Skriftliga spörsmål
Försvarsministerns svar på riksdagsledamot Jussi Niinistös /saf skriftliga spörsmål SS 385/2012 rd
Till riksdagens talman
I det syfte som anges i 27 § i riksdagens arbetsordning har Ni, Herr talman, till den minister som saken gäller översänt följande skriftliga spörsmål SS 385/2012 rd undertecknat av riksdagsledamot Jussi Niinistö /saf:
Har regeringen förstått vilken betydelse reservens repetitionsövningar har för en livskraftig allmän värnplikt och generellt för hela landets försvarslösning och
om regeringen har det, hur har den för avsikt att försäkra sig om att antalet repetitionsövningar inom en nära framtid ökar till den nivå de bör ha?
Som svar på detta spörsmål anför jag följande:
Försvarsmaktens krigstida prestationsförmåga baserar sig i fråga om personalen på reservisternas kunnande. Med ett tillräckligt antal terrängdygn, fartygsdygn och flygtimmar skapas baskunnandet hos de värnpliktiga och de anställda. Med repetitionsövningarna upprätthålls det baskunnande som skapats tidigare, men kunnandet ökar inte genom dem. Genom en förhandsvarning i rätt tid i en eventuell hotande situation säkerställs att repetitionsövningar inleds och att den personal som är placerad i de krigstida trupperna får tillräckligt med tid för utbildning för att kunna bemöta hotet och kraven på prestationsförmåga.
Till följd av de skyldigheter att spara som ställts på försvarsmakten samt utgiftstrycken måste försvarsmakten anpassa nivån på sin verksamhet och inskränka materialanskaffningarna under kommande år. I fråga om verksamheten inverkar inskränkningarna på antalet terrängdygn, fartygs- och flygverksamhet samt repetitionsövningar och sänker nivån på baskunnandet. Om den sänkta nivån på baskunnandet pågår en längre tid, räcker det inte till för att trygga och upprätthålla prestationsförmågan hos de krigstida trupperna. Genom försvarsmaktsreformen tryggas en nivå på baskunnandet som är förenlig med kraven på prestationsförmåga genom att utbildningssystemet, informationstjänster och nätstudier för de värnpliktiga samt truppförbandens utbildnings- och övningsförutsättningar utvecklas (ett särskilt objekt är en ökning av simulatorutbildningen). Dessutom möjliggör reformen att kvaliteten på repetitionsövningarna kan förbättras samt att reservisternas kunnande och frivillighet kan utnyttjas och truppernas verksamhet på eget initiativ stödas.
Försvarsmaktens nya organisation och verksamhetssätt tas som helhet i bruk från ingången av år 2015. På så sätt säkerställs reformens verkningsfullhet och tryggas försvarsmaktens verksamhetsbetingelser. Försvarsmaktens krigstida truppers totala styrka sjunker vid ingången av år 2015 till högst 230 000 man. Repetitionsövningarnas volym fastställs i enlighet med den struktur och de utbildningsbehov som de krigstida trupperna har efter reformen. Från och med år 2016 utbildar försvarsmakten årligen 18 000 reservister. Betydelsen av frivilligt försvarsarbete framhävs i synnerhet under tider av kommande nedskärningar i utgifterna. Det är ytterst viktigt för försvarsmakten att det frivilliga försvarsarbetet fortgår och att verksamheten utvecklas. Kontaktytan till olika aktörer tryggas genom ett tillräckligt nätverk som ska grundas vid regionalbyråerna och truppförbanden och som täcker hela landet. I det nya systemet kan reservisterna erbjudas ett mångsidigare och ändamålsenligare uppgiftsområde än för närvarande. Genom reformen kan försvarsmaktens verksamhet återställas på en nivå som säkerställer att de värnpliktiga får en utbildning med hög kvalitet samt att truppernas dagliga verksamhet stämmer överens med de krav som gäller beredskap och prestationsförmåga.
Helsingfors den 30 maj 2012
Försvarsminister Stefan Wallin