08.07.05
Frågan om militär alliering delar åsikterna allt tydligare. PFI Undesökning 2/2004
Militär alliansfrihet understöds alltjämt av en majoritet av finländarna, men deras andel som stöder alliering har ökat. Av medborgarna anser 61 procent att Finland bör förbli militärt icke-allierat (64 % år 2003)
medan 34 procent däremot är av den åsikten att Finland borde alliera sig militärt (24 % år 2003). Andelen personer som inte kan uppge sin ståndpunkt i frågan har tydligt minskat (5 % år 2004, 11 % år 2003). I PFI:s undersökningar har denna fråga framställts fr.o.m. år 1996. Stödet för militär alliering har varierat mellan 16-34 % och stödet för alliansfrihet mellan 60-70 %.Militär icke-alliering stöds av 79 procent av Vänsterförbundets anhängare (68 % år 2003), 66 av centerns (67 %), 61 av de grönas (74 %), 59 av SDP:s (66 %) och av 45 % av samlingspartiets an-hängare (43 %). Militär alliansfrihet stöds av 52 procent av samlingspartiets anhängare (51 % år 2003), 34 av SDP:s och de grönas (24% och 15 %), 30 av centerns (24 %) och av 18 procent av Vänsterförbundets anhängare (23 %).
Stödet för militär alliering har ökat särskilt i den yngsta åldersgruppen, för av dem som är under 25 år stöds militär alliering nu av 42 procent (24 % år 2003), samt näst mest i den äldsta åldersgruppen (37 % år 2004, 25 % år 2003). (bilderna 1 och 2)
Nato alltjämt det mest tilltalande allieringsalternativet, EU:s roll ökar
Något över hälften av medborgarna, 52 procent, anser att i fall Finland beslutar att alliera sig mili-tärt skulle Nato vara det bästa alternativet (58 % år 2003). 40 procent är däremot av den åsikten att det bästa alternativet skulle vara att utveckla Europeiska unionen så att unionen utöver att sköta de nuvarande uppgifterna också utvecklas till en militärallians där Finland deltar (30 % år 2003).Stödet för Nato som det bästa allieringsalternativet har sjunkit hos anhängarna av alla andra partier än samlingspartiet, medan utvecklandet av EU också till en militär allians får mera stöd som det bästa allieringsalternativet än under föregående år hos anhängarna av alla partier, främst Vänster-förbundet.
Bland samlingspartiets anhängare betraktas Nato som det bästa alternativet av 61 procent (59 % år 2003), bland centerns av 55 (59 %), bland SDP:s av 48 (59 %), bland de grönas av 33 (51 %) och bland vänsterförbundets anhängare av 27 % (57 %).
Utvecklandet av EU till en militär allians där Finland deltar betraktas som det bästa alternativet bland 63 procent av Vänsterförbundets anhängare (35 % år 2003), 50 av de grönas (45 %), 45 av SDP:s (31 %), 39 av centerns (27 %) och 38 procent av samlingspartiets anhängare (34 %). (bilder-na 3, 4 och 5)
Finlands liering med Nato
En majoritet av medborgarna, 64 procent, anser att Finland som följd av sitt samarbete med Nato på många olika plan håller på att förbinda sig till medlemskap i Nato (59 % år 2003). Av männen anser 66 procent detta (66 % år 2003) och av kvinnorna 62 procent (52 %).Av samlingspartiets anhängare anser 75 procent detta (64 % år 2003), av de grönas 71 (65 %), av centerns 65 (63 %), av SDP:s 57 (61 %) och av Vänsterförbundets anhängare 51 procent (73 %). (bilderna 6 och 7)
Stöd för samarbetet mellan Finland och Nato
För första gången tillfrågades medborgarna om sina åsikter beträffande det samarbete som i olika former bedrivs mellan Finland och Nato.När det gäller partnerskapssamarbetet mellan Finland och Nato har 70 procent av medborgarna en positiv inställning, medan däremot en fjärdedel, 26 procent, förhåller sig negativt. De som har en positiv inställning utgör 73 procent bland männen och 67 procent bland kvinnorna. Av samlingspar-tiets anhängare är 87 procent positivt inställda, av de grönas 75, av centerns 72, av SDP:s 71 och av Vänsterförbundets 44 procent
När det gäller Finlands deltagande i Nato -ledda krishanteringsoperationer är 59 procent av med-borgarna positivt inställda och ca en tredjedel, 37 procent negativt. Av samlingspartiets anhängare förhåller sig 67 procent positivt, av centerns 63, av SDP: s 62, av de grönas 57 och av Vänsterför-bundets 36 procent.
