Försvarsministerns svar på riksdagsledamot Jaana Pelkonens/saml skriftliga spörsmål SS 190/2014 rd

Till riksdagens talman

I det syfte som anges i 27 § i riksdagens arbetsordning har Ni, Herr talman, till den minister som saken gäller översänt följande skriftliga spörsmål SS 190/2014 rd undertecknat av riksdagsledamot Jaana Pelkonen /saml:

Ett hur stort antal körkort och på vilken nivå avlägger beväringarna i dagens läge och

vilka åtgärder vidtas för att soldathemsbilarnas viktiga verksamhet vid försvarsmaktens och Försvarsutbildningsföreningarnas övningsläger ska tryggas?

Som svar på detta spörsmål anför jag följande:

Det förarstöd som soldathemsföreningarna behöver få av försvarsmakten baserar sig på att den soldathemsverksamhet som försvarsmaktens förvaltningsenheter och Försvarsutbildningsföreningen beställer till sina övningar ska kunna organiseras. Förvaltningsenheterna för fram sina behov av stöd gällande soldathemsverksamhet direkt till den lokala soldathemsföreningen när det är fråga om övnings- och utbildningsverksamhet under normala förhållanden vid en garnison eller lokalt. Förvaltningsenheten och den lokala soldathemsföreningen kommer överens om hur det begärda stödet ska realiseras. För samverkan på regional och lokal nivå har en förbindelseofficer för soldathemsverksamheten utnämnts vid alla försvarsmaktens förvaltningsenheter.

För sammanställningen av det stödbehov som gäller soldathems- och kantinverksamhet vid annan än lokal övnings- och utbildningsverksamhet under normala förhållanden, såsom vid förbandens övningar eller vid riksomfattande krigsövningar, svarar från början av år 2015 staben för logistikregementet. Grunderna för och kraven gällande planeringen av hur soldathems- och kantinverksamheten ska genomföras ges av det ledningsorgan som har arrangörsansvaret för övningen. Logistikregementena planerar genomförandet av soldathems- och kantinverksamheten tillsammans med cheferna för soldathemsdistrikten.

Soldathemsföreningarna planerar soldathemsverksamheten för det verksamhetsår som inleds på det sätt som beskrivs ovan utgående från de behov som sammanställts under hösten året före verksamhetsåret. Samtidigt fastslår soldathemsföreningarna det arbetskrafts-, materiel- och transportstöd som behövs från försvarsmakten.

De områden som är i försvarsmaktens användning och de förvaltningsenheter eller delar av dem som finns på dessa områden har sammanställts till garnisoner. Garnisonschefen sammanjämkar de gemensamma tjänsterna för de förvaltningsenheter eller delar av dessa som hör till garnisonen, vilka det är ändamålsenligast att producera som mera omfattande helheter och inte med åtgärder av en förvaltningsenhet. En stöduppgift för garnisonen är bl.a. att stöda soldathemsverksamheten, och för att detta ska kunna genomföras informerar soldathemsföreningarna garnisonen om sina behov av stöd. Stödbehoven till garnisonen behandlas vid samverkansmöten varje höst och vid dem kommer man överens om vilken förvaltningsenhet som ska realisera stödet och hur stort stödet är. De tjänste- och stödbehov som man inte kan tillgodose som en del av garnisonens stöduppgifter hänvisas som ett behov av tjänster till Försvarsmaktens logistikverk.

Sådana soldathemsföreningar som regionalt inte är verksamma på området till någon av försvarsmaktens garnisoner, får rådet att komma överens om det stöd de behöver med den garnison som ligger närmast.

För närvarande utbildar försvarsmakten årligen i genomsnitt cirka 3 700 beväringar i körkortsklasserna C1, C och CE vid 13 truppförband. Från och med år 2015 utbildas cirka 3 500 förare vid 11 truppförband. Antalet förare som ska utbildas räcker till för att trygga behovet av förare i soldathemsverksamheten under förutsättning att försvarsmaktens egna förvaltningsenheter följer den ovan beskrivna planeringsprocessen. På detta sätt får soldathemsföreningarna i tid information om den soldathemstjänst som behövs och kan fastslå hur stort stöd de behöver från försvarsmakten.

Helsingfors den 28 mars 2014

Försvarsminister  Carl Haglund

Tillbaka till rubrikerna