Sök

Skriftliga spörsmål

24.10.13 09:51

Försvarsministerns svar på riksdagsledamot Anssi Joutsenlahtis /saf skriftliga spörsmål SS 879/2013 rd

I det syfte som anges i 27 § i riksdagens arbetsordning har Ni, Herr talman, till den minister som saken gäller översänt följande skriftliga spörsmål SS 879/2013 rd undertecknat av riksdagsledamot Anssi Joutsenlahti /saf m.fl.:

 

Vad har regeringen för avsikt att göra för att verksamheten vid militärmusikkåren i Niinisalo ska kunna bevaras?

 

Som svar på detta spörsmål anför jag följande:

Försvarsmaktsreformen innebär en omfattande förnyelse av verksamhet och struktur, vars konsekvenser drabbar hela organisationen i hela landet. Tryggandet av försvarsmaktens verksamhetsbetingelser och upprätthållandet av försvarsförmågan förutsätter att prestationsförmågan under krigstid och strukturen under fredstid motsvarar uppgifter och resurser samt den allt mindre åldersklassen. Försvarsmakten har utarbetat en lösningsmodell som grundar sig på att en handlingskraftig försvarsmakt ska kunna bevaras. Målet för reformen är att trygga försvarsmaktens kärnuppgifter. Därför har man strävat efter att hitta inbesparingsobjekten främst inom förvaltningen och stöduppgifterna, till vilka också militärmusikbranschen räknas. Militärmusikbranschen utvecklas som en del av hela försvarsmaktsreformen och de inbesparingar som detta medför är en del av de totala inbesparingarna inom försvarsmaktsreformen. Det har uppskattats att man genom att utveckla militärmusikbranschen kan få bestående inbesparingar på årsbasis på cirka 4 miljoner euro med början år 2014. Detta utgör nästan 3,5 procent av det totala inbesparingsmålet för försvarsmaktsreformens strukturella reformer. Största delen av inbesparingarna gäller personalen, eftersom nästan 85 uppgifter dras in i militärmusikbranschen.

Dagens militärmusikkårer är till sammansättningen små och lätt sårbara samt begränsade till sin repertoar och sina ensembleformer. Det att musikkårerna utformas till starkare helheter gör det möjligt att utveckla funktionaliteten hos dem och att åstadkomma en kostnadseffektiv verksamhet och bestående kostnadsinbesparingar. I utvecklingsarbetet har militärmusikkårerna granskats som en helhet, ur det perspektivet att man ska hitta den bästa helhetslösningen med tanke på den framtida militärmusikverksamheten. I den lösningsmodell som försvarsmakten har utarbetat läggs sju av de nuvarande militärmusikkårerna ned vid utgången av år 2013 och Militärmusikskolan vid utgången av år 2014. Största delen av de lokaler som används av de musikkårer som ska läggas ned är i mycket dåligt skick och kräver betydande reparationsåtgärder. Genom att försvarsmakten avstår från dessa fastigheter förutsätts den inte stå för kostnader som uppstår vid reparation av dessa byggnader. I och med reformen får musikkårerna adekvata verksamhetslokaler, vilket gör att utgifterna för musikverksamhetens lokaler i det närmaste kvarstår på nuvarande nivå.

Efter ändringen har försvarsmakten i den nya strukturen fem militärmusikkårer, som är större än de nuvarande, och en beväringsmusikkår. Genom ändringen säkerställs att musikkårernas verksamhet har en tillräcklig regional täckning samt tryggas verksamhetsbetingelserna för försvarsmaktens representationsmusikkår och beväringsmusikkår. Större militärmusikkårer möjliggör en mera omfattande musikalisk repertoar och är attraktivare som arbetsplatser. I och med intresset förväntas det bli lättare att rekrytera musiker till militärmusikkårerna, vilket säkerställer att det finns tillräckligt med skickliga militärmusiker. Musikkårerna placeras på sådana orter som är centrala med tanke på verksamheten som helhet, och utgående från vilka det är möjligt att sköta regionala och lokala tjänster till rimliga kostnader och där det finns en kulturgemenskap som främjar rekryteringen, utbildningen och samverkan i branschen. I den nya verksamhetsmodellen finns musikkårerna i Helsingfors, Jyväskylä, Rovaniemi, Villmanstrand och Åbo samt beväringsmusikkåren i Hattula.

Lösningsmodellen för försvarsmaktsreformen och utvecklandet av militärmusikbranschen som en del av den är en grundligt övervägd helhet. Nedläggningen av Satakunta Militärmusikkår, som är verksam i Niinisalo i Kankaanpää, utgör en del av helhetslösningen i fråga om militärmusikverksamheten. De avgöranden som gäller enskilda musikkårer kan inte tas upp till ny granskning som enskilda fall. I militärmusiken kommer inverkan på försvarsarbetet att accentueras mera än tidigare. Större musikkårer och adekvata verksamhetslokaler garanterar musikkårernas funktion, möjligheterna att dela upp dem i mindre ensembler och en mångsidigare repertoar som betjänar försvarsarbetets behov. Det att nätverket av musikkårer blir glesare påverkar volymen på militärmusikkårernas uppträdanden. I och med ändringen betonas därmed mera än tidigare planeringen och prioriteringen av verksamheten och ett tätare samarbete med andra aktörer, såsom de frivilliga försvarsmusikkårerna. Personligen har jag varit med om ett veteranevenemang som var både högtidligt och festligt och där en reservistmusikkår på ett förtjänstfullt sätt svarade för militärmusiken. Jag anser att dessa musikkårer har resurser som kan utnyttjas bättre än i dagens läge. I sin helhet blir militärmusikkårernas möjligheter att erbjuda mångsidiga kulturtjänster inom musiken bättre inom hela Finlands territorium trots att nätverket av musikkårer blir glesare.

Helsingfors den 24 oktober 2013

Försvarsminister Carl Haglund

Tillbaka till rubrikerna