PFI Afganistan frågorna
PFIs opinionsundersökning 2009 hade tre frågor om situation i Afghanistan
Konflikten i Afghanistan har många orsaker
Svarandena ombads bedöma vad det är frågan om i konflikten i Afghanistan. Hälften av svarandena bedömde färdiga svarsalternativ och hälften fick svara med egna ord.
I de färdiga svarsalternativen fanns det åtta olika punkter, på vilka svarandena var antingen helt eller i någon mån av samma eller annan åsikt.
I den afghanska konflikten är det frågan om en krishanteringsoperation för att stabilisera det afghanska säkerhetsläget. Av samma åsikt var 68 procent, av annan åsikt 24 procent. Av kvinnorna var 65 och av männen 70 procent av denna åsikt. Av 25-åringarna var 79 procent av samma åsikt, av 25 – 34-åringarna 67 procent, av 35 – 49-åringarna 65 procent och av över 50-åringarna 64 procent. Av SDP:s anhängare var 76 procent av samma åsikt, av samlingspartiets 73 procent, av de grönas 72 procent, av centerns 62 och av vänsterförbundets anhängare 59 procent.
Det är frågan om att förhindra att Afghanistan blir ett stödområde för internationell terrorism. Av samma åsikt var 67 procent, av annan åsikt 22 procent. Av männen var 69 procent och av kvinnorna 64 procent av samma åsikt. Av samlingspartiets anhängare var 82 procent av samma åsikt, av SDP:s 79 procent, av centerns 64 procent, av vänsterförbundets 63 och av de grönas anhängare 61 procent.
I Afghanistan är det frågan om ett inbördeskrig. Av samma åsikt var 65 procent, av kvinnorna 66 och av männen 65 procent. Av annan åsikt var 24 procent. Av samlingspartiets anhängare var 76 procent av samma åsikt, av SDP:s och de grönas anhängare 68 procent, av vänsterförbundets 67 procent och av centerns anhängare 63 procent.
Det är frågan om att tvinga parterna i en väpnad konflikt till fred. Av samma åsikt var 63 procent och av annan åsikt 26 procent av svarandena. Av männen var 66 procent och av kvinnorna 60 procent av samma åsikt. Av samlingspartiets anhängare var 76 procent av samma åsikt, av vänsterförbundets 69 procent, av SDP:s 65 procent samt av centerns och de grönas anhängare 59 procent.
Det är frågan om att trygga demokratin och de mänskliga rättigheterna, återuppbygga landet och förbättra medborgarnas levnadsförhållanden. Av samma åsikt var 62 procent av svarandena och av annan åsikt 29 procent. Av männen var 69 procent av samma åsikt, av kvinnorna 56 procent.
Det är frågan om att kväsa uppror mot den afghanska regeringen. Av samma åsikt var 61 procent av svarandena, av annan åsikt 25 procent. Av kvinnorna var 58 och av männen 56 procent av samma åsikt. Av SDP:s anhängare var 70 procent av samma åsikt, av centerns 69, av de grönas 63, av samlingspartiets 55 och av vänsterförbundets 35 procent.
Det är frågan om att trygga vissa utomstående staters ekonomiska och strategiska intressen i regionen. Av samma åsikt var 51 procent, av annan åsikt 29 procent av svarandena. Av männen var 68 procent av denna åsikt och av kvinnorna 54 procent. Av vänsterförbundets anhängare var 91 procent av samma åsikt, av SDP:s 69 procent, av centerns 62 procent, av samlingspartiets 59 och av de grönas anhängare 55 procent.
Det är frågan om att förhindra narkotikaproduktionen. Av samma åsikt var 51 procent, av annan åsikt 39 procent av svarandena. Av männen var 57 procent och av kvinnorna 44 procent av samma åsikt. Av åldersgrupperna var 62 procent av över 50-åringarna av samma åsikt, 49 procent av 35 – 49-åringarna, 40 procent av 15 – 24-åringarna och 32 procent av 25 – 34-åringarna. Av vänsterförbundets anhängare var 65 procent av samma åsikt, av centerns 62 procent, av samlingspartiets och SDP:s 61 procent och av de grönas anhängare 38 procent.
Totalt gavs 455 öppna svar. Mest omnämnanden fick religion och religiösa faktorer (113 stycken), som följande kom terrorism (53), maktstrid, interna konflikter i landet (51), olja och naturresurser (49), talibanerna (41), Förenta Staterna (33), narkotika (30), stormaktspolitik (27), Ryssland (16), situationen mellan stammarna (16), pengar, ekonomi (13), historia (10), kvinnornas ställning (10), dåliga levnadsförhållanden (10), inbördeskrig (9), kollision mellan kulturer (7), andra ingriper i landet interna angelägenheter (7) och fredsbevarande (7). Bild 1
”Det internationella samfundet har misslyckats i Afghanistan”
Den andra nya frågan behandlade hur väl de mål har nåtts som det internationella samfundet har ställt upp i Afghanistan. I frågan räknades sex mål upp, och huruvida varje mål har nåtts bedömdes särskilt.
