Sök

Skriftliga spörsmål

04.06.14 14:25

Försvarsministerns svar på riksdagsledamot Eeva-Maria Maijalas/cent skriftliga spörsmål SS 380/2014 rd

Till riksdagens talman

I det syfte som anges i 27 § i riksdagens arbetsordning har Ni, Herr talman, till den minister som saken gäller översänt följande skriftliga spörsmål SS 380/2014 rd undertecknat av riksdagsledamot Eeva-Maria Maijala /cent:

På vilka grunder håller man på att flytta den lappländska delen av försvarsmaktens klädvård från Lappland,
är ett dylikt förfarande förnuftigt med tanke på försvarets intressen och utvecklandet av Jägarbrigadens verksamhet,
hur garanterar man efter ett dylikt förfarande att klädvården fungerar på annat håll än i södra Finland i en krissituation och
är det möjligt att ta i bruk ett sådant alternativ att Kajanalands Brigads klädvård i fortsättningen sköts i S:t Michel och övrig klädvård som gäller norra Finland fortsättningsvis i Sodankylä?


Som svar på detta spörsmål anför jag följande:

I dagens läge produceras de tjänster som gäller försvarsmaktens klädvård för södra Finlands del vid två produktionsanläggningar som försvarsmaktens verkstad för klädvård har i Säkylä och S:t Michel. Norra Finlands klädvård har producerats av bolaget Comforta Oy:s servicecenter i Sodankylä. Det partnerskapskontrakt som ingicks om detta år 2007 gäller till och med den 31 december 2014. De totala kostnaderna för klädvården år 2012 var cirka 9 milj. euro, och av denna summa var den andel som Comforta Oy fakturerade för cirka 1,8 milj. euro.

Syftet med det senaste utvecklingsprojektet som gäller försvarsmaktens klädvård har varit att reda ut det totalekonomiskt förmånligaste sättet att förverkliga klädvården från den 1 januari 2015. Under våren 2013 begärdes information in för en kartläggning av de kommersiella aktörernas vilja och förmåga att realisera klädvården och vidare reddes kostnadsnivån för serviceproduktionen ut. I begäran om information ingick tre alternativa handlingsmodeller: A) försvarsmaktens egen verksamhet utvecklas, B) en riksomfattande serviceupphandling görs och C) en regional serviceupphandling görs (området i norr och området i söder). Försvarsmaktens verkstad för klädvård gjorde en egen kalkyl över den modell som gällde att utveckla den egna verksamheten på samma RFI-villkor som de kommersiella aktörerna. De svar man fick in jämfördes med kostnaderna för att utveckla den egna verksamheten för att man skulle hitta det förmånligaste alternativet.

Utgående från jämförelsen av svaren visade sig en utveckling av den egna verksamheten vara det klart förmånligaste alternativet. De bestående inbesparingarna av utgifterna uppskattas vara totalt cirka 3 milj. euro årligen från och med år 2015 jämfört med de realiserade utgifterna år 2012. När den egna verksamheten utvecklas kan man undvika uppsägningar, och inbesparingar i personalen kan göras med hjälp av naturlig avgång. För att man ska nå sparmålet förutsätts att försvarsmaktens hela klädvård utvecklas, och arrangemangen i fråga om klädvården i norr är bara en del av helheten. Man måste också observera att det sjunkande antalet värnpliktiga och beväringarnas kortare tjänstgöringstid minskar tvättmängderna.

Tvätten vid servicecentret i Sodankylä utgör cirka 20 % av hela volymen av Försvarsmaktens klädvård. Av de kläder som tvättas i Sodankylä kommer cirka 60 % från Kajanalands Brigad, från Kajana. Tvättmängderna i kilogram från Rovaniemi och Ivalo representerar följaktligen endast en liten del av den totala mängden. Transportsträckan från Kajana till S:t Michel är över 100 km kortare än sträckan från Kajana till Sodankylä. I fråga om huvudvolymen medför ändringen att transportsträckan blir kortare. Försvarsmaktens verkstad för klädvård klarar av att producera den klädvård som Jägarbrigaden behöver, även om dess produktionsanläggningar finns i östra och södra Finland.

Under undantagsförhållanden kan man vårda utrustningarna för alla trupper som finns i mobiliseringstabellen vid produktionsanläggningarna i Säkylä och S:t Michel. De kvarstår under försvarsmaktens ledning och denna lösning möjliggör en smidig reglering av produktionen i alla beredskapstillstånd. Under undantagsförhållanden är det möjligt att få mera tvätterikapacitet i form av inköpta tjänster eller genom att produktionsreserveringar görs. Dessa planeras i samarbete med textil- och skodonspoolen som ingår i försörjningsberedskapsorganisationen.

Helsingfors den 4 juni 2014

Försvarsminister  Carl Haglund

Tillbaka till rubrikerna