Sök

Skriftliga spörsmål

17.04.14

Försvarsministerns svar på riksdagsledamot Arto Satonens/saml m.fl. skriftliga spörsmål SS 224/2014 rd

Till riksdagens talman

I det syfte som anges i 27 § i riksdagens arbetsordning har Ni, Herr talman, till den minister som saken gäller översänt följande skriftliga spörsmål SS 224/2014 rd undertecknat av riksdagsledamot Arto Satonen /saml m.fl.:

Hur har regeringen för avsikt att försäkra sig om att artilleriet har tillgång till projektiler för händelse av krissituationer också i framtiden så att försvaret kan garanteras?


Som svar på detta spörsmål anför jag följande:

Försörjningsberedskapen grundar sig fortfarande i stor utsträckning på nationella åtgärder också när det är fråga om ammunitionsförsörjningen. Det måste finnas ammunition i lager och dessutom måste man ha produktionskapacitet eller också måste man ha säkerställt tillgången på ammunition på en god nivå på något annat sätt.

Under de senaste åren har man varit tvungen att skära ned på volymen i försvarsmaktens ammunitionsanskaffningar. Det att volymen har skurits ned beror huvudsakligen på de kostnadsinbesparingar som har gjorts och till vissa delar på att behovet har minskat. I det rådande ekonomiska läget har man varit tvungen att inskränka ammunitionsanskaffningarna och inrikta anskaffningsanslagen på försvarsmaktens andra materialanskaffningar. Till följd av detta måste en nyligen genomförd anskaffningshelhet, bestående av ammunition för arméns utbildning och beredskap, genomföras i inskränkt form. Ifall försvarsmakten under de närmaste åren får mera resurser till sitt förfogande, kan beställningarna av ammunition ökas. Man måste dock bereda sig på en lösning där man vid sidan av lagring tar till också andra lösningar som garanterar försörjningsberedskapen.

Försvarsmakten fördelar de resurser som står till buds för ammunition jämnt mellan olika komponenter, bl.a. krut, patroner, tändanordningar och projektilmantlar. Industrins aktiva produktion i fråga om hela ammunitionsproduktionskedjan kan emellertid inte upprätthållas enbart med beställningar från finska försvarsmakten.

Statsrådets beslut om målen med försörjningsberedskapen (857/2013) fastslår att försvarsförvaltningen i samarbete med Försörjningsberedskapscentralen upprätthåller produktionskapaciteten för krut för artilleriet och ammunition. I samma beslut konstateras också att försvarsförvaltningen främjar det nordiska samarbetet kring ammunitionslogistiken och produktionen av ammunition. Internationellt samarbete kan för sin del komplettera den nationella försörjningsberedskapen. Det nordiska fördrag som ingicks den 24 maj 2002 när Nammo, dvs. det samnordiska bolaget inom ammunitionssektorn, grundades, gäller ammunition. I fördraget finns även klausuler som tryggar försörjningsberedskapen.

Försvarsförvaltningen har aktivt deltagit i tryggandet av krutproduktionen i Vihtavuori. I det har också Försörjningsberedskapscentralen deltagit med en betydande insats. Försörjningsberedskaps- och partnerskapsavtal inom ammunitionssektorn har ingåtts med norska Nammo AS och finska Nammo Lapua Oy. Som åtgärder efter avtalet har arbetsgrupper tillsatts för att reda ut framtiden för övriga delar i ammunitionsproduktionskedjan, inklusive produktionen av projektilmantlar i Sastamala. I det arbete som reder ut ammunitionsproduktionen försöker man hitta lösningar, som garanterar tillgången på ammunition för artilleriet och annan ammunition som behövs långt in i framtiden. Lösningarna kan grunda sig på partnerskap, samarbete och arbetsfördelning på det nordiska fältet. Försvarsmakten säkerställer genom avtalsarrangemang och provbeställningar att de nya arrangemangen fungerar.

Helsingfors den 17 april 2014

Försvarsminister Carl Haglund

Tillbaka till rubrikerna