternas försvarsmyndigheters versioner av händelseförloppet så här betydligt från varandra,

fanns själva övningsärendet på regeringens utrikes- och säkerhetspolitiska utskotts agenda och ifall detta var fallet, på åtgärd av vem togs det upp på agendan,

vilka åtgärder har regeringen för avsikt att vidta i fråga om informationsläckan i ärendet och

med vilken fullmakt bjuder Förenta staternas flygvapen in representanter för Finlands försvarsmakt att öva i en tredje självständig stats, i detta fall Estlands, luftrum? 

Som svar på detta spörsmål anför jag följande:

Försvarssamarbetet ökar hela tiden i betydelse för det finska försvaret. Det är nödvändigt att intensifiera samarbetet för att Finlands försvarsförmåga ska kunna upprätthållas och vidareutvecklas. En viktig form av försvarssamarbete är att öva tillsammans. Övningssamarbetet stöder upprätthållandet och utvecklandet fullt ut av de trupper och kapaciteter som ska användas i alla försvarsmaktens uppdrag. Finland överväger alltid sitt deltagande i försvarssamarbete samt i multinationellt utbildnings- och övningssamarbete utifrån nationella utgångspunkter.

Förenta staterna meddelade i maj 2014 att de kommer att öka finansieringsramen för övning av sina trupper i Europa med en miljard dollar. Som en följd av detta bedömde de europeiska staterna möjligheterna att intensifiera övningssamarbetet och Förenta staterna förhörde sig likaså hos de europeiska staterna om möjligheterna att utöka övningssamarbetet från det som planerats tidigare. Preliminära diskussioner om möjligheterna till utbildnings- och övningssamarbete med de amerikanska flygavdelningar som tillfälligt ska stationeras i Ämari fördes också vid flera möten mellan representanter för Finlands och Förenta staternas förvaltningar både under och efter toppmötet i Wales. Frågan diskuterades också under det besök som kommendören för Förenta staternas flygvapen i Europa gjorde i Finland i november 2014. En officiell inbjudan att delta i utbildnings- och övningssamarbetet sände Förenta staterna till Finland den 21 januari 2015. Sverige fick samtidigt motsvarande inbjudan.

Utbildnings- och övningssamarbetet med Förenta staternas till Ämari tillfälligt förlagda flygavdelningar ingick inte i försvarsmaktens övningsplan för år 2015, eftersom det inte fanns tillräckligt exakt information om samarbetsmöjligheterna när planen utarbetades. Samarbetsmöjligheterna har diskuterats vid gemensamma möten mellan republikens president och statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskott och syftet har varit att ärendet tas upp för att en riktlinje i fråga om det ska stakas ut när det finns tillräckliga grunder för att göra en övervägning av om Finland ska delta eller inte. Sedan utbildnings- och övningsmöjligheterna preciserats stakade det gemensamma mötet den 6 februari 2015 upp en riktlinje om att Finland deltar i utbildnings- och övningssamarbetet med de flygavdelningar som Förenta staterna tillfälligt förlägger till Ämari. Övningssamarbetet sker i Finlands och Sveriges luftrum och i det internationella luftrummet över Bottniska viken. Planeringen av övningen fortgår utgående från denna riktlinje vid försvarsmakten och försvarsministeriet fattar det administrativa beslutet om deltagande.

Regeringen förhåller sig synnerligen allvarligt till att det bedöms att information om de konfidentiella diskussioner som republikens president har fört med statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskott har läckt ut i offentligheten. Inga handlingar har kommit ut i offentligheten, och vid de diskussioner som förts har det konstaterats att det av den anledningen inte är motiverat att inleda någon utredning av informationsläckan. Inom regeringen bedöms emellertid vilka åtgärder som bör vidtas för att det inte ska uppkomma en bild av att konfidentiella diskussioner kan läcka ut i offentligheten i någon form och för att eventuella informationsläckor i fortsättningen ska kunna förhindras.

Helsingfors den 17 februari 2015

Tillbaka till rubrikerna