Skriftliga spörsmål
Försvarsministerns svar på riksdagsledamot Esko Kurvinens/saml skriftliga spörsmål SS 781/2012 rd
I det syfte som anges i 27 § i riksdagens arbetsordning har Ni, Herr talman, till den minister som saken gäller översänt följande skriftliga spörsmål SS 781/2012 rd undertecknat av riksdagsledamot Esko Kurvinen /saml:
Är regeringen medveten om vilka orter som har förlorat flest arbetsplatser i försvarsmaktsreformen och som inte har kompenserats med andra statliga arbetsplatser och
kan ICT-bolaget Turvallisuusverkko Oy av ovan nämnda skäl placeras i Uleåborg, där det finns gott om toppexperter och kunniga personer, som har friställts från Nokia och dess underleverantörer, vilka svarar mot det nya bolagets behov?
Som svar på detta spörsmål anför jag följande:
Republikens president och regeringens utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskott drog den 8 februari 2012 upp riktlinjer för utgångspunkterna för försvarsmaktsreformen, och utgående från dem gav försvarsministeriet försvarsmakten grunder för den fortsatta planeringen. På detta stadium har försvarsmakten varit i kontakt med de parter som reformen gäller. Som resultat av den fortsatta planeringen har man fått en bild bl.a. av vilka konsekvenser försvarsmaktsreformen har för samhället, verksamheten, ekonomin, personalen, regionen, miljön och jämställdheten. Reformen har behandlats i koordineringsgruppen för regionaliseringen, som hör till finansministeriets verksamhetsområde, den 29 februari och den 30 maj 2012. I samband med den andra av dessa två behandlingar gav försvarsmakten information enligt vilken de fem kommuner som förlorar flest arbetsplatser räknat i netto i och med försvarsmaktsreformen är Kauhava (-260 arbetsplatser), Kontiolax (-220), Jämsä (-200), Keuru (-200) och Uleåborg (-170). Senare har den uppskattade förlusten av arbetsplatser i Uleåborgsområdet preciserats till cirka 180.
Den förlust av arbetsplatser som orterna förorsakats i och med försvarsmaktsreformen har det inte varit möjligt att kompensera systematiskt med statens egna arbetsplatser. Koordineringsgruppen för regionalisering beslöt vid sitt möte den 30 maj 2012 förorda att Försvarsmaktens servicecentral placeras i Joensuu. Utgående från detta beslöt försvarsministeriet den 15 juni 2012 att Försvarsmaktens servicecentral inrättas den 1 januari 2015 med Joensuu som hemort. Efter detta har inga nya regionaliseringsfall behandlats i koordineringsgruppen för regionalisering. Den enda mera betydande nya funktionen har varit att en servicecentral för viseringar, som hör till utrikesministeriets förvaltningsområde, har inrättats i Kouvola. Effekten av detta i form av nya statliga arbetsplatser är enligt måltillståndet som högst cirka 60 arbetsplatser.
Regeringen bereder just nu en lag om den offentliga förvaltningens säkerhetsnätsverksamhet. Genom den föreslagna lagen ska det föreskrivas om den offentliga förvaltningens säkerhetsnät, dess tjänster och användningen av tjänsterna samt om övrig säkerhetsnätsverksamhet. Enligt den föreslagna lagen ska försvarsmakten överlåta det kommunikationsnät som den förfogar över och innehar jämte apparatur, lokaler och personal till det bolag som ska producera säkerhetsnätets nät- och infrastrukturtjänster. I den kommande verksamhetsmodellen ska bolagets verksamhet strategiskt styras av finansministeriet och en delegation som stöder ministeriet. Ägarstyrningen ska ordnas i enlighet med statens ägarstyrningsmodeller. Den strategiska styrningen ska ha till uppgift att sörja för bl.a. att säkerhetsnätet kan bemöta de krav på beredskapsverksamhet som ställs på det och tillgodose behoven hos de myndigheter som är viktiga med tanke på säkerheten inom hela Finland.
I dagens läge har Suomen Erillisverkot Oy verksamhet i Uleåborg. Enligt preliminära planer ska också Suomen Turvallisuusverkko Oy har säkerhetsnätsverksamhet i Uleåborg. Om de personer som för närvarande utvecklar och upprätthåller försvarsmaktens nät i och med en överlåtelse av rörelsen övergår till Suomen Turvallisuusverkko Oy, gör detta att arbetsplatsminskningen inom Uleåborgsområdet blir knappt 20 arbetsplatser mindre. En mera exakt plan för överföringen av verksamheten bereds just nu i samarbete mellan försvarsförvaltningen, Suomen Turvallisuusverkko Oy och finansministeriet. I överföringsplanen kommer man att föra fram synen på hur säkerhetsnätsverksamhetens funktioner som gäller nät- och infrastrukturtjänster kan koncentreras och hurdana Suomen Turvallisuusverkko Oy:s verksamhetsställen bör vara. Motsvarande uppgifter sköts i dagens läge av försvarsmakten. Beslutet om var Suomen Turvallisuusverkko Oy:s verksamhetsställen ska finnas och om eventuella behov att rekrytera flera personer fattar bolaget.
Helsingfors den 31 oktober 2012
Försvarsminister Carl Haglund