I fråga om utvecklandet av försvarsmaktens beväpning och ledningssystem så att de blir kompatibla med Natos har närmare två tredjedelar av medborgarna, 63 procent, en positiv inställning medan en tredjedel, 33 procent, förhåller sig negativt. Av männen förhåller sig 70 procent positivt och av kvinnorna 57 procent. Av samlingspartiets anhängare är 82 procent positivt inställda, av centerns 74, av SDP:s 61, av de grönas 55 och av Vänsterförbundets anhängare 33 procent.
Av åldersgrupperna är de som är över 50 år mest kritiska, även om en majoritet av dem förhåller sig positivt till samarbete. Majoriteten av Vänsterförbundets anhängare förhåller sig, avvikande från anhängarna av de andra partierna, negativt till samarbete med Nato. (bilderna 8 och 9)
Krishanterings- och fredsbevarande uppgifter lämpar sig för Europeiska unionen
I 2003 års opinionsundersökning framställdes tre frågor som gällde Europeiska unionens gemen-samma försvar, organiseringen av det och Finlands deltagande i ett sådant försvar. Också i årets undersökning gjordes dessa frågor.När det gäller medborgarnas syn på EU:s gemensamma försvar anser majoriteten, 59 procent, att EU borde hålla sig till krishanterings- och fredsbevarande uppgifter av nuvarande typ (57 % år 2003). Bland de grönas anhängare är 75 procent av denna åsikt (64 % år 2003), av Vänsterförbun-dets och SDP:s anhängare 58 (66% och 63 %), av centerns 56 (56m %) och av samlingspartiets an-hängare 54 procent (49 %).
Av de tillfrågade stöder 28 procent anordnandet av ett gemensamt försvar (27 % år 2003) medan 11 procent (10 % år 2003) anser att EU helt bör avhålla sig från militära uppgifter. (bilderna 10, 11 och 12)
Europeiska unionens gemensamma försvar med medlemsländernas krafter
Om EU skulle besluta att organisera ett gemensamt försvar anser 62 procent av medborgarna att det bör genomföras med medlemsländernas egna krafter (53 % år 2003). Bland vänsterförbundets an-hängare är 90 procent av denna åsikt (72 % år 2003), bland de grönas 68 (69 %), bland centerns 61 (51 %), bland SDP:s 60 (57 %) och bland samlingspartiets anhängare 50 procent (45 %).Organiseringen av ett gemensamt försvar i samarbete med Nato får stöd av 33 procent av medbor-garna (35 % år 2003). Av samlingspartiets anhängare är 47 procent (49% år 2003) av denna åsikt, av centerns 37 (39 %), av SDP:s 34 (34 %), av de grönas 32 (25 %) och av Vänsterförbundets an-hängare åtta procent (14 %). (bilderna 13, 14 och 15)
Finland med om att organisera Europeiska unionens gemensamma försvar
Om EU beslutar att organisera ett gemensamt försvar är 49 procent av medborgarna av den åsikten att Finland bör delta i det fall att det sker med medlemsländernas egna krafter (45 % år 2003). Av medborgarna anser 13 procent att Finland bör delta när det gäller EU:s gemensamma försvar om det ordnas i samarbete med Nato (14 % år 2003), medan 19 procent av medborgarna är av den åsikten att Finland bör delta när det gäller att ordna EU:s gemensamma försvar oberoende av om det sker med medlemsländernas egna krafter eller i samarbete med Nato (18 % år 2003). Av medborgarna anser 14 procent att Finland inte över huvudtaget bör delta när det gäller att organisera ett gemen-samt försvar för EU (15 % år 2003 ). (bilderna 16, 17 och 18)Finländarna har en stark försvarsvilja
