Skriftliga spörsmål
Försvarsministerns svar på riksdagsledamot Reijo Hongistos /saf skriftliga spörsmål SS 120/2012
Till riksdagens talman
I det syfte som anges i 27 § i riksdagens arbetsordning har Ni, Herr talman, till den minister som saken gäller översänt följande skriftliga spörsmål SS 120/2012 rd undertecknat av riksdagsledamot Reijo Hongisto /saf:
Är regeringen medveten om hur en förflyttning av Hawk-övningsjetplanen till Tikkakoski påverkar flygsäkerheten på flygfältet där, har det under de senaste åtta åren skett någon sådan väsentlig utveckling i flygsäkerheten med vilken man kan motivera att långsammare propellerplan och snabbare Hawk-övningsjetplan samt den livliga civila flygverksamheten kunde vara verksamma på samma flygfält med beaktande av den reguljära trafiken i området som också annars är livlig samt
vilka åtgärder har regeringen för avsikt att vidta för att flygsäkerheten i Tikkakoski inte ska äventyras?
Som svar på detta spörsmål anför jag följande:
Vid beredningen av försvarsmaktsreformen har försvarsmakten utarbetat en lösningsmodell som baserar sig på att en handlingskraftig försvarsmakt ska kunna bevaras. Utgångspunkten för förnyandet av flygvapnet är att dess kärnverksamhet, dvs. avvärjningsförmågan hos luftanfallet, ska kunna tryggas. Detta innebär bl.a. att flygvapnets verksamhet koncentreras till fyra baser. Flygvapnets utbildningsverksamhet koncentreras till Tikkakoski, där det bedöms ha de bästa verksamhetsförutsättningarna på lång sikt. Tikkakoski erbjuder möjligheter att koncentrera flygvapnets skolor och deras verksamheter samt att åstadkomma större inbesparingar totalt sett. Ändringen försvagar inte flygsäkerheten. Vid den fortsatta planeringen av försvarsmaktsreformen säkerställs att luftrummet och resurserna används så effektivt som möjligt efter försvarsmaktsreformen.
Försvarsmakten har bedömt kapaciteten vid basen i Tikkakoski enligt de planerade utbildningsvolymerna. Utgående från bedömningen möjliggör konstruktionerna vid basen i Tikkakoski, luftrummet samt flygledningen och start- och landningsbanans kapacitet i Jyväskylä en säker och effektiv verksamhet också efter försvarsmaktsreformen. Under de senaste åren har flyg- och passagerarmängderna vid flygplatsen i Jyväskylä minskat. För närvarande går det en till tre reguljära flygturer till Jyväskylä på vardagarna. Också antalet flyg bland övrig civil luftfart är på nedåtgående. De funktionella ändringar som skett i flygvapnet efter medlet av det förra decenniet främjar för sin del genomförandet av flygutbildningen vid basen i Tikkakoski. Flygutbildningsvolymen för Hawk och Vinka sjunker med mera än en tredjedel från måltillståndet vid medlet av 2000-talet. Inom flygutbildning har simulatorflygningarnas andel ökat betydligt och nya anordningar för övning i cockpit har tagits i bruk. Dessutom kommer en del av flygverksamheten med Hawk- och Vinka-planen att genomföras decentraliserat också i fortsättningen samt det vidsträcka luftrummet i Kauhava, som väl lämpar sig för militärflygverksamhet, att utnyttjas.
Luftrumsstrukturen och övningsområdena kommer att planeras i samarbete med civila aktörer i samband med den fortsatta planeringen. Samarbetet mellan civil och militär luftfart baserar sig på luftfartslagen och på praktisk samverkan mellan myndigheterna samt på samarbetsavtal och samarbetsförfaranden mellan dem som tillhandahåller tjänster och försvarsförvaltningen. Enligt lagen kommer försvarsministeriet och kommunikationsministeriet överens om hur behoven inom den civila och den militära luftfarten ska beaktas när flygtrafiktjänster tillhandahålls. Inom den civila och den militära luftfarten är ett gemensamt flygtrafiksystem i användning i Finland. Detta innebär gemensamma flygledningsstrukturer, flygplatser som används i samverkan samt gemensamma datasystem och gemensam personal. Reserveringar av luftrummet samordnas i praktiken vid en cell för luftrumsplanering som finns i samband med områdesflygledningen i vilken det ingår civila och militära representanter.
Helsingfors den 28 mars 2012
Försvarsminister Stefan Wallin