Skriftliga spörsmål
Försvarsministerns svar på riksdagsledamot Outi Mäkeläs /saml skriftliga spörsmål SS 622/2012 rd
I det syfte som anges i 27 § i riksdagens arbetsordning har Ni, Herr talman, till den minister som saken gäller översänt följande skriftliga spörsmål SS 622/2012 rd undertecknat av riksdagsledamot Outi Mäkelä /saml:
Vilka möjligheter ser regeringen att utveckla värnplikten och i synnerhet beväringstjänsten i en riktning som i högre grad stöder individens och samhällets behov?
Som svar på detta spörsmål anför jag följande:
I enlighet med statsminister Katainens regeringsprogram är den allmänna värnplikten även i fortsättningen grunden för det finska försvarssystemet och den utvecklas med utgångspunkt i Siilasmaas rapport. Med detta hänvisas det till en utredningsgrupp som försvarsministern tillsatte den 31 augusti 2009 och vars ordförande var Risto Siilasmaa. Gruppen överlämnade sin rapport den 28 oktober 2010 med titeln "Suomalainen asevelvollisuus - Puolustuksen perusta, yksilöä motivoiva ja myönteisiä yhteiskunnallisia vaikutuksia korostava" (Den finska värnplikten -grunden för försvaret, motiverar individen och framhäver de positiva samhälleliga konsekvenserna). Utredningsarbetet baserade sig på statsrådets redogörelse "Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009", där det konstateras: "Värnplikten har också en mera vidsträckt samhällelig verkan än enbart det militära försvaret. Utredningen av dessa verkningar fortgår.."
I Siilasmaas rapport har det bedömts ur samhällets perspektiv vilka utvecklingsförlopp som påverkar tryggandet av ett fungerande värnpliktssystem samt nuläget och framtiden i fråga om systemets effekter. I rapporten konstateras att värnplikten är det kostnadseffektivaste sättet att producera den finska försvarsförmågan. Utöver detta ger värnplikten positiva konsekvenser för samhället. De positiva samhälleliga konsekvenserna av värnplikten kan maximeras genom att samarbetet mellan förvaltningsområdena utvecklas fördomsfritt. Under beväringstjänstgöringstiden uppnår den värnpliktige sådan kompetens som både individen och samhället har nytta av. I sammandraget till Siilasmaas rapport konstateras att värnplikten bör utvecklas så att den
- stöder fullgörandet av försvarsmaktens lagstadgade uppgifter,
- ökar de positiva samhälleliga effekterna av värnplikten,
- främjar meningsfullheten i värnplikten och motivationen ur den värnpliktiges perspektiv och
- är samhällsekonomiskt förnuftig i sitt förhållande mellan input och output.
I Siilasmaas rapport presenteras totalt 77 åtgärdsrekommendationer, vilka gäller utvecklandet av värnplikten så att den stöder försvarsmaktens uppgifter, motiverar individen samt förstärker de positiva samhälleliga konsekvenserna av värnplikten. En del av de rekommenderade åtgärderna vidtogs eller började vidtas redan medan utredningsarbetet pågick. Hittills har 42 rekommenderade åtgärder vidtagits och 29 pågår som bäst eller också utreds saken ännu. I fem fall har man utgående från undersökningar och utredningar kommit till att åtgärderna inte vidtas eller att inga särskilda åtgärder krävs. Ett fall har man inte ännu börjat undersöka.
Försvarsmaktsreformen, där en utgångspunkt är att den allmänna värnplikten ska bevaras också i fortsättningen, innehåller tio av de rekommenderade åtgärder som presenterades i Siilasmaas rapport gällande säkerställandet av att värnplikten fungerar. I enlighet med dem kommer beväringstjänsten att förkortas med 15 dagar från ingången av år 2013 och den samhälleliga betydelsen och individens möjlighet att dra nytta av beväringstjänsten att förbättras.
I Siilasmaas rapport har också i ett brett perspektiv övervägts möjligheten att stöda andra myndigheter. Utgångspunkten är att försvarsmakten ger övriga myndigheter handräckning när deras egna resurser är otillräckliga i förhållande till situationen. Beväringar eller reservister kan användas i sådana uppdrag som inte medför fara för de värnpliktiga. Yrkesmilitärerna svarar för krävande handräckningsuppdrag. Inom ramen för nuvarande författningar utbildar försvarsmakten de värnpliktiga så att de får tillräckligt kunnande för att sköta de handräckningsuppdrag där det i dagens läge är möjligt att använda värnpliktiga.Den allmänna värnplikten är en finsk kostnadseffektiv lösning. Värnplikten har starka rötter i det finska samhället. Den ger ett mervärde förutom för försvarsförvaltningen också för övriga förvaltningsområden. Nätverkandet och samarbetet mellan olika förvaltningsområden är nödvändigt i framtiden med tanke på värnplikten. Utvecklandet av värnplikten med utgångspunkt i Siilasmaas rapport framskrider i en riktning som stöder försvarsmaktens uppgifter, individens motivation samt positiva samhälleliga konsekvenser av värnplikten.
Helsingfors den 13 september 2012
Försvarsminister Carl Haglund