Sök

Skriftliga spörsmål

11.09.12

Försvarsministerns svar på riksdagsledamot Jussi Niinistös /saf skriftliga spörsmål SS 612/2012 rd

Till riksdagens talman
 
I det syfte som anges i 27 § i riksdagens arbetsordning har Ni, Herr talman, till den minister som saken gäller översänt följande skriftliga spörsmål SS 612/2012 rd undertecknat av riksdagsledamot Jussi Niinistö /saf:

Har regeringen för avsikt att föreslå att den speciallag som befriar Jehovas vittnen från militärtjänst ska upphävas eller med andra metoder ingripa i denna lag, som i sin nuvarande form står i konflikt med jämlikhetsprincipen i 6 § i grundlagen?
Som svar på detta spörsmål anför jag följande:

Bestämmelser om befrielse för Jehovas vittnen från värnplikt finns i lagen om befrielse för Jehovas vittnen från fullgörandet av värnplikt i vissa fall (645/1985, befrielselagen). Lagen stiftades i tiden i den ordning som gäller för stiftande av grundlag som en s.k. undantagslag, eftersom lagen innebar att Jehovas vittnen befriades från den försvarsskyldighet om vilken föreskrivs i regeringsformen och samtidigt ett undantag från att alla medborgare är lika inför lag. Motiveringen till att befrielselagen stiftades var mera humanitär än juridisk. Vid den tid då lagen stiftades fanns inte civiltjänsten i sin nuvarande form, vilket gjorde att Jehovas vittnen vägrade delta i all tjänstgöring och av det följde långa fängelsestraff.

Enligt 127 § i grundlagen är varje medborgare skyldig att delta i fosterlandets försvar eller att bistå försvaret. På basis av övertygelse kan man bli befriad från att delta i det militära försvaret, men inte helt och hållet från skyldigheten att försvara landet. Den reviderade civiltjänstlagen, som trädde i kraft vid ingången av år 2008, realiserar ovan nämnda uppdrag om vilket föreskrivs i grundlagen. Enligt en uttrycklig bestämmelse i lagen ska civiltjänsten ordnas så att tjänsteuppgifterna inte strider mot civiltjänstgörarens övertygelse.

Jehovas vittnens religionssamfund har redan år 1996 gett ett ställningstagande enligt vilket fullgörandet av civiltjänst är en samvetsfråga för samfundets medlem. På basis av en utredning i saken, den nya civiltjänstlagen och Jehovas vittnens religionssamfunds ställningstagande om civiltjänstgöring verkar det vara ett alternativ att avskaffa det nuvarande systemet med befrielse för att det nuvarande tillståndet ska fås att motsvara jämlikhetsprincipen i grundlagen.

I denna fråga bör det emellertid uppmärksammas att antalet värnpliktiga som årligen befrias är 150-200 och att i den juridiska avgörandepraxis gällande Finland hos de internationella organ som övervakar skyldigheterna att iaktta mänskliga rättigheter inte finns några ställningstaganden om att det skulle finnas en konflikt mellan överenskomna bestämmelser och befrielselagen. Men oro har framförts över det faktum att den behandling som mest gynnad som ingår i befrielselagen inte har breddats till att gälla andra grupper av vapenvägrare.

Med beaktande av vad som sägs ovan konstaterar jag att jag har kommit fram till att en särskild utredningsman ska tillsättas för att hitta en lösning på denna fråga. Utgående från utredningsmannens rapport fattar jag beslut om vilka fortsatta åtgärder som behövs.

Helsingfors den 11 september 2012

Försvarsminister Carl Haglund


Tillbaka till rubrikerna