Skriftliga spörsmål
Försvarsministerns svar på riksdagsledamot Anu Vehviläinens /cent m.fl. skriftliga spörsmål SS 152/2012
Till riksdagens talman
I det syfte som anges i 27 § i riksdagens arbetsordning har Ni, Herr talman, till den minister som saken gäller översänt följande skriftliga spörsmål SS 152/2012 rd undertecknat av riksdagsledamot Anu Vehviläinen /cent m.fl.:
På vilka grunder beslutade regeringen den 8 februari att lägga ned Norra Karelens brigad, på vad grundar sig regeringens bedömning att nedläggningen av Norra Karelens brigad medför inbesparingar på 10 miljoner euro och varför förbigick regeringen helt riksdagen i fråga om beslutsfattandet om försvarsmaktsreformen?
Som svar på detta spörsmål anför jag följande:
Tryggandet av försvarsmaktens verksamhetsbetingelser och upprätthållandet av försvarsförmågan förutsätter att prestationsförmågan i krigstid och strukturen i fredstid motsvarar uppgifter och resurser. En kostnadseffektivare försvarsmakt med prestationsförmåga måste ha en mindre krigstida och fredstida struktur än vad den har i dag. Organisationen och verksamhetssätten måste förnyas så att de motsvarar dimensioneringen av försvarsmakten och dess effektiva verksamhet i kristid. Antalet truppförband som ger beväringsutbildning och deras struktur anpassas så att de motsvarar utbildningsbehovet för krigstida trupper och de minskande årskullarna. Genom detta förstärks truppförbandens förmåga att ge mångsidig utbildning i flera vapenslag. Utbildningsplatserna minskas med cirka 3 000 platser till år 2015. I försvarsmaktens reformerade uppbyggnad kommer det totala antalet truppförband att vara 16. Arméns truppförband omorganiseras genom att verksamheter läggs ned och slås ihop. Nedläggningen av Norra Karelens Brigad är en del av utvecklandet av försvarsmaktens truppförbandsstruktur. Som grunder vid bedömningarna av truppförbandsstrukturen användes följande kriterier för de trupper som ger beväringsutbildning:
•betydelsen med tanke på den krigstida verksamheten
•verksamhetsförutsättningar på lång sikt, vilka påverkas av lokalernas skick, behovet av grundlig renovering och byggande samt annan infrastruktur
•den totala effektiviteten och förutsättningarna att utveckla verksamheten
•möjligheterna att flytta över utbildning och funktioner till ett annat truppförband
•hur lämplig truppen och dess infrastruktur är för lösningen som helhet och
•möjligheterna till utbildning i flera vapenslag.
Norra Karelens Brigad är endast ett utbildningscenter för infanteriet och behovet av den upphör när antalet krigstida trupper minskar. Brigadens utrymmen förutsätter en större grundläggande renovering under de närmaste åren och det är inte möjligt att bredda verksamheten utan ansenliga tilläggsinvesteringar.
I försvarsmaktsreformen eftersträvas hållbara strukturella inbesparingar på lång sikt, och de måste granskas som en helhet. Försvarsmakten har bedömt att genom strukturella reformer kommer inbesparingar på cirka 115-135 miljoner euro per år att uppnås. Försvarsmakten anser att det inte är ändamålsenligt att ta fram detaljer i kalkylerna i denna fas av beredningen, i synnerhet i fråga om enskilda trupper. Också de inbesparingar som kan fås genom att Norra Karelens Brigad läggs ned har betydelse vid utvecklandet av försvarsmaktens utbildnings- och övningsförutsättningar så att de värnpliktiga också i framtiden får utbildning med hög kvalitet för sina krigstida uppgifter.
Republikens President och statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskott (finsk förkortning UTVA) drog den 8 februari 2012 upp riktlinjer för försvarsmaktsreformen utgående från en framställning från försvarsministeriet. Försvarsmakten har utarbetat en lösningsmodell, som grundar sig på att en handlingskraftig försvarsmakt ska kunna behållas. Försvarsministeriet gav den 15 februari 2012 huvudstaben anvisningar om planeringen, beredningen, verkställandet av och rapporteringen om samt övervakningen av den försvarsmaktsreform som UTVA dragit upp riktlinjerna för. I enlighet med 29 § 1 mom. i lagen om försvarsmakten beslutar försvarsministeriet på förslag av kommendören för försvarsmakten eller huvudstaben bl.a. om inrättande och indragning samt placering av truppförband. Försvarsministeriet betonar att några sådana förvaltningsbeslut ännu inte har fattats med anknytning till försvarsmaktens strukturreform. I försvarsmaktsreformen finns också ärenden där riksdagen har behörighet, t.ex. indragningen av militärlänen kräver att lagstiftningen ändras.
Helsingfors den 28 mars 2012
Försvarsminister Stefan Wallin