Skriftliga spörsmål
Försvarsministerns svar på riksdagsledamot Maarit Feldt-Rantas /sd skriftliga spörsmål SS 460/2013 rd
I det syfte som anges i 27 § i riksdagens arbetsordning har Ni, Herr talman, till den minister som saken gäller översänt följande skriftliga spörsmål SS 460/2013 rd undertecknat av riksdagsledamot Maarit Feldt-Ranta /sd:
Hur har regeringen främjat genomförandet av lastbilsanskaffningen på ändamålsenligaste sätt,
har regeringen beaktat de skyndsamhetsaspekter som anknyter till anskaffningen och tagit dem i beaktande vid beredningen av anskaffningen, och
har regeringen för avsikt att i sitt anskaffningsbeslut utöver priset också beakta anskaffningens mera vidsträckta inhemska totalekonomiska behov och de behov som stöder försvarsberedskapen eller pågår beredningen av en sådan samnordisk försvarsupphandling som nämndes?
Som svar på detta spörsmål anför jag följande:
Försvarsmakten genomför just nu en anskaffning av tunga lastbilar för landsvägsbruk - upphandlingsannonsen publicerades den 31 maj 2013. I början bereddes anskaffningen som en upphandling som hörde till tillämpningsområdet för lagen om offentlig upphandling (348/2007). Senare kom man till den slutsatsen att det till följd av vissa egenskaper hos bilarna är fråga om försvarsmateriel. Således är det lagen om offentlig försvars- och säkerhetsupphandling (1531/2011) som ska tillämpas. Det huvudsakliga upphandlingssättet enligt den lagen, liksom i allmänhet enligt hela upphandlingslagstiftningen, är en öppen, likvärdig och icke-diskriminerande anbudstävlan.
Försvars- och säkerhetsupphandlingslagens kriterier för direktupphandling finns i 22 § i lagen. Inget av dem lämpar sig för den anskaffning det nu är frågan om. I fråga om anskaffningen har också möjligheten att använda artikel 346.1 b i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) retts ut. Den möjliggör att en upphandling kan göras genom ett s.k. nationellt förfarande när kriterierna uppfylls, och det i sin tur kan möjliggöra direktupphandling när kriterierna uppfylls.
För att artikel 346.1 b i EUF-fördraget ska kunna tillämpas förutsätts att föremålet för upphandlingen har beskrivits i den lista över vapen, ammunition och krigsmateriel som godkänts genom rådets beslut 255/58 av den 15 april 1958.
De lastbilar som är föremål för upphandlingen avviker inte på något väsentligt sätt från konventionella lastbilar i civilt bruk. Ifall man trots detta skulle försöka tolka lastbilarna som avsedda speciellt för militärändamål i det hänseende som artikel 346.1 b i EUF-fördraget avser, följer av rättspraxis vid Unionens domstol att man måste kunna bevisa att upphandlingsföremålen uttryckligen är avsedda för militärändamål i både subjektivt och objektivt hänseende. Varan i fråga ska därmed inte endast enligt sitt konkreta, av den upphandlande myndigheten definierade syfte (dvs. subjektivt) utan också enligt sin konstruktion och sina egenskaper (dvs. objektivt) vara avsedd speciellt för militärändamål. I fråga om de lastbilar som ska skaffas bör det observeras att man måste kunna bevisa att de till sin konstruktion och sina egenskaper väsentligt skiljer sig från de civila tillämpningar som finns på marknaden för att den definition på militärändamål som avses i artikel 346.1 b i EUF-fördraget ska komma i fråga.
Ett tredje kriterium för att artikel 346.1 b i EUF-fördraget ska kunna tillämpas är att det ska kunna bevisas att det i upphandlingen föreligger ett behov att använda sig av ett undantag enligt 346.1 b i EUF för att finska statens väsentliga säkerhetsintressen ska tryggas samt att behovet att trygga dessa väsentliga intressen inte kan uppfyllas i samband med konkurrensutsättning. I samband med upphandlingen behandlas inte heller sådana säkerhetsklassificerade uppgifter enligt artikel 346.1 a i EUF-fördraget, vilket gör att det inte kan anses att genomförandet av upphandlingen skulle förplikta finska staten att lämna information, vars avslöjande den anser strida mot sina väsentliga säkerhetsintressen.
Kort sagt lämpar sig punkten i artikeln för upphandling av system som är viktiga med tanke på statens säkerhet när det inte är möjligt att använda sedvanlig öppen konkurrensutsättning till följd av statens väsentliga säkerhetsintressen. Ärendet har behandlats i Högsta förvaltningsdomstolen (HFD:2013:2) och tröskeln för att tilllämpa lagrummet har satts högt. Juridiskt är det klart att tunga lastbilar för landsvägsbruk realistiskt sett inte på något sätt kan ingå i denna kategori. Ifall försvarsförvaltningen gjorde en direktupphandling, skulle den sannolika följden vara en rättsprocess i marknadsdomstolen. Det är också viktigt att observera att alla tre kriterierna för att tilllämpa artikel 346.1 b i EUF-fördraget, vilka nämns ovan, måste uppfyllas samtidigt för att direktupphandling ska bli möjlig. I detta fall uppfylls inget av dem:
•"Föremålet för upphandlingen ingår inte i listan från år 1958
•"Föremålet för upphandlingen är inte avsett för militärändamål på det sätt som avses i artikel 346.1 b i EUF-fördraget
•"Med upphandlingen sammanhänger inget sådant behov att skydda väsentliga säkerhetsintressen som skulle medföra att upphandlingslagstiftningen inte kunde tillämpas enligt huvudregeln.
Eventuella skyndsamhetsaspekter räcker inte heller som grund för direktupphandling. Innan den nya upphandlingslagstiftningen trädde i kraft år 2012 var den nationella prövningsrätten större vid anskaffningen av försvarsmateriel. Den nya lagstiftningen är uttryckligen planerad för upphandling av försvarsmateriel med de särskilda krav som sammanhänger med den, såsom försörjningstrygghet och informationssäkerhet. Med andra ord förutsätter lagen att försvarsmateriel i regel upphandlas genom öppen konkurrensutsättning. Direktupphandling är möjlig endast i mycket begränsade fall. År 2008, när lastbilar för landsvägsbruk senast upphandlades, genomfördes upphandlingen också som en öppen anbudstävlan. Den upphandling av lastbilar som genomfördes år 2009, vilken har påtalats mycket i den offentliga debatten, gällde terränglastbilar. En terränglastbil är ett helt annat slags fordon än de tunga lastbilar för landsvägsbruk som nu ska upphandlas. En terränglastbil har en annan kapacitet och ett annat syfte. Den har bl.a. en vinsch, ett annat dragsätt, mera markfrigång och den kostar nästan dubbelt upp.
Ärendet har retts ut noggrant och flera gånger vid försvarsministeriet och i den underlydande förvaltningen. Ministern och försvarsförvaltningens tjänstemän har inga andra möjligheter än att följa gällande lagstiftning. Den inhemska industrins sak har drivits och drivs också i fortsättningen inom lagens gränser. Vid genomförandet av upphandlingen har det beaktats hur den samnordiska lastbilsupphandlingen framskrider och med ett separat beslut kan Finland ansluta sig till den.
Helsingfors den 18 juni 2013
Försvarsminister Carl Haglund