Fyra femtedelar (80 %) av finländarna anser att om Finland blir anfallet bör finländarna försvara sig med vapenmakt i alla situationer, även om resultatet förefaller osäkert (73 % år 2003). Av männen är 86 procent av denna åsikt (82 %) och av kvinnorna 74 procent (63 %). Medan skillnaden mellan kvinnornas och männens åsikter var 19 procentenheter förra året är den nu 12 procentenheter. Un-der de senaste tio åren har skillnaden mellan männens och kvinnornas åsikter varierat mellan 9-19 procentenheter. Också den partipolitiska ståndpunkten orsakar skillnader. Mest kritiskt förhöll sig de grönas (69 % ja, 29 % nej) och Vänsterförbundets (76 % ja, 23 % nej) anhängare, positivast där-emot samlingspartiets (87 % ja, 13 % nej) och centerns (85 % ja, 12 % nej) anhängare. SDP-anhängarnas åsikt motsvarar medeltalet för åsikterna bland befolkningen (80 % ja, 19 % nej). Bland de övriga bakgrundsfaktorerna förekommer knappast några skillnader. (bilderna 19 och 20)Önskan att lämna landet i en krigssituation
En knapp femtedel av finländarna (18 %) skulle försöka lämna landet om Finland blir anfallet (13 % år 1997). Nästan fyra av fem (77 %) besvarar frågan nekande (80 % år 1997). En tydlig skillnad förekommer mellan män och kvinnor: av kvinnorna skulle 24 procent (19 % 1997) försöka lämna landet och av männen 12 procent (8 %). Av de grönas anhängare skulle 26 procent försöka lämna landet (19 % år 1997), av samlingspartiets 18 (13 %), av centerns 17 (8 %), av SDP:s 14 (12 %) och av Vänsterförbundets anhängare 12 procent (16 % år 1997). Frågan har tidigare framställts åren 1995-1997. (bilderna 21 och 22)Stödet för allmän värnplikt alltjämt stabilt
En majoritet av medborgarna, 77 procent, anser att vi skall ha kvar den nuvarande värnpliktsarmén i Finland och att en så stor andel av åldersklassen som möjligt skall få vapenutbildning (79 % år 2003). Av männen är 76 (78 %) och av kvinnorna 79 procent (81 %) av denna åsikt. Av medbor-garna anser 15 procent att andelen personer som får militär utbildning skulle kunna minskas selek-tivt (11 % år 2003). Sju procent av medborgarna anser att värnpliktsarmén bör avskaffas och att det är skäl att införa en yrkesarmé (8 % år 2003). Frågan har ställts allt sedan år 2001, och några vä-sentliga förändringar i fråga om stödet för de olika alternativen har inte förekommit.Stödet för den nuvarande modellen ökar med tilltagande ålder så, att av dem som är över 50 år ger drygt fyra femtedelar den sitt stöd (85 % år 2003), medan 71 procent (69%) av dem som är under 25 år och 70 procent (76 %) av dem som är 25-34 år stöder värnpliktsarmén.
Övergången till ett selektivt system får stöd av 18 procent av dem som är under 25 år (15 % år 2003) och av 19 procent (15 %) av dem som är i åldern 25-34 år samt av 13-14 procent (6 %) av dem som är över 50 år.
Stödet för övergången till en yrkesarmé minskar med åldern så att bland dem som är över 50 år ges detta alternativ stöd av 4-6 procent (7 % år 2003), medan stödet är 11 procent (13 % år 2003) bland dem som är under 25 år.
