Skriftliga spörsmål
Försvarsministerns svar på riksdagsledamot Jussi Niinistös/saf skriftliga spörsmål SS 753/2012 rd
I det syfte som anges i 27 § i riksdagens arbetsordning har Ni, Herr talman, till den minister som saken gäller översänt följande skriftliga spörsmål SS 753/2012 rd undertecknat av riksdagsledamot Jussi Niinistö /saf:
Har regeringen för avsikt att vidta åtgärder för att det flygtillägg som betalas till försvarsmaktens flygande personal ska betalas endast till de officerare, vilkas uppgift i fredstid eller krigstid verkligen kräver att flygskickligheten upprätthålls?
Som svar på detta spörsmål anför jag följande:
Inom försvarsmakten används ett system med flygtillägg och tillhörande tjänstgöringsförbindelser och ett sanktionssystem som sammanhänger med brott mot förbindelsen. Flygtjänstgöringsförbindelserna är till sin längd 13,5 år. Efter det ingås avtalen i regel för tre år åt gången. Sanktionen för brott mot avtalet, vilken baserar sig på kostnaderna för utbildningen, är 94 900 euro i fråga om avtalet på 13,5 år och 26 250 euro i fråga om det treåriga avtalet. Tjänstgöringsförbindelser av motsvarande längd och sanktionerade på samma sätt finns inte på andra håll i statsförvaltningen.
För att en officer, också en flygofficer, ska växa till de högsta uppgifterna inom försvarsmakten förutsätts mångsidig erfarenhet av verksamhet på olika nivåer inom försvarsmaktens organisation. Flygstaben är ledningsstab för kommendören för flygvapnet, och den bereder, föredrar och verkställer de beslut som kommendören för flygvapnet fattar om luftoperationer, flygutbildning, flygsäkerhet, försvarsmaktens flygsäkringsverksamhet och utvecklandet av flygvapnet. Flygvapnets truppförband planerar och genomför flygverksamheten. På samma sätt behövs arméns flygofficerare i arméstaben och i Uttis jägarregemente för att utveckla, planera och genomföra flygverksamheten. I dessa uppgifter förutsätts djupgående förståelse för luftoperationer, flygutbildning, övervakning och tryggande av luftrummets territoriella integritet samt för den användning av våld som sammanhänger med detta. Försvarsmaktsreformen och ibruktagandet av nya prestationsförmågor förutsätter att flera flygofficerare än i dagens läge inriktas på uppgifter vid Huvudstaben och de verk som är underställda den.
I slutet av 1990-talet hade flygvapnet en utmanande situation vad gällde personalen, när cirka 70 piloter flyttade över till uppgifter inom den kommersiella luftfarten och luftfartsförvaltningen. Som en följd av detta har antalet flygarstabsofficerare inom flygvapnet nästan normaliserats först på 2010-talet. Fortsättningsvis kan flygvapnet inte ställa ett behövligt antal officerare med tillräcklig erfarenhet till Huvudstabens eller Försvarshögskolans förfogande eller för internationella uppdrag. Det nuvarande systemet med tjänstgöringsförbindelse har visat sig fungera. För närvarande omfattar den förtida övergången till andra uppgifter inom luftfartsbranschen några personer årligen. På de olika nivåerna av försvarsmaktens organisation behövs kunniga flygofficerare och för att sådana ska kunna rekryteras till dessa uppgifter förutsätts ett enhetligt och förutsebart löneavgörande från begynnelsefasen ända till slutpunkten för karriären. Systemet med flygtillägg stöder försvarsmaktens strävanden att få den flygande personalen att förbinda sig att tjänstgöra inom försvarsmakten under hela sin karriär.
Flygofficerarnas divisionstjänstgöring i jaktenheterna och i flygtransportenheten maximeras i enlighet med fysiska och psykiska villkor och de villkor som gäller karriärarrangemangen. Den fysiska belastningen vid flygtjänstgöringen sätter gränser för hur långvarig divisionstjänstgöringen kan vara. Flygofficerarna fortgår vid sidan av andra uppgifter med flygtjänstgöringen till utgången av sin karriär med sambandsflygplan i flygtransportuppdrag och målflygningsuppdrag samt som flyglärare. Genom detta förfarande och utgående från operativa behovskalkyler har det totala antalet flygofficerare minskats. Ändringarna i utbildningssystemet inverkar konkret dock först med en fördröjning på 15 år, vilket korrigeringen av den oförutsedda bortfallet av flygare i slutet av 1990-talet visar.
Systemet med flygtillägg har granskats i flera arbetsgrupper. Systemet, som har uppkommit som ett resultat av ett långsiktigt utvecklingsarbete, anses fortfarande fungera och vara ändamålsenligt. Systemet stöder rekryteringen av en motiverad och yrkesskicklig personal och att den förbinder sig vid tjänstgöringen. Det är fråga om personal genom vars arbete luftförsvarets prestationsförmåga, helikopterverksamhet och flygsäkerhet har höjts till en nivå som också internationellt sett är hög och värdesatt. Men planeringen och ledningen av verksamheten förutsätter att flygofficerarna har möjlighet till arbetsrotation också i gemensamma uppgifter för staben och försvarsmakten. I fråga om dessa uppgifter granskas tillläggsarvoden och tillämpningen av dem i detalj.
Helsingfors den 29 oktober 2012
Försvarsminister Carl Haglund