Skriftliga spörsmål
Försvarsministerns svar på skriftliga spörsmål SS 854/2012 rd av riksdagsledamot Reijo Tossavainen /saf
I det syfte som anges i 27 § i riksdagens arbetsordning har Ni, Herr talman, till den minister som saken gäller översänt följande skriftliga spörsmål SS 854/2012 rd undertecknat av riksdagsledamot Reijo Tossavainen /saf:
På vilken grund har regeringen avvikit från de verksamhetssätt som är förenliga med flygvapnets lagstadgade uppgifter och lagens anda och
varför ber man om godkännande/fullmakt av riksdagen först i slutfasen av processen, medan man enligt uppfattningar i offentligheten var på väg att fatta godkännandet endast med beslut av regeringen?
Som svar på detta spörsmål anför jag följande:
Enligt lagen om försvarsmakten är det försvarsmaktens uppgift att försvara Finland militärt, att stödja andra myndigheter och att delta i internationell militär krishantering. Av dessa är det militära försvaret av Finland försvarsmaktens huvuduppgift, och i detta ingår också att övervaka landområdet, vattenområdet och luftrummet samt att trygga den territoriella integriteten. Genom att utföra uppgifterna visar man den finska försvarsförmågan.
Internationell verksamhet ingår i dag i försvarsmaktens samtliga tre uppgifter. Internationella övningar ökar i betydelse vid upprätthållandet och utvecklandet av den finska försvarsförmågan och de militära kapaciteterna. Internationell verksamhet inbegriper också utvecklandet av lägesbildssamarbetet för att försvaret ska kunna förstärkas samt säkerheten i flyg- och sjötrafiken ökas. På detta sätt säkerställs även att försvarsmakten utvecklas kostnadseffektivt och helhetsbetonat samt att våra trupper och system har förmåga att klara av försvarsmaktens samtliga uppgifter.
Det finska flygvapnets deltagande i internationellt samarbete utvecklar samverkan mellan flygvapnen samt flygsäkerheten. Det utvecklar också flygvapnets förmåga att övervaka och trygga den nationella territoriella integriteten. Av detta skäl är ett aktivt deltagande i det internationella samarbetet mellan flygvapnen en viktig del av upprätthållandet och utvecklandet av den finska försvarsförmågan.
Finland har rett ut möjligheterna att delta i den isländska luftbevakningen tillsammans med Sverige och Norge som en del av ett intensifierat nordiskt försvarssamarbete. Bakom detta ligger rekommendationerna i Stoltenbergs rapport från år 2009 samt den begäran som Island sände Finland och Sverige i maj 2012. Republikens presidents och statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskotts gemensamma möte stakade våren 2012 ut en linje om att Finlands möjligheter att delta reds ut i positiv anda. Natos generalsekreterares ståndpunkt är att den egentliga identifieringsflygverksamheten endast är en sak för Nato-länderna. Syftet skulle vara att i samband med att det är Norges tur att sköta övervakningen delta i en övning tillsammans med Sverige år 2014. De finska och de svenska flygplanen skulle sannolikt vara obestyckade. Enligt gällande nationell lagstiftning kan Finland delta i en övning i samband med övervakningen av det isländska luftrummet.
På basis av en utredning, i vilken ingick att säkerställa att projektet har en samnordisk karaktär, stakade republikens presidents och statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskott i oktober ut en linje om att de förberedelser som förutsätts för ett deltagande fortgår och att Finland i princip förhåller sig positivt till Islands begäran om ett deltagande i övervakningen av landets luftrum. I samband med detta bestämdes också att det slutliga beslutet om deltagande fattas senare utgående från fortsatt beredning, när man bl.a. av Nato har fått uppgifter om hurdan verksamhet Finland och Sverige kan delta i. Riksdagen har informerats om hur beredningen av ärendet framskrider från det beredningen av projektet inleddes i maj 2012. Riksdagen ges den information som behövs i de olika faserna av beredningen av ärendet så att riksdagen kan bilda sig en ståndpunkt i saken.
En konsekvent linje i den finska säkerhetspolitiken är strävan att öka säkerheten och stabiliteten via internationellt samarbete samt att förstärka det nordiska samarbetet. För att linjen ska vara trovärdig förutsätts utöver tal också beredskap till praktiska åtgärder när nya möjligheter föreslås och det vid det nationella beslutsfattandet anses att det är nyttigt också för Finland att delta. Samarbetet vid övervakningen av det isländska luftrummet är ett konkret uttryck för nordiskt säkerhetspolitiskt samarbete och det stärker också den nordiska samhörigheten och intensifierar det nordiska samarbetet.
Helsingfors den 27 november 2012
Försvarsminister Carl Haglund