Av SDP:s anhängare stöder 82 procent (83 % år 2003) den nuvarande modellen, av centerns och samlingspartiets 78 (90 % och 83 %), av Vänsterförbundets 66 (76%) och av de grönas anhängare 60 procent (66 %). Övergången till ett selektivt system stöds av 23 procent (21 %) bland de grönas anhängare, 22 (15 %) bland vänsterförbundets, 16 (7 %) bland samlingspartiets, 15 procent bland SDP:s och centerns anhängare (11 % och 6 %). Stödet för en yrkesarmé varierar mellan femton (gröna) och tre (SDP) procent. (bilderna 23 och 24)
Finlands förmåga att försvara sig är trovärdig
Över hälften av medborgarna (58 %) anser att Finland har goda möjligheter att försvara sig om vårt land dras in i ett krig som förs med konventionella vapen (58 % år 2002). Denna åsikt företräds av 63 procent av männen (65 %) och 53 procent av kvinnorna (52 %). Att Finlands möjligheter att för-svara sig är rätt dåliga eller dåliga anser 40 procent av medborgarna (38 % år 2002). Av männen är 36 (33 %) och av kvinnorna 43 procent (40 %) av denna åsikt.Av vänsterförbundets anhängare anser 55 procent Finlands försvarsmöjligheter vara dåliga (57 % år 2002) medan 42 procent anser dem vara goda (28 %). Av centerns anhängare anser 64 procent (59 %) försvarsmöjligheterna vara goda och 35 procent (41 %) dåliga, av SDP:s anhängare anser 58 % (62 %) att möjligheterna är goda och 40 procent (38 %) att de är dåliga. Av samlingspartiets an-hängare är 57 procent (72 %) av den åsikten att Finland har goda och 41 procent (28 %)att Finland har dåliga möjligheter att försvara sig, medan 57 procent (40 %) av de grönas anhängare anser att vi har goda och 42 procent (52 %) att vi har dåliga försvarsmöjligheter. (bilderna 25 och 26)
Försvarsmakten har militära uppgifter både i Finland och ute i världen
Till medborgarna ställdes en ny fråga som gällde deras syn på försvarsmaktens militära uppgifter. Frågan bestod av tre delar: försvaret av Finlands territoriella integritet, deltagandet i försvaret av Europeiska unionen och deltagandet när det gäller att avvärja kriser och hotsituationer på olika håll i världen.Nästan alla medborgarna (98 %) är av den åsikten att försvarsmaktens uppgift är att försvara Fin-lands territoriella integritet. Också försvaret av Europeiska unionen anses av 71 procent av finlän-darna höra till försvarsmaktens militära uppgifter. Av kvinnorna är 72 och av männen 69 procent av denna åsikt. Av SDP:s anhängare företräder 77, av de grönas 74, av samlingspartiets 72, av centerns 68 och av Vänsterförbundets anhängare 62 procent denna åsikt. Av medborgarna är 29 procent av den åsikten, att försvaret av EU inte hör till den finska försvarsmaktens militära uppgifter.
Av medborgarna anser något mer än hälften (55 %) att till försvarsmaktens militära uppgifter hör att delta i avvärjandet av kriser och hotsituationer på olika håll i världen. Skillnaderna mellan ålders-grupperna är tydliga: av dem som är under 25 år är 63 procent av denna åsikt, men däremot endast 51 procent av dem som är över 64 år. Knappt hälften av finländarna (44 %) anser för sin del att det inte hör till försvarsmaktens militära uppgifter att delta i avvärjandet av kriser och hotsituationer.
