Skriftliga spörsmål
Försvarsministerns svar på riksdagsledamot Jussi Niinistös/saf skriftliga spörsmål SS 624/2012 rd
I det syfte som anges i 27 § i riksdagens arbetsordning har Ni, Herr talman, till den minister som saken gäller översänt följande skriftliga spörsmål SS 624/2012 rd undertecknat av riksdagsledamot Jussi Niinistö /saf:
Vilka åtgärder har regeringen för avsikt att vidta med tanke på samhällets helhetsintresse för att Försvarsmakten ska kunna ta ett större ansvar än för närvarande för att förhindra att unga män blir utslagna, på så sätt att en så stor del som möjligt av årskullen godkänns för beväringstjänst och att en så liten procentandel som möjligt av dem som har inlett tjänstgöring avbryter den?
Som svar på detta spörsmål anför jag följande:
Hur väl det lyckas att bedöma tjänstedugligheten påverkar i väsentlig grad hur många som avbryter beväringstjänsten. Största delen av dem som avbryter sin beväringstjänst gör det under de första tjänstgöringsveckorna. Enligt försvarsmaktens direktiv om hälsobesiktningar 2012 avses med en värnpliktigs tjänsteduglighet att den värnpliktige klarar av den tjänstgöring som avses i värnpliktslagen och inte äventyrar egen eller andras säkerhet i samband med tjänstgöringen. Bedömningen av tjänstedugligheten innehåller flera hälsobesiktningar. Målet med hälsobesiktningarna är att styra alla tjänstedugliga ungdomar till tjänstgöring. Risken för utslagning torde inte gå att undanröja genom att man luckrar upp kriterierna för tjänstedugligheten, utan med hänvisning till spörsmålet kan detta leda till att flera avbryter tjänstgöringen, eftersom de fysiska och psykiska förutsättningarna för beväringstjänst de facto inte har minskat. Hälsoundersökningen på förhand av de värnpliktiga utvecklas också i fortsättningen genom att den medicinska personalens utbildning fortgår och genom att den civila hälsovårdens färdigheter förbättras (t.ex. utbildning för den personal som utför undersökningarna). Informationsutbytet mellan myndigheterna förbättras hela tiden genom att praxis justeras. Möjligheten att få uppgifter om mental hälsa vid hälsoundersökningarna på förhand och att få dessa uppgifter till hälsovårdspersonalens förfogande på uppbådsplatsen bör etableras i alla kommuner.
Försvarsmakten har goda möjligheter att ingripa i ungdomarnas utslagning, eftersom nästan hela årskullen av unga män nås för sista gången årligen vid uppbåd och under beväringstjänstgöringen. I enlighet med 7 § i ungdomslagen erbjuds hjälpbehövande ungdomar i uppbådsfasen och under beväringstjänsten möjlighet att komma med i stödtjänsten Time Out på sin hemort. I den erbjuder yrkesutbildade inom kommunernas hälsosektor eller ungdomsarbete stöd och handledning. I det riksomfattande projektet Time Out! utvecklas psykosociala stödåtgärder för att förhindra den utvecklingen att unga män blir utslagna. Målgrupp är de som vid uppbåden inte godkänns för tjänstgöringen samt de ungdomar som avbryter bevärings- eller civiltjänstgöringen. År 2012 täcker Time Out -verksamheten redan 95 procent av kommunerna i Finland.
Kommendören för försvarsmakten inledde år 2011 i alla truppförband åtgärdsprogrammet Man lämnar inte sin kamrat, vars mål är att i ett tidigt skede upptäcka samt förhindra eventuella illamåenden och problem med den mentala hälsan hos beväringarna. Försvarsmakten är också på riksnivå med och förhindrar ungdomarnas marginalisering genom att delta i genomförandet av en samhällsgaranti för ungdomar i enlighet med regeringsprogrammet. Från och med år 2013 genomförs i truppförbanden intensifierad karriärhandledning och arbetslivsträning som riktar sig till beväringarna.
Vid försvarsmakten undersöks och följs aktivt med den fysiska prestationsförmågan och motionsbeteendet hos framför allt de ungdomar som är i beväringsålder, men också hos dem som är i uppbådsålder och hos reservister. Enligt försvarsmaktens motionsstrategi bör den fysiska fostran vara trygg, lika för alla och etiskt acceptabel. År 2011 tog man i bruk en försökstjänst MarsMars.fi som utnyttjar de möjligheter som de sociala medierna ger. I denna tjänst kan man göra upp ett konditionsprogram som är skräddarsytt för ens egen konditionsnivå.
Försvarsmaktens möjligheter att i problemsituationer stöda fortgången av beväringstjänsten genom att anpassa tjänstgöringen till beväringens faktiska förutsättningar är begränsade. Det att tjänstgöringen avbryts beror nästan helt och hållet på faktorer som är oberoende av tjänstgöringen och inträffar under grundutbildningsperioden, dvs. under de första åtta tjänstgöringsveckorna. När andra problem dyker upp senare under tjänstgöringstiden kan de lösas med hjälp av socialkuratorer och andra stödpersoner. Också med individuella arrangemang inom tjänstgöringen kan man i dessa situationer stöda slutförandet av tjänstgöringen. För att de problem som uppstår under beväringarnas tjänstgöring ska kunna upptäckas tidigt och lösas förutsätts att försvarsmakten har ett tillräckligt antal utbildare i sin personal, och en utökning av dem är ett av de centrala målen för försvarsmaktsreformen.
Helsingfors den 19 september 2012
Försvarsminister Carl Haglund