Skriftliga spörsmål
Försvarsministerns svar på riksdagsledamot Tom Packaléns /saf skriftliga spörsmål SS 116/2012
Till riksdagens talman
I det syfte som anges i 27 § i riksdagens arbetsordning har Ni, Herr talman, till den minister som saken gäller översänt följande skriftliga spörsmål SS 116/2012 rd undertecknat av riksdagsledamot Tom Packalén /saf:
Har regeringen för avsikt att tillsätta en oberoende arbetsgrupp för att utvärdera de nuvarande faktiska kostnadsverkningarna av Försvarsmaktens spar- och reformprogram och vilka åtgärder har regeringen för avsikt att vidta gällande det nuvarande nättjänst-, lagrings- och certifieringssystemsavtalet?
Som svar på detta spörsmål anför jag följande:
Tryggandet av försvarsmaktens verksamhetsbetingelser och upprätthållandet av försvarsförmågan förutsätter att den krigstida prestationsförmågan och den fredstida strukturen motsvarar uppgifterna och resurserna.
I försvarsmaktsreformen förnyas organisationen och verksamhetssätten så att de motsvarar försvarsmaktens dimensionering och effektiva verksamhet under kristid samt resursnivån år 2015, som har getts som planeringsgrund. Denna nivå baserar sig på det nuvarande beredningsläget i statsekonomins ramar för åren 2013-2016.
Försvarsministeriet förbereder sig på att fatta de administrativa besluten i juni 2012. Försvarsministeriet har i sitt styrbrev förutsatt att Huvudstaben inleder planeringen i enlighet med försvarsmaktsreformen, som statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskott den 8 februari 2012 stakade ut riktlinjerna för, och utarbetar förslag till administrativa beslut till försvarsministeriet senast den 4 maj 2012.
Huvudstabens förslag till administrativa beslut bör innehålla de åtgärder som anknyter till försvarsmaktsreformen (nedläggning, grundande, förflyttning, placering etc.) med detaljerade motiveringar. De detaljerade motiveringarna bör grunda sig på dokumenterade och realistiska bedömningar samt på beräkningar. Beräkningarna bör vara transparenta på så sätt att det också efteråt går att konstatera vad de grundar sig på. I fråga om de ekonomiska konsekvenserna bör i beräkningarna på ett realistiskt sätt specificeras ökningar och minskningar i kostnaderna.
Genomförandet av försvarsmaktsreformen styrs som en del av resultatstyrningen. Reformen bevakas och förutses med hjälp av de kriterier som fastställs i styrbrevet och om den rapporteras genom användning av plattformen Senaattori som statsrådets kansli upprätthåller. Försvarsministeriet inbegriper i statens bokslutsberättelse, som årligen ges riksdagen, en översikt av hur verkställandet av försvarsmaktsreformen framskrider. I samband med detta rapporteras också om försvarsmaktsreformens faktiska kostnadsverkningar.
Utgående från det som sägs ovan har regeringen inte för avsikt att tillsätta någon särskild arbetsgrupp för att bedöma försvarsmaktsreformens kostnadsverkningar.
och:
Nyheten om försvarsmaktens och Atea Finland Oy:s nättjänst-, lagrings- och certifieringssystemsavtal var felaktig. Det är fråga om två olika avtal, av vilka det ena gäller försvarsmaktens utskriftstjänster via nätet och det andra utrustning för försvarsmaktens operativa system och tjänster med anknytning till dem. Den överskridning av ramavtalets uppskattade belopp som nämns i motiveringarna till spörsmålet har skett i det senare avtalet. Det bör betonas att överskridningen av det uppskattade beloppet inte har lett till att budgeten i något program eller projekt skulle ha överskridits, och staten har inte orsakats några tilläggskostnader.
Ursprungligen uppskattades det att ramavtalets totalvärde utan mervärdesskatt skulle uppgå till cirka 13,9 miljoner euro under hela avtalsperioden. Uppskattningen baserade sig på de bedömningar av användningen av ramavtalet åren 2009-2014 som man kände till vid undertecknandet av ramavtalet. I uppskattningen ingick inte den systemupphandling som då ännu var på planeringsstadiet vid Huvudstaben. Hur utmanande det var att uppskatta totalvärdet beskrivs av ett omnämnande som ingår i det föredragningsdokument som gäller undertecknandet av ramavtalet. Där sägs att mängden produkter som ska upphandlas kan komma att ändras när upphandlingsbehoven blir mera exakta och att försvarsmakten kan komma att få tilläggsbehov som inte ingår i den ursprungliga uppskattningen.
Vid utgången av år 2011 hade varor och tjänster för cirka 42 miljoner euro upphandlats med det ramavtal som gäller utrustning och tjänster för operativa system. Överskridningen av ramavtalet har berott på de upphandlingsbeslut som inte ingick i den ursprungliga bedömningen men som senare har fogats till det för försvarsmakten totalt sett förmånliga ramavtalet. Som störst av dessa kan nämnas den upphandling som hänför sig till byggandet av ett styrsystem för SAP -verksamheten som används för försvarsmaktens ekonomiförvaltning, personalförvaltning, utrymmeshantering, anskaffningar samt för underhåll och lagerföring och till byggandet av ett nytt datasystem för den operativa ledningen samt för underhåll av befintliga datasystem.
Det avtal som anknyter till utskriftstjänsten via nätet gäller till år 2014. Avtalet har gett försvarsmakten kostnadsinbesparingar, och det är inte nödvändigt att vidta några åtgärder i fråga om det.
Det finns fortsättningsvis ett klart behov av det ramavtal som gäller utrustning och tjänster för operativa system. Försvarsmakten har bedömt att utrustning och tjänster som omfattas av ramavtalet under de närmaste åren kommer att upphandlas för cirka 30 miljoner euro. Utgående från den riktlinje som försvarsförvaltningens ledningsgrupp för upphandling stakade ut i januari 2012 har försvarsmakten inlett förberedelserna inför en ny konkurrensutsättning.
Helsingfors den 20 mars 2012
Försvarsminister Stefan Wallin