17.12.02
De baltiska ländernas Natomedlemskap ökar inte Finlands behov av militär alliering
När undersökningen gjordes hade man ännu inte kunskap om det beslut som fattades vid Natos toppmöte i Prag och enligt vilket...
...sju länder från Central- och Östeuropa, inklusive de baltiska länderna, skulle inbjudas att bli nya medlemmar av Nato. I fråga om de baltiska länderna omtalades inbjudan till medlemskap dock närmast som om frågan redan hade varit avgjord. PFI frågade nu för andra gången om Finland bör ansöka om medlemskap i den händelse att Estland, Lettland och Litauen godkänns som medlemmar i Nato. I år ansåg 68 % att Finland inte heller i detta fall bör ansöka om Natomedlemskap, medan 24 % ansåg att Finland i detta fall bör ansöka om medlemskap. Förra året var motsvarande tal 71 % och 24 %. Den diskussion som förts under året förefaller knappast alls ha inverkat på finländarnas uppfattning i denna fråga. (Bild 1) Årets siffror är nästan de samma som beträffande svaren på frågan om Finlands militära alliering eller alliansfrihet; 70 % stöder militär alliansfrihet och 22 % militär alliering. När medborgarna tillfrågades om hur Natos eventuella utvidgning påverkar deras känsla av säkerhet ansåg över hälften (51 %) att utvidgningen varken ökar eller minskar säkerheten.Den militära alliansfriheten får ett brett stöd
PFI har fr.o.m. år 1996 frågat finländarna om deras inställning till militär alliansfrihet eller alliering. Stödet för den militära alliansfriheten har varierat mellan 64 och 79 %. Hösten 2001 stöddes militär alliansfrihet av 79 % och alliering av 16 %, våren 1998 stödde 64 % alliansfrihet och 27 % alliering. I den nu aktuella undersökningen stöddes militär alliansfrihet av 70 % och alliering av 22 %. Av vänsterförbundets väljare stöddes militär alliansfrihet av 88 %, av socialdemokraternas och centerns väljare av 76 %, av Gröna förbundets av 78 % och av Samlingspartiets av 59 %. Av Sfp:s väljare understödde en majoritet (71 %) militär alliering.Med beaktande av de bakgrundsfaktorer som använts i denna undersökning är den mest typiska förespråkaren för alliering en 35 49-årig västfinsk man som röstar på Sfp, har medelhöga inkomster och utbildning på institutnivå. Den mest typiska förespråkaren för alliansfrihet är en 50 70-årig kvinna med höga inkomster som är bosatt i östra Finland, har utbildning på institutnivå och röstar på Vänsterförbundet. (Bild 2)
Sedan förra året har en knapp förskjutning i riktning från alliansfrihet mot alliering ägt rum, men vid en granskning av hela tidsserien placerar sig siffrorna på normalnivå. (Bild 3)
Nato är alternativet om militär alliering blir aktuell
På frågan om vilket som är det mest tilltalande allieringsalternativet om Finland trots allt beslutar sig för att alliera sig militärt eller att eftersträva ett närmare militärt samarbete med främmande makter än för närvarande svarade hälften att Nato är det bästa alternativet. Dock på så sätt, att Finland inte under fredstid bör ha främmande trupper eller baser. En försvarsallians med Sverige understöds av var femte, och 17 % understöder att EU utvecklas så att unionen utöver sina nuvarande uppgifter också blir en militärallians. Denna fråga har ställts sedan år 1996, och varje gång har medlemskapet i Nato i sina olika former fortgående varit det allieringsalternativ som fått det största stödet. (Bild 4)Hälften för och hälften emot utökade militära uppgifter för Europeiska unionen
Frågan om medborgarnas inställning till att EU åtar sig även militära uppgifter besvarades så att hälften (47 %) förhöll sig positivt och hälften (47 %) negativt. Över hälften av dem som var i åldern 15 24 år och 25 34 år förhöll sig positivt till saken, medan däremot majoriteten av dem som var över 35 år förhöll sig negativt. Det största stödet förekom bland dem som röstar på Samlingspartiet, av dem förhöll sig 58 % positivt. Det minsta understödet förekommer bland dem som röstar på Vänsterförbundet, av dem förhöll sig 71 % negativt. Andelen av dem som förhåller sig positivt har sjunkit från åren 2000 och 2001, då över hälften (52 %, 55 %) förhöll sig positivt till att Europeiska unionen får utökade militära uppgifter. (Bild 5)Förtroende för skötseln av utrikespolitiken
Finländarna har förtroende för det sätt på vilket utrikespolitiken sköts. Av dem som svarade ansåg 79 % att Finlands utrikespolitik har skötts väl. 14 % ansåg att utrikespolitiken är dåligt skött. Förra året var motsvarande tal 87 % och 10 %. Av socialdemokratiska partiets väljare ansåg 90 %, av centerns 78 %, av samlingspartiets 87 % samt av de grönas 83 % och av vänsterförbundets 82 % att utrikespolitiken är väl skött. (Bilderna 6 och 7)I år frågades på samma sätt som förra året hur väl eller dåligt Finland har skött sina relationer till de nordiska länderna, Ryssland, de baltiska länderna, Förenta Staterna och utvecklingsländerna. Dessutom frågades för första gången hur väl eller dåligt Finland har skött sina relationer till Tyskland, Frankrike och Storbritannien. Av dem som svarade bedömde 90 % att relationerna till de nordiska länderna har skötts väl. Förra året företräddes denna uppfattning av 87 %. Relationerna till Ryssland ansågs av över 80 % vara välskötta, förra året var 76 % av denna åsikt. Relationerna till de baltiska länderna och Tyskland anses av över 80 % vara välskötta. Närmare 80 % är av den åsikten att relationerna också till Frankrike, Storbritannien och Förenta Staterna har skötts väl. Förra året var procenttalet för Förenta Staternas del 76.
