Skriftliga spörsmål
Försvarsministerns svar på riksdagsledamot Reijo Hongistos/saf skriftliga spörsmål SS 956/2014 rd
Till riksdagens talman
I det syfte som anges i 27 § i riksdagens arbetsordning har Ni, Herr talman, till den minister som saken gäller översänt följande skriftliga spörsmål SS 956/2014 rd undertecknat av riksdagsledamot Reijo Hongisto /saf m.fl.:
Har man vid försvarsministeriet inlett ett fortsatt utredningsarbete utgående från Eero Pyötsiäs arbetsgrupps utredning gällande en övergripande flygutbildningsstrategi för Finland, vars syfte är att via synergifördelar få besparingar i den i sig dyra verksamheten genom att i landet bilda ett flygutbildningscenter som stöds av staten, ifall inget fortsatt utredningsarbete ännu har påbörjats, är det enligt ministerns åsikt skäligt att inleda ett sådant utredningsarbete och tills vidare avbryta åtgärderna för nedmontering av strukturerna i Kauhava eller har man faktiskt för avsikt att avstå från basen i Kauhava så att ingen stödpunkt planeras där ens för undantagsförhållanden, har man för avsikt att montera ned de flygtrafiksystem, stoppsystem och skyddsrum som stöder flygvapnets flygverksamhet samt att göra landskapsåterställande åtgärder eller sälja systemen till skrot och har officiella diskussioner inletts om samarbete mellan Östersjöländerna eller mellan de nordiska länderna gällande militär luftfartsutbildning?
Som svar på detta spörsmål anför jag följande:
Försvarsministeriet, undervisnings- och kulturministeriet och inrikesministeriet har sedan år 2012 utrett möjligheterna till samarbete gällande den civila och den militära luftfartens elementära och grundläggande flygutbildning. Ett centralt mål för utredningsarbetet var att trygga en kostnadseffektiv flygutbildning med hög kvalitet i Finland och komma med förslag till åtgärder genom vilka kostnadsbesparingar kunde åstadkommas. I slutrapporten, som blev klar i juni 2014, behandlades samarbetsmöjligheterna i fråga om den elementära och grundläggande flygutbildning som Suomen Ilmailuopisto, försvarsmakten och gränsbevakningsväsendet ger eller skaffar, dvs. den flygutbildning som genomförs med statens budgetmedel. I utredningsarbetet strävade man efter att hitta det kostnadseffektivaste arrangemanget för flygutbildningssamarbete som också uppfyller kvalitetskriterierna. I detta arrangemang beaktas kostnaderna för hela flygutbildningssystemet.
Utredningsarbetet gjordes som ett tväradministrativt samarbete i god och öppen anda. Möjligheter och potential till samarbete sågs klart och ett fördjupat samarbete ansågs vara framtidens sätt att kostnadseffektivt trygga en viktig utbildning som genomförs med en relativt liten volym och splittrat. Det ansågs också att den offentliga ekonomins realiteter i allt högre grad styr utvecklingen så att man måste hitta lösningar som överskrider förvaltningsområdenas gränser för att kunna bevara och förstärka nationellt viktiga kompetensområden. I utredningsarbetet såg man också att det fanns ett behov att granska möjligheten att utfärda ett principbeslut av statsrådet för att främja samarbetet samt att grunda en samarbetsgrupp för den utbildning i civil och militär luftfart som staten genomför. Förberedelser för dessa pågår just nu. Vid ett eventuellt samarbete är syftet att framskrida med små steg.
Försvarsmaktsreformen var en grundligt övervägd helhet, där åstadkommandet av besparingar utan att man prutar av på kärnverksamheterna innebar att flygvapnets verksamhet koncentrerades på fyra baser i Kuopio, Rovaniemi, Tammerfors och Tikkakoski. Inom försvarsförvaltningen har man inte ansett det ändamålsenligt att granska en eventuell kombinerad civil och militär flygutbildning på flygplatsen i Kauhava. För försvarsmaktens del bör ett eventuellt samarbete bedrivas utgående från utbildningsbaser som stämmer överens med den struktur som förblir i användning i och med försvarsmaktsreformen.
Det att man avstått från den militära flygplatsen i Kauhava innebär att försvarsmakten inte i fortsättningen svarar för upprätthållandet och utvecklandet av flygplatsen eller för beredskapen inför undantagsförhållanden. Flygplatsens fasta flygtrafikljussystem, som innehåller ljusen vid startbanan och rullbanan samt inflygningsljusen och de reglage de kräver, är fortsättningsvis försvarsmaktens egendom. Ifall den nya privata ägaren av strukturerna i garnisonen i Kauhava inte vill upprätthålla den infrastruktur som flygverksamheten förutsätter, monterar försvarsmakten ner alla flygtrafiksystem den har i sin besittning. Likaså kommer de stoppnät som finns i båda ändarna av startbanan och stoppvajersystemet på startbanan att monteras ned. Det är ännu öppet hur materialet kommer att hanteras i fortsättningen, eftersom man väntar på den nya ägarens lösning. Försvarsmaktens alternativ är att sälja det material som hör till flygverksamheten till de nya ägarna eller att genomföra en planenlig nedmontering inom juni 2015.
Försvarsmakten har aktivt letat efter partner för att genomföra en fortsatt flygutbildning med Hawk-övningsjetjaktplan inom en europeisk referensram. I det senaste skedet granskades ett samarbete med Sveriges flygvapen, men utredningsarbetet avslutades år 2012 i enlighet med båda parternas gemensamma syn. I och med granskningen stannade man för att dimensionera antalet Hawk-flygplan och deras livscykel i enlighet med försvarsmaktens behov av flygutbildning fram till medlet av 2030-talet.
Helsingfors den 31 december 2014
Försvarsminister Carl Haglund