Frågan om deltagandet när det gäller att avvärja kriser och hotsituationer delar också upp partiernas anhängare. Av de grönas anhängare anser 63 procent att detta hör till den finska försvarsmaktens militära uppgifter, av SDP:s 56, av centerns 54, av Vänsterförbundets 52 procent och av samlings-partiets anhängare något under hälften, 49 procent. (bild 27)
Försvarsanslagens nivå tillfredsställande, viljan att höja anslagen ökat
Av medborgarna är 53 procent nöjda med försvarsanslagens nuvarande nivå (57 % år 2003). En höjning av anslagen får understöd av 38 procent (29 %) och en sänkning av 7 procent av medbor-garna (11 %). Av männen är 43 procent för en höjning (34 %) och av kvinnorna 34 procent (24 %). För en höjning är 48 procent (40 %) av samlingspartiets anhängare, 43 (36 %) av centerns, 39 (29 %) av SDP:s, 32 (20 %) av Vänsterförbundets och 23 procent (15 %) av de grönas anhängare. En sänkning av anslagen stöds av 26 procent av de grönas anhängare (22 % år 2003), 19 (19%) av Vänsterförbundets, sex av samlingspartiets (9 %), fyra av SDP:S (10 %) och två procent av centerns anhängare (4 %). (bilderna 28, 29 och 30)Åsikterna om minorna går i sär
När det gäller frågan om Finland borde ansluta sig till Ottawakonventionen som förbjuder infante-riminorna eller de antipersonella minorna, eller ha kvar minorna som en del av beväpningen, är medborgarnas åsikter jämnt fördelade på så sätt att 49 procent vill ha kvar minorna medan 46 pro-cent önskar avstå från dem. Av kvinnorna vill 57 procent avstå från minorna, av männen 35 pro-cent.För ett bibehållande av minorna är 59 procent av samlingspartiets anhängare, 52 av centerns, 50 av SDP:s, 44 av Vänsterförbundets och 35 procent av de grönas anhängare. Att Finland skall avstå från minorna stöds av 69 procent av de grönas anhängare, 54 procent av Vänsterförbundets, 48 av SDP:s, 45 av centerns och 35 procent av samlingspartiets anhängare. (bild 31)
Förtroende för skötseln av Finlands utrikespolitik
Av medborgarna anser 84 procent att Finlands utrikespolitik sköts väl (86 % år 2003). Av kvinnor-na är 85 procent (83 %) av denna åsikt och av männen 82 procent (89 %). 14 procent av finländarna anser att utrikespolitiken är dåligt skött (11 %), av männen 15 procent (10 %) och av kvinnorna 12 (11 %). Bland de grönas anhängare anser 94 procent (91 %) att utrikespolitiken är väl skött, bland SDP:s 91 (92 %), bland Vänsterförbundets 89 (84 %), bland centerns 86 (88 %), bland samlingspar-tiets 83 (87 %) och bland de övriga partiernas anhängare 74 procent (75 %).Denna fråga har ställts i undersökningarna allt sedan år 1964 (tidigare i de undersökningar som gjordes av Henkisen Maanpuolustuksen Suunnittelukunta, fr.o.m. 1978 i PFI:s undersökningar). Den uppfattningen enligt vilken utrikespolitiken är väl skött har fått stöd av 62-95 procent av fin-ländarna, medan 2-33 procent har företrätt uppfattningen att utrikespolitiken har skötts dåligt. (bil-derna 32 och 33)
Finland har skött sina utrikesförbindelser väl
Finland har enligt medborgarnas åsikt skött sina relationer till olika länder väl. Väl har relationerna skötts enligt 91 procent (93 % år 2003) när det gäller Sverige, enligt 89 procent (88 %) när det gäll-er de övriga nordiska länderna, 88 (88 %) när det gäller Estland, 71 (73 %) när det gäller de övriga baltiska länderna, 78 (81 %) när det gäller Ryssland, 84 (85 %) när det gäller Tyskland, 77 (74% när det gäller Frankrike och 73 (75 %) när det gäller Förenta Staterna. Det mest kritiska omdömet fick skötseln av relationerna till utvecklingsländerna, dessa relationer sköts dåligt enligt 61 procent av medborgarna (58 % år 2003). (bilderna 34 och 35)Tron på en tryggare framtid har försvagats
Antalet personer som upplever att framtiden kommer att vara tryggare har minskat märkbart det senaste året. Nu anser 17 procent av finländarna att världen kommer att vara tryggare för Finland och finländarna under de följande fem åren, medan 30 procent av medborgarna var av den åsikten på hösten 2003. Däremot håller någon förändring jämfört med den nuvarande situationen inte på att ske enligt 40 procent av dem som besvarade frågan (26 % år 2003).Liksom för ett år sen bedömer 42 procent av finländarna, att Finland och finländarna under de föl-jande fem åren kommer att leva i en otryggare värld än för närvarande. Av kvinnorna är hälften av denna åsikt, 49 procent (51 % år 2003), av männen en tredjedel, 34 procent (33 %). (bilderna 36, 37 och 38)
Trygghetskänslan har samband med EU
Av de faktorer som förs fram i undersökningen är de som enligt medborgarnas åsikt mest bidrar till att öka säkerheten EU:s verksamhet i syfte att bekämpa terrorismen (55 %), Finlands deltagande i organiseringen av EU:s gemensamma försvar (54 %), Finlands medlemskap i Europeiska unionen (52 %), intensifieringen av relationerna mellan Ryssland och Nato (42 %) och Finlands ökade inter-nationella ekonomiska förbindelser (37 %).Finlands militära alliansfrihet upplevs av 40 procent av finländarna öka säkerheten och av 15 pro-cent minska den, medan Finlands eventuella anslutning till Nato av 37 procent bedöms öka och av 34 procent minska säkerheten. Däremot anser en klar majoritet av finländarna (72 %) att Sveriges militära alliansfrihet och drygt hälften (57 %) att Sveriges eventuella anslutning till Nato inte inver-kar på Finlands och finländarnas säkerhet.
