2017
Försvarsministeriets budgetförslag följer försvarsredogörelsen
Försvarsredogörelsen ger de politiska riktlinjerna för försvarets utveckling. I bibehållandet och utvecklingen av försvarsförmågan framhävs förändringarna i omvärlden och svaret på försvarets långsiktiga utmaningar. De centrala prioriteringarna är 1) utveckling av samtliga försvarsgrenars trupper för omedelbar beredskap och beredskapstrupper, 2) ersättande av sjö- och luftförsvarets prestanda (så kallade strategiska prestanda?projekt) och 3) utveckling av nya kompetenser (i synnerhet underrättelseverksamhet, cyberförsvar och fjärrpåverkan).
De sammanlagda utgifterna växer en aning jämfört med ifjol
Budgetförslaget för försvarsministeriets förvaltningsområde för 2018 är sammanlagt 2 877 miljoner euro som är cirka 48 miljoner euro (2 %) mer än i budgeten för 2017. Förslaget innehåller den ökning i anslaget som nämns i regeringsprogrammet, och anslaget ökar från de 80 miljoner euro som beviljades 2017 till 110 miljoner euro för 2018. För den förbättring av beredskapen som den förändrade säkerhetsmiljön kräver har det beviljats ytterligare 50 miljoner euro och 2 miljoner euro för kontraktsförband. Konkurrenskraftsavtalet och besparingarna i de gemensamma omkostnaderna minskar anslagen för alla förvaltningsområden med cirka 16,3 miljoner euro jämfört med 2017.
Satsningar på den materiella beredskapen
Av de anslag (utan mervärdesskatt) som beviljats för det militära försvaret är cirka 941 miljoner euro (39 %) ämnade för den materiella beredskapen. Andelen för upphandlingen av försvarsmateriel är 483 miljoner euro. Av de anslag som beviljats för försvarsmaktens omkostnader ska enligt förslaget ytterligare cirka 458 miljoner euro användas till underhåll av materiel och till att utrusta trupperna.
Huvudtiteln av försvarsministeriets utgifter utgör 1,26 % av den beräknade bruttonationalprodukten 2018 (jämfört med 1,27 % för 2017).
Försvarsmakten föreslås få två nya upphandlingsfullmakter
Försvarsmakten föreslås få en beställningsfullmakt för försvarsmaterielupphandlingar som uppgår till högst 1,6 miljarder euro som ska ingå i Försvarsmaktens materielutveckling 2018 vars utgifter infaller under perioden 2018–2027. Flottans strategiska projekt Flottilj 2020 ingår till merparten i denna beställningsfullmakt. Andra stora projekt som inleds är bland annat flottans Merivoimien Laivue 2000 MLU, Ytavvärjningsrobotsystemet 2020, Försvarsmaktens infrastruktur, Den militära underrättelseverksamhetens målidentifieringsstöd) och Utrustning av flygvapnets baser.
Försvarsmakten föreslås få en beställningsfullmakt på 166 miljoner euro för sina omkostnader för åren 2018–2022. Med dessa 166 miljoner ska försvarsmakten göra upphandlingar som ingår i utvecklingsprogrammen och skaffa reservdelar och underhållstjänster.
Tyngdpunkten i den militära krishanteringen ligger i Libanon, Irak och Afghanistan
Det föreslås 57 miljoner euro för materiel- och förvaltningsutgifter för den militära krishanteringen, där ingår en ökning på cirka fem miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten 2017. Ökningen beror på utbildningsinsatsen i Irak.
Underhållskostnaderna för de finländska krishanteringstrupperna (53 miljoner euro) ingår i utrikesministeriets huvudtitel. De finländska krishanteringstruppernas beräknade sammanlagda styrka i olika insatser, i huvudsak i Libanon, Irak och Afghanistan, kommer enligt nuvarande bedömningar att vara cirka 520 årsverken.
Mer information på försvarsministeriet ger
Kristiina Olsson, ekonomidirektör, tfn 0295 140 220