Försvarsministers svar på riksdagsledamot Marisanna Jarvas/c skriftligt spörsmål SS 300/2015 rd

Till riksdagens talman

I det syfte som anges i 27 § i riksdagens arbetsordning har Ni, Ärade talman, till den minister som saken gäller översänt följande skriftliga spörsmål SS 300/2105 rd undertecknat av riksdags-ledamot Marisanna Jarva /c m.fl.:

Vilka är de faktiska effekterna som höjningen av militärernas pensionsålder har på Fin-lands försvarssystem och gränssäkerheten och hur ämnar regeringen se till att täcka underskottet i reserven när pensionsåldern höjs?

Som svar på detta spörsmål anför jag följande:

Försvarsmaktens krigstida trupper består av anställda yrkesmilitärer, värnpliktiga reservister och yrkesmilitärer i militärpension. För att trygga den militära kompetensen som truppernas prestationsförmåga förutsätter behöver de krigstida trupperna en reserv av yrkesmilitärer om cirka 3 000 personer. Reserven av yrkesmilitärer består av personer som övergår till reserven via mili-tärpensionssystemet och personer som under tjänstekarriären övergår i en annan arbetsgivares tjänst. Regeringens proposition om ändring av lagstiftningen om arbetspensionssystemet och om förslag till lagar som har samband med den som godkändes den 20 november 2015 i riksdagens andra behandling innebär att yrkesmilitärernas pensionsålder höjs till 57 år efter övergångspe-rioden som pågår fram till 2025. Med beaktande av de aktuella ändringarna och att övergångs-perioden av reformen av statens pensionslag från 1993 går ut, kommer storleken av reserven av yrkesmilitärer som används för de krigstida trupperna efter 2025 att uppgå till endast hälften av de nödvändiga 3 000 personer. Samtidigt kommer genomsnittsåldern i reserven av yrkesmilitä-rer att öka med ett år. Ändringarna försvagar avsevärt prestationsförmågan hos de krigstida trupperna, vilka kommer att bli utan manskap med militär yrkesutbildning.

I fråga om gränssäkerheten minskar förnyelsen av lagstiftningen om arbetspensionssystemet gränstruppernas yrkesutbildade reserv med cirka 40 procent fram till slutet av övergångspe-rioden. Vid gränsbevakningsväsendet är reformen särskilt tydlig eftersom gränstrupperna är ut-över undantagsförhållanden också avsedda för att hantera störningar under normala förhållanden vid gränssäkerhetsuppgifter, för vilket en väl utbildad reserv är viktig. I den nuvarande gränssi-tuationen, där de ostabila förhållandena i Europas närområde redan återspeglas i Finland som flyktingströmmar och förhöjd risk för terrorism i Europa, utreder och bereder inrikesministeriet att öka gränsbevakningsväsendets resurser för att upprätthålla gränssäkerheten.

Det i reserven av yrkesmilitärer bildade underskottet kan inte ersättas genom att förlänga yr-kesmilitärernas värnpliktstid från nuvarande 60 år. Oavsett att livslängden ökar är det endast få personer över 60 år som under krigstida förhållanden skulle ha sådan fysisk och psykisk prestat-ionsförmåga som undantagsförhållanden, förändrade sättet att föra krig och den utvecklade militärutrustningen förutsätter.

Att fylla igen underskottet i reserven av yrkesmilitär genom att öka den fredstida militärperso-nalen inom försvarsmakten är omöjligt utan att ramarna för försvarsmaktens driftsutgifter utö-kas att motsvara de ökade personalkostnaderna.

Försvarsförvaltningen utreder om man kan reducera minskningen av reserven av yrkesmilitärer genom att använda de arbetspensionspremier som sparas in i och med de längre arbetskarriärerna för en separat lösning.

I fråga om gränssäkerhetsuppgifterna beaktar inrikesministeriet effekterna av pensionsreformen på storleken av reserven av yrkesmilitärer i redogörelsen för den inre säkerheten som är under beredning.

För övrigt behandlas effekterna av bristen i yrkesmilitärreserven på försvarsmaktens och Gräns-bevakningsväsendets militära prestationsförmåga i samband med beredningen av försvarsredogörelsen.

Till de delar som man i detta svar behandlar sådan gränssäkerhet som ingår i inrikesministeriets förvaltningsområde, grundar sig svaret på uppgifter från staben för gränsbevakningsväsendet och inrikesminister Orpo har godkänt svaret.

Helsingfors 1.12.2015
Försvarsminister Jussi Niinistö

Tillbaka till rubrikerna