En finländsk enhets medverkan i EU:s snabbinsatsstyrkor anses av 36 procent av medborgarna öka finländarnas säkerhet och av 15 procent minska denna. Däremot bedömer 32 procent av medbor-garna att finländarnas deltagande i krishanteringsuppgifter på områden där krig pågår minskar och 20 procent att deltagandet ökar säkerheten.
Faktorer som minskar säkerheten upplevs vara bl.a. det av Ryssland (50 %) och Förenta Staterna (48 %) utlysta kriget mot terrorismen, Turkiets eventuella anslutning till EU (40 %) och EU:s ut-vidgning till Baltikum och östra Centraleuropa (35 %). (bild 39)
Den politiska situationen i landet oroar
I undersökningen frågades för första gången hur bekymrade finländarna är över den nuvarande poli-tiska situationen i världen. Mycket eller i någon mån bekymrade är två tredjedelar av medborgarna (68 %). Så resonerar 71 procent av kvinnorna och 66 procent av männen. Endast litet eller inte alls bekymrade över den politiska situationen i världen är 31 procent av medborgarna.Skillnaderna mellan de olika åldersgrupperna är tydliga. I de två yngsta åldersgrupperna (15-34 år) är 58-61 mycket eller i någon mån bekymrade, 38-42 procent endast litet eller inte alls bekymrade. I de tre äldsta åldersgrupperna (35-74 år) är motsvarande siffror 68-75 procent och 25-30 procent. (bild 40)
Den internationella terrorismen, kärnvapnen och miljöns tillstånd inger oro
I undersökningen presenterades en förteckning över fenomen och faktorer om vilka de intervjuade ombads uttala sig och bedöma i vilken mån de bekymrar dem med tanke på framtiden. Mest be-kymmer orsakar den internationella terrorismen (86 %), kärnvapnen (80 %), miljöns tillstånd på jorden (79 %), användningen av jordens naturresurser (78 %), den organiserade internationella brottsligheten (77 %), spridningen av massförstörelsevapen (76 %), användningen av kärnkraft för energiproduktionen i Ryssland (76 %), sysselsättningssituationen i Finland (71 %) och situationen i Irak (68 %).Endast litet bekymmer eller inget bekymmer alls medför användningen av kärnkraft för energipro-duktionen i Finland (59 %) och det ökade antalet invandrare i Finland (56 %). Inställningen till glo-baliseringen av ekonomin är tudelad. Av finländarna anser 50 procent att den ger anledning till mycket bekymmer eller bekymmer i någon mån, 48 procent att den medför endast litet eller inget bekymmer. (bild 41)
Den militära situationen på Finlands närområden förefaller vara stabil
I undersökningen tillfrågades medborgarna om hur de bedömer den militära situationen på Finlands närområden under de följande tio åren. Av medborgarna anser 67 procent att situationen kommer att vara i stort sett den samma som för närvarande, av männen 70 och av kvinnorna 65 procent. En fjärdedel av medborgarna (24 %) anser att situationen kommer att vara hotfullare. Av kvinnorna är 29 procent och av männen 18 procent av denna åsikt. Personer som är medelålders och äldre anser situationen vara hotfullare (28 % och 24 %) än de två yngsta åldersgrupperna (19 %). Av hela be-folkningen upplever åtta procent att situationen kommer att vara mindre hotande, av männen är 10 och av kvinnorna 5 procent av denna åsikt. (bild 42)Militära konflikter på Europas närområden anses sannolika
