Skriftliga spörsmål
Försvarsministerns svar på riksdagsledamot Jyrki Yrttiahos /vg m.fl. skriftliga spörsmål SS 305/2013 rd
I det syfte som anges i 27 § i riksdagens arbetsordning har Ni, Herr talman, till den minister som saken gäller översänt följande skriftliga spörsmål SS 305/2013 rd undertecknat av riksdagsledamot Jyrki Yrttiaho /vg m.fl.:
Hur kan Finland, som inte hör till Nato, utnämnas till samordnare av militäralliansens internationella krishanteringsutbildning,
står uppdraget i konflikt med Finlands gällande krishanteringslag (Lagen om militär krishantering) och försvarsmaktslag,
varför har riksdagen och riksdagens försvarsutskott inte informerats om ovan nämnda samordningsuppdrag,
vilka kostnader orsakar uppdraget,
hur fördelas ansvaret för dem mellan parterna och
vilka åtgärder har regeringen och ministern i fråga vidtagit för att säkerställa att det samarbetsavtal som samordningsuppdraget förutsätter blir parlamentariskt behandlat?
Som svar på detta spörsmål anför jag följande:
Flera internationella organisationer förnyar just nu sin krishanterings- och fredsbevararutbildning. Målet är att förbättra kompatibiliteten hos de trupper som deltar i krishanteringsoperationer och harmonisera deras kvalitet. Också Nato har som mål att harmonisera utbildningsinnehållet, förbättra utbildningens kostnadseffektivitet och gallra i överlappande verksamhet. Nato utnyttjar kompetenscentra vid utvecklandet av utbildningssystemet och utnämner samordnare för att planera utbildningen inom olika områden. I dessa funktionella områden ingår krishanterings- och fredsbevararutbildningen (Peace Support Operations, PSO).
Också partnerna tas med när Natos utbildningsfält reformeras. Natos transformationsstab (ACT) har bett Finland agera i samordnarrollen vid planeringen av Natos krishanterings- och fredsbevararutbildning. Sverige har motsvarande samarbete med Nato inom området genderutbildning. Natos verksamhet inom krishanteringen grundar sig på en övergripande approach, som betonar ett nära samarbete med övriga aktörer. I enlighet med linjen i den säkerhets- och försvarspolitiska redogörelsen satsar Finland i fortsättningen utöver på att delta i operationer i ökande grad också på utbildningskompetens inom krishanteringen och på att dela med sig av den. I enlighet med en övergripande krishanteringsstrategi, som utarbetades i Finland år 2009, är Finland med och förstärker den övergripande approachen och stöder också utvecklandet av samarbetet mellan Nato och övriga aktörer.
Det är naturligt att partnerna deltar i utvecklandet av Natos krishanterings- och fredsbevararutbildning, eftersom flera partnerländer i likhet med Finland aktivt har deltagit i Nato-ledda krishanteringsoperationer ända från början, dvs. från och med år 1995. Av rollen som samordnare av Natos krishanterings- och fredsbevararutbildning kan Finland dra nytta i sitt eget krishanteringskunnande.
För Finlands del är rollen som samordnare av Natos krishanterings- och fredsbevararutbildning ett konkret bidrag till det partnerskapssamarbete som ska bedrivas med Nato och av vilket vi har fått betydande nytta vid utvecklandet av försvarsmaktens kapaciteter och kompatibilitet. Det är viktigt att just nu satsa på utbildnings- och övningsverksamhet, eftersom krishanteringsdeltagandet i synnerhet i operationer som verkställs av Nato sannolikt kommer att minska under de närmaste åren. I fortsättningen kommer betydelsen av utbildnings- och övningsverksamhet vid upprätthållandet av förmågan till samverkan att framhävas i alla europeiska länder. Det kan bedömas att genom uppdraget att samordna Natos krishanterings- och fredsbevararutbildning får Finland ett betydande inflytande med en jämförelsevis liten insats.
Finland har långvarig, mångsidig och internationellt uppskattad erfarenhet av krishanterings- och fredsbevararutbildning. Försvarsmaktens Internationella Center (Fincent) arrangerar årligen internationella utbildningsevenemang och samarbetar redan i dag i fråga om detta också med Nato. Uppdraget ger Finland en möjlighet att utnyttja och vidareutveckla sitt krishanteringskunnande, som redan en längre tid har varit ett av våra internationellt erkända styrkeområden.
Enligt reglementet för statsrådet (262/2003) hör till försvarsministeriets ansvarsområde bl.a. försvarspolitik samt militär krishantering och fredsbevarande verksamhet. Enligt lagen om försvarsmakten (551/2007) hör till försvarsmaktens uppgifter bl.a. deltagande i internationell militär krishantering. I lagen om militär krishantering (211/2006) föreskrivs om Finlands deltagande i internationell militär krishantering, om utbildnings- och övningsverksamhet som hänför sig till krishanteringen samt om krishanteringspersonalens ställning. Enligt 5 § i lagen ger försvarsministeriet försvarsmakten de uppdrag som den militära krishanteringen förutsätter samt styr och övervakar den militära krishanteringen. Enligt 6 § i lagen sörjer försvarsmakten för den utbildning och de övningar som behövs för åstadkommande av de färdigheter som den militära krishanteringen förutsätter. Enligt paragrafen kan finländska militära avdelningar och enskilda finländare delta i utbildning och övningar utomlands. Utbildning och övningar kan ordnas i Finland också för utländska militära avdelningar och enskilda utlänningar.
Försvarsmakten föreslås också svara för planeringen och samordningen av Natos krishanterings- och fredsbevararutbildning. I praktiken innebär samordnaruppdraget att finska sakkunniga svarar för att en helhetsplan utarbetas gällande organiseringen av Natos krishanterings- och fredsbevararutbildning på ett samordnat och kostnadseffektivt sätt så att medlemsländernas och partnerländernas utbildningsfaciliteter utnyttjas. Försvarsmaktens Internationella Center är ett av de center som erbjuder kurser (Partnership Training and Education Centre, PTEC), men centret får inte ett större ansvar för utbildningen i och med uppdraget. För att genomföra planeringsfasen gällande samordnarrollen kanaliseras arbetsinsatsen från två officerare. Extra kostnader orsakas främst av de tjänsteresor, arbetsmöten och seminarier som samordnarrollen förutsätter. Planeringsfasen beräknas infalla under åren 2013 och 2014. Efter det förskjuts tyngdpunkten till att upprätthålla och utveckla de utarbetade utbildningspaketen.
Behandlingen av verkställandet av utbildningsreformen pågår ännu inom Nato och inga slutliga beslut har fattats. I Finland behandlas ärendet i statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskott i samband med behandlingen av vårens krishanteringsöversikt. Efter detta informeras riksdagen om saken.
Helsingfors den 3 maj 2013
Försvarsminister Carl Haglund