I fråga om alla de uppräknade målen är medborgarna av den åsikten att de har nåtts dåligt, förbättrande av kvinnornas ställning (78 %), uppbyggnad av en demokratisk förvaltning (77 %), förbättrande av levnadsförhållandena (76 %), bekämpning av terrorism (73 %), stabilisering av förhållandena i landet (72 %) och minskning av narkotikaproduktionen (72 %). Bild 2
Man vill att Finland håller sig kvar i Afghanistan
Borde Finland helt hålla sig borta från Afghanistan? Nej svarar 67 procent. Av samlingspartiets anhängare är 76 procent av den åsikten, av de grönas 74 procent, av SDP:s 72 procent, av centerns 68 och av vänsterförbundets anhängare 64 procent. Av annan åsikt är en dryg fjärdedel, 27 procent. Av centerns och vänsterförbundets anhängare är 29 procent av denna åsikt, av SDP:s 23, av samlingspartiets 21 och av de grönas anhängare 20 procent.
Hur borde Finland agera i Afghanistan?
I frågan räknades sex olika uppgiftshelheter upp, vilka var och en skulle bedömas särskilt.
Finland bör hjälpa Afghanistan i uppbyggandet av en demokratisk förvaltning. Av denna åsikt var över fyra femtedelar, 82 procent, 3 procent motsätter sig detta.
Finland bör med utvecklingssamarbetets medel stöda den ekonomiska och sociala utvecklingen samt ordnandet av utbildningen. Av denna åsikt var 81 procent, 13 procent motsätter sig detta.
Finland bör delta i utbildandet av den afghanska polismakten. Av samma åsikt var 66 procent, av annan åsikt 29 procent.
Finland bör delta i stabiliseringen av förhållandena i Afghanistan med militära krishanteringsmedel. Av denna åsikt var 55 procent, av annan åsikt en dryg tredjedel, 38 procent. Av de grönas anhängare var 70 procent av samma åsikt, av SDP:s 66 procent, av centerns 59 procent, av samlingspartiets 58 och av vänsterförbundets anhängare 40 procent.
Finland bör inte delta i utbildandet av den afghanska vapenmakten. Av denna åsikt var 50 procent, positiva till saken ställde sig 43 procent. Av SDP:s anhängare ställde sig 58 procent negativa, av de grönas 55 procent, av vänsterförbundets 53 procent, av samlingspartiets 46 procent och av centerns 40 procent.
Positiva ställde sig 53 procent av samlingspartiets anhängare, 51 procent av centerns, 46 procent av vänsterförbundets, 38 procent av de grönas och 37 procent av SDP:s anhängare.
Finland bör inte delta i övermannandet av de extrema grupperingarna med militära maktmedel. Av denna åsikt var 72 procent, positiva till saken ställde sig en femtedel, 20 procent. Av samlingspartiets anhängare ställde sig 83 procent negativa, av vänsterförbundets 80 procent, av centerns 69 procent, av de grönas 67 procent och av SDP:s anhängare 66 procent. Bild 3
Hur gick undersökningen till?
Undersökningen utfördes av Taloustutkimus Oy på uppdrag av PFI. Undersökningen utfördes som en del av en omnibusundersökning genom intervjuer. Totalt intervjuades 981 personer. Målgrupp för undersökningen var landets befolkning i åldern 15 – 79 år med undantag av landskapet Åland. Samplet togs fram genom kvoturval, där kvoterna utgjordes av en indelning enligt ålder, kön, län och kommuntyp. Intervjuerna gjordes på 81 orter, av vilka 46 var städer och 35 andra kommuner. Samplet har viktats så att det motsvarar målgruppen på så sätt att de viktade N-talen motsvarar Finlands befolkning i åldern 15 – 79 år i tusental.
Undersökningens felmarginal är 3,2 procentenheter åt vardera hållet.
När man tolkar de bakgrundsvariabler som anknyter till partiunderstödet måste man beakta att tillförlitligare uppgifter erhålls om de största partierna än om de minsta, vilkas anhängare är färre till antalet i undersökningen. I undersökningen frågades: ”Vilket parti skulle Ni rösta på, om riksdagsvalet hölls nu?” Av de intervjuade meddelade 72 procent (710 personer) sin partipolitiska ståndpunkt och 28 procent (271 personer) lät bli att meddela den.
Intervjuerna gjordes under tiden 25 september – 20 oktober 2009. I intervjuarbetet deltog 50 intervjuare som utbildats av Taloustutkimus Oy.
Totalt ingick i undersökningen 20 frågor om den finska utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiken samt om säkerheten. Hela undersökningsrapporten offentliggörs i början av december.
Tilläggsupplysningar ger vid behov:
Ordföranden för forskningssektionen Tatja Karvonen, tfn 050 590 3744
Generalsekreterare Heli Santala, tfn 09-160 88162 eller 050 554 9590