Finländarna tillfrågades om sina åsikter beträffande den sannolika förekomsten av olika typer av militära konflikter i en nära framtid. Nästan hälften av medborgarna (48 %) anser det vara sannolikt att militära sammandrabbningar eller krig som har återverkningar på Europa bryter ut på Europas närområde, medan jämnt hälften av medborgarna däremot anser detta vara osannolikt. 36 procent av medborgarna anser det vara sannolikt att en intern väpnad konflikt eller ett inbördeskrig i någon europeisk stat kommer att bryta ut. Av medborgarna bedömer 20 procent att det är sannolikt att en militär sammandrabbning eller ett krig mellan två eller flere europeiska stater bryter ut, medan 20 procent tror att ett omfattande krig som berör flera världsdelar, också Europa, kan tänkas bryta ut. (bild 43).Religiösa faktorer ses ofta som den viktigaste orsaken till terrorismen
För första gången tillfrågades medborgarna i PFI:s undersökning om sina åsikter beträffande orsa-kerna till terrorismen. De intervjuade ombads bland de nio uppräknade faktorerna välja de två som enligt deras åsikt är de viktigaste orsakerna till terrorismen eller med egna ord beskriva andra orsa-ker till terrorismen.Den vanligaste (50 %) av de två viktigaste orsakerna ansågs vara religiösa faktorer. Den nästvanli-gaste (38 %) bedöms vara ekonomisk och social ojämlikhet och fattigdom. En tredjedel av dem som svarade (32 %) bedömer att kampen om naturresurserna, såsom vatten och olja, hör till de två vikti-gaste orsakerna. Bland de viktigaste orsakerna nämns därefter politiska och ideologiska menings-skiljaktigheter (27 %), motsättningarna mellan olika kulturer (19 %), etniska konflikter (9 %), hot mot den egna traditionella livsformen (7 %), avsaknaden av framtidvisioner (6 %) samt känslan att bli förödmjukad (5 %). (bild 44)
I denna undersökning har finländarnas åsikter om Finlands utrikespolitik samt om säkerhets- och försvarspolitiken undersökts. I undersökningen ingår också frågor som gäller anordnandet av Euro-peiska unionens gemensamma försvar samt samarbetet mellan Finland och Nato. Medborgarna tillfrågades också om hur de upplever att säkerheten utvecklas under de följande fem åren och i vilken mån de är bekymrade för den politiska situationen i världen, samt om faktorer som ger anled-ning till bekymmer med tanke på framtiden. Dessutom har medborgarnas synpunkter på orsakerna till terrorismen kartlagts. Antalet frågor var inalles 24, av dem sex helt nya.
Undersökningen har genomförts av TNS Gallup på uppdrag av Planeringskommissionen för för-svarsinformation (PFI). I undersökningen intervjuades 1039 personer under tiden 29.9-19.10.2004. Felmarginalen är + / - tre (3) procentenheter. Undersökningen utfördes som en del av en besöksom-nibusundersökning (capibus) med personliga intervjuer. Målgruppen utgjordes av vårt lands befolkning i åldern 15-74 år, frånsett Åland. Samplet togs med hjälp av kvoturval, där kvoten utgjordes av målgruppens fördelning enligt ålder, kön, område, kommuntyp, inkomstnivå, utbildning och parti.
När resultaten av undersökningen tolkas är det skäl att beakta, att uppgifterna från de större partier-na är tillförlitligare än de som fås från de mindre partierna, vilkas anhängare var färre till antalet i samplet. I undersökningen frågades: Vilket parti skulle ni rösta på om det nu skulle ordnas riks-dagsval? Av de intervjuarna uppgav 71,5 % (743) sin partipolitiska ståndpunk medan 28,5 % (296) lämnade frågan obesvarad.