Försvarsministers svar på riksdagsledamot Markus Mustajärvis/vänst skriftliga spörsmål SS 69/2015 rd

Till riksdagens talman

I det syfte som anges i 27 § i riksdagens arbetsordning har Ni, Ärade talman, till den minister som saken gäller översänt följande skriftliga spörsmål SS 69/2015 rd undertecknat av riksdag ledamot Markus Mustajärvi /vänst:

Hur motiverar regeringen Finlands försvarsmakts aktiva och omfattande utländska övningsverksamhet med Nato och dess medlemsländer i den aktuella spända internationella situationen,

övar försvarsmakten på militärt försvar av de baltiska länderna,

övar försvarsmakten på uppgifter som ingår i Natos artikel 5 och

hur går försvarsmaktens ökade internationella övningsverksamhet med Nato och dess medlemsländer ihop med Finlands ställning som militärt alliansfritt land?

Som svar på detta spörsmål anför jag följande:

Internationellt utbildnings- och övningssamarbete samt deltagande i verksamhet för snabbinsatsstyrkor är en del av utvecklingen av det finländska försvaret. Finland har deltagit i Natos partnerskapsprogram sedan 1994 och partnerländerna har sedan samma år även kunnat delta i Natos övningar inom ramen för Natos program Partnerskap för fred. Finland deltar i utbild-nings- och övningssamarbetet utifrån sitt eget utgångsläge vid forum som kompletterar varandra inom EU och Nato-partnerskapet samt via nordiskt och annat multilateralt eller bilateralt samarbete.

Den internationella övningsverksamheten har redan för över tio år sedan utvidgats från övningar med fokus på militär krishantering till övergripande verksamhet för att upprätthålla och utveckla de beväpnade styrkornas prestationsförmåga och den gemensamma användningen i syfte att effektivisera och bedöma truppernas prestations- och samarbetsförmåga. Dessutom har man redan länge vetat att internationell övningsverksamhet och internationellt försvarssamarbete kommer att ha större betydelse än tidigare för att upprätthålla och utveckla försvarsmakternas samarbetsförmåga när ISAF-operationen i Afghanistan har avslutats.
Natos övningsverksamhet ökar. Via övningsverksamheten utvecklar Nato prestationsförmågan för alla sina uppdrag, inklusive verkställigheten av ett gemensamt försvar. I praktiken ordnar EU politiska beslutsövningar med fokus på krishantering, och därutöver övar de trupper som förbundit sig till EU:s stridsgupper i samband med respektive trupps beredskapsperiod. Också övningshelheter som verkställs av landsgrupperna ordnas vid behov. Ett exempel på etablerad övningsverksamhet som verkställs av en landsgrupp är de nordiska flygvapnens gränsöverskridande (Cross Border Training, CBT) övningssamarbete, som fortsätter intensivt och där även Nato-länderna Norge och i framtiden också Danmark deltar i samband med Finland och Sverige. Ett annat exempel på multinationell och bilateral övningsverksamhet, som inte verkställs inom Nato eller EU, är övningsverksamheten med de amerikanska flygförband som är baserade i Baltikum och de flygförband som ansvarar för Baltikums Air Policing -verksamheten. För både Finland och Sverige ger samarbetet i närregionen kostnadseffektiva möjligheter att ut-veckla försvarsmaktens prestationsförmåga. Länderna avtalar om praktiskt utbildnings- och öv-ningssamarbete från fall till fall enligt ländernas egna mål.

Från fall till fall kan Natos partnerländerna delta också i övningar som innehåller det gemen-samma försvarselementet. Vilket både Finland och Sverige har gjort. Kapaciteten att verkställa alliansens gemensamma försvar bygger helt och hållet på medlemsländernas prestationsförmåga, för Nato kan inte vara beroende av partnerländernas eventuella insatser för det gemensamma försvaret. Även om partnerländerna deltar i Natos övningsverksamhet blir de inte skyldiga att delta i det gemensamma försvaret och omfattas inte heller av Natos säkerhetsgarantier, och Finlands försvarsmakt övar inte Baltikums eller andra Nato-ländernas militära försvar eller de uppgifter som tillhör Natos artikel 5.

Republikens president och statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskott fastställer årligen prioriteringarna för försvarsmaktens internationella övningsverksamhet. När övnings-verksamheten ökar får Finland nya samarbetsmöjligheter för att utveckla och upprätthålla försvarsmaktens militära prestationsförmåga. Särskilt övningen med Natos medlemsländer gör det möjligt att delta i övningar som Finland annars inte skulle ha möjlighet att genomföra på grund av brist på specialprestationsförmågor eller på grund av övningarnas omfattning. Följande betydande internationella övning som Finland deltar i som partnerland är Natos huvudövning Trident Juncture 2015 (TRJE 15) hösten 2015. Natos huvudövningar äger rum vart tredje år. Finland förbereder sig för att delta också i nästa huvudövning, som Nato ordnar 2018. Enligt ett beslut på Natos toppmöte 2014 får partnerländer som ingår i Natos Enhanced Opportunities Programme, inklusive Finland och Sverige, möjlighet att delta också i planeringen av Natos övningar.

Finland kommer också framöver att utnyttja den internationella övningsverksamheten för att utveckla Finlands försvarsförmåga. Vid bedömningen av om Finland ska delta i en övning är det avgörande vilket mervärde övningen ger för utvecklingen av det nationella försvaret.

Helsingfors 16.7.2015

Försvarsminister Jussi Niinistö

Tillbaka till rubrikerna