2017
Ett sammandrag av remissutlåtanden om betänkandet från den arbetsgrupp som bereder lagstiftning om militär underrättelseverksamhet är klart
Ett sammandrag av de remissutlåtanden som getts om betänkandet från den arbetsgrupp som bereder lagstiftning om militär underrättelseverksamhet har blivit klart vid försvarsministeriet.
Arbetsgruppen föreslog att en ny lag om militär underrättelseverksamhet ska stiftas. Det föreslås att i lagen ska föreskrivas om syftet med och föremålen för militär underrättelseverksamhet och om de principer som ska följas i underrättelseverksamheten samt om styrningen och övervakningen av underrättelseverksamheten vid försvarsförvaltningen. Försvarsmaktens huvudstab och Försvarsmaktens underrättelsetjänst ska enligt vad som föreslås vara militärunderrättelsemyndigheter.
Militärunderrättelsemyndigheterna föreslås få befogenheter till underrättelseinhämtning som avser person, underrättelseinhämtning via radiosignaler och underrättelseinhämtning som avser utländska datasystem samt underrättelseinhämtning som avser datatrafik i den datatrafik som överskrider Finlands gräns. Befogenheterna ska kunna användas både i Finland och utomlands.
Arbetsgruppens betänkande sändes på remiss till 119 remissinstanser och remissyttranden erhölls av 72 remissinstanser: av myndigheter, frivilligorganisationer, representanter för näringslivet, riksdagspartier och andra aktörer. Remissutlåtandena har publicerats på utlåtande.fi eller i statsrådets tjänst för projektinformation.
Alla remissinstanser ansåg att lagstiftningen om militär underrättelseverksamhet är motiverad och ändamålsenlig. Det är nödvändigt att förbättra försvarsmaktens möjligheter att inhämta information och därigenom statsledningens tillgång till information om militär verksamhet eller allvarliga internationella hot. Flera remissinstanser ansåg det viktigt att lagstiftningen träder i kraft snart.
Remissinstanserna var i allmänhet nöjda med de centrala förslagen i betänkandet. I remissutlåtandena påtalades inriktningen av underrättelseinhämtningen och att lagstiftningen ska vara exakt avgränsad. Det betonades att den underrättelseinhämtning som avser datatrafik inte får möjliggöra massövervakning.
I remissyttrandena ägnades mycket uppmärksamhet åt att det föreslås att en del av befogenheterna till underrättelseinhämtning ska vara i användning också inom landet. Vidare ägnades uppmärksamhet åt t.ex. behandlingen av personuppgifter och överlåtelsen av uppgifter myndigheterna emellan samt i internationellt samarbete.
I yttrandena var man enhällig om att tillståndsförfarandet i domstol är nödvändigt. Det ansågs viktigt att det säkerställs att domstolen verkligen prövar saken.
Det bedömdes att förslaget har betydande konsekvenser för hur de grundläggande fri- och rättigheterna realiseras, och det önskades att detta skulle tas upp tydligare vid den fortsatta beredningen.
Också den utvärdering av de ekonomiska konsekvenserna som ingick i förslaget önskade man att skulle utvecklas vid den fortsatta beredningen. Till exempel önskades det en precisering av de utgifter som polisen och domstolen får.
Näringslivets skyldighet att bistå ansågs allmänt som en positiv sak, men uppmärksamhet ägnades särskilt åt att detta inte får försvaga företagens konkurrenskraft eller medföra kostnader för dem.
Vid försvarsministeriet fortgår behandlingen av de ställningstaganden som tagits fram i remissutlåtandena och den fortsatta beredningen av lagstiftningen utgående från den respons som erhållits.
Ytterligare upplysningar om regeringens proposition ger lagstiftningsdirektör Hanna Nordström vid försvarsministeriet, tfn 0295 140600.
Länk till remisstjänsten:
https://www.lausuntopalvelu.fi/SV/Proposal/Participation?proposalId=70f81ab6-fabc-45bc-a7de-631a61128a74