Skriftliga spörsmål
Försvarsministerns svar på riksdagsledamot Tytti Tuppurainens/sd skriftliga spörsmål SS 628/2012 rd
I det syfte som anges i 27 § i riksdagens arbetsordning har Ni, Herr talman, till den minister som saken gäller översänt följande skriftliga spörsmål SS 628/2012 rd undertecknat av riksdagsledamot Tytti Tuppurainen /sd:
Är regeringen medveten om den oro som reformen av försvarsmakten orsakar gällande det praktiska verkställandet av den allmänna värnplikten, personalens ställning och stabiliteten i fråga om utvecklingen av försvarsanslagen och
vilka åtgärder har regeringen för avsikt att vidta för att försäkra sig om att reformen genomförs i enlighet med de principer som godkänts i fråga om den?
Som svar på detta spörsmål anför jag följande:
Syftet med försvarsmaktsreformen, ett av de spetsprojekt som ingår i regeringsprogrammet, är att fram till början av år 2015 säkerställa att försvarsmakten har förutsättningar att fullgöra sin uppgift samt att upprätthålla Finlands militära försvarsförmåga fram till 2020-talet. Utgångspunkten för reformen är att försvarsmaktens nuvarande lagstadgade uppgifter fortgår, en fungerande allmän värnplikt säkerställs samt att försvarsprincipen utvecklas med utgångspunkt i ett territoriellt försvar.
De i regeringens gällande rambeslut ingående betydande nedskärningarna av försvarsförvaltningens anslag, täckandet av försvarsmaktens interna kostnads- och utgiftstryck, utgifter av engångskaraktär som orsakas av att försvarsmaktsreformen verkställs samt för sin del också osmidigheten i försvarsmaktens utgiftsstruktur tvingar försvarsmakten att tillfälligt sänka nivån på sin verksamhet betydligt åren 2012-2015. I praktiken gäller detta terrängövningarna, fartygs- och flygverksamheten samt repetitionsövningarna. Dessutom blir man tvungen att inrikta cirka hälften av utgiftsinbesparingarna på de utgifter som gäller den materiella beredskapen.
I försvarsmaktsreformen sätts försvarsmaktens storlek och verksamhet i balans med finansieringen samt utbildningsbehoven i fråga om den krympande tjänstedugliga årskullen. I reformen minskas ledningsnivåerna, koncentreras funktionerna samt anpassas antalet truppförband och deras uppbyggnad så att de motsvarar den minskande tjänstedugliga årsklassen och behovet att utbilda de krigstida trupperna. Genom åtgärder i anknytning till värnplikten säkerställs den krigstida prestationsförmågan och samtidigt stärks kontakten och förtroendet mellan samhället och försvarsmakten.
I försvarsmaktsreformen kommer man att ägna särskild uppmärksamhet åt personalens ställning. I den omställningsskyddshelhet för personalen som ingår i försvarsmaktsreformen tillämpas det principbeslut som statsrådet antog den 26 januari 2012 om ordnande av statsanställdas ställning vid organisationsförändringar och finansministeriets beslut om omställningsskydd som kompletterar detta. Den förändring som riktar sig mot försvarsmaktens personal genomförs så att principerna för en god arbetsgivare iakttas.
Regeringen har i regeringsprogrammets strategiska verkställighetsplan dragit upp en riktlinje om att de politikåtgärder som ingår i programmet är föremål för regeringens särskilda satsning och uppföljning. Försvarsmaktsreformen kommer sedan den genomförts att producera en försvarsmakt som har prestationsförmåga och är kostnadseffektiv. För att reformens mål ska kunna uppnås förutsätts en stabil finansiering. På ovan nämnda grunder anser regeringen att försvarsmaktsreformen realiseras i enlighet med de principer som godkänts för den.
Helsingfors den 19 september 2012
Försvarsminister Carl Haglund