2017
Utredning: Nuläget i fråga om och utvecklandet av den handräckning som försvarsmakten ger
Försvarsministeriet har rett ut nuläget i fråga om och behoven att utveckla den handräckning som försvarsmakten ger. Inom försvarsförvaltningen upplevs det att givandet av handräckning till andra myndigheter är ett ändamålsenligt och ganska väl fungerande arrangemang. Också de centrala parter som begär handräckning är i regel nöjda med den handräckning som försvarsmakten ger.
Enligt utredningen finns det behov att utveckla handräckningen. Den viktigaste observationen i utredningen gäller handräckningen som en del av myndighetssamarbetet som helhet. Handräckningsmekanismen bör inte användas i sådana fall som kan skötas bättre genom samarbete av annat slag myndigheterna emellan. Ett effektivt myndighetssamarbete - och en effektiv handräckning - förutsätter en gemensam lägesbild och ledning samt gemensam planering och övning. Detta skulle också stödas av en ändamålsenlig gemensam upphandling av utrustning och gemensamt underhåll av den samt av utbildnings- och övningssamarbete. Om myndigheterna hade en gemensam målbild för handräckningen, skulle det också främja utvecklandet av den.
Den lagstiftning som gäller försvarsmaktens handräckning har splittrats på olika författningar. Enligt utredningen bör den utspridda lagstiftningen utvecklas. Vidare krävs det klara modeller för rutinerna i den kommande landskapsförvaltningsmodellen. Också i samband med andra administrativa förändringar, såsom bolagisering och privatisering, måste det sörjas för att den väsentliga kapaciteten kan hållas kvar.
I utredningen togs också Åland upp, eftersom Åland är det enda landskap som kan begära och få handräckning. Sedvanlig handräckning fungerar väl också här. Enligt utredningen kunde problem dyka upp i krävande handräckningssituationer som anknyter till hur fördragen om Ålands demilitarisering och neutralisering ska tolkas.
I fortsättningen bör man också granska de bestämmelser som begränsar användningen av olika personalgrupper - beväringar, reservister, frivilliga, anställda - för att kompetens och frivillighet ska kunna användas på ett meningsfullt sätt i handräckningsuppdragen. Både i lagstiftningen och i försvarsredogörelsen finns det en grund för att utveckla Försvarsutbildningsföreningen och det frivilliga försvarsarbetet, enligt utredningen behövs det en helhetsutredning av saken. I samband med detta öppnar sig också en möjlighet att se Försvarsutbildningsföreningen som en offentligrättslig aktör som ger handräckning.
Projektet genomfördes av Kalle Liesinen, sakkunnig (överste i.a.) och Risto Karinen och Katri Lahtinen, sakkunniga vid Ramboll Management Consulting Oy, på uppdrag av försvarsministeriet.
Mera information:
Enhetschef Antti Lehtisalo, enheten för nationellt försvar, försvarsministeriet, tfn 0295 140 330, antti.lehtisalo@defmin.fi
Kommunikationsdirektör Max Arhippainen, kommunikationsenheten, försvarsministeriet, tfn 0295 140120, max.arhippainen@defmin.fi