När det gäller utvecklingsländerna har relationerna skötts väl enligt 60 % av dem som svarade, procenttalet har stigit klart sedan förra året (42 %). Dåligt har relationerna till utvecklingsländerna skötts enligt 33 %, andelen av dem som företräder denna åsikt har minskat sedan förra året med över tio procentenheter (46 %). (Bild 8)
Europeiska unionens utrikespolitik inger förtroende
Av finländarna är två tredjedelar av den åsikten att EU:s utrikespolitik har skötts väl. Det största stödet har denna åsikt bland dem som representerar åldersgruppen 15-24 år (72 %) och det minsta bland dem som är 25-24 år (62 %). Av socialdemokraternas och de grönas väljare ansåg 73 % att EU:s utrikespolitik har skötts väl. Av vänsterförbundets väljare är 67 %, av centerns 65 % och av samlingspartiets 63 % av denna åsikt. Frågan gällande synpunkter på skötseln av Europeiska unionens utrikespolitik ställdes nu för tredje gången. (Bild 9)Finländarna alltjämt ett folk med försvarsvilja
Frågan om finländarnas inställning till att försvara sig med vapen har ställts redan sen år 1964. Frågan om finländarna i alla situationer bör försvara sig med vapenmakt om Finland blir anfallet, även om resultatet förefaller osäkert, besvarades positivt av närmare en tredjedel. Detta års resultat fortsätter på samma linje som de tidigare resultaten: 78 % anser att man bör försvara sig och 16 % att man inte bör försvara sig.Det största stödet förekommer i åldersklassen 50-70 år, där 80 % svarar positivt. Av dem som är 15-24 år är däremot 69 % för och26 % mot ett sådant försvar. Av kvinnorna svarar 72 % och av männen 82 % positivt. I den långa tidsserien har försvarsviljan bibehållits på hög nivå. (Bilderna 10 och 11)
Tron på Finlands försvarsvilja har också bibehållits på samma nivå som under de senaste åren. 58 % ansåg att Finland goda möjligheter att försvara sig i ett krig som förs med konventionella vapen, medan 36 % däremot ansåg möjligheterna vara dåliga. Den allra starkaste tron på försvarsförmågan förekommer bland män som är 25-34 år och har utbildning på institutnivå eller lägre samt röstar på samlingspartiet. (Bilderna 12 och 13)
Förslagsanslagens nivå tillfredsställande
Över hälften (56 %) önskar bibehålla försvarsanslagen på nuvarande nivå, en höjning önskas av ca en tredjedel (31 %), en sänkning av försvarsanslagen understöds av ca 10 %. Stöd för den nuvarande nivån ger 60 % av kvinnorna och 52 % av männen. På motsvarande sätt önskar 37 procent av männen och 27 % av kvinnorna höja försvarsanslagen. Förra året understöddes en höjning av 36 % av dem som svarade medan 52 % var nöjda med den aktuella nivån. Skillnaden mellan män och kvinnor i denna fråga har bibehållits på samma nivå som förra året. Av dem som röstade på samlingspartiet och SFP vill 48 % höja försvarsanslagen. Av dem som röstade på vänsterförbundet är 68 % nöjda med den nuvarande nivån, av dem som röstade på centern 65 %, av dem som röstade på socialdemokraterna 58 % och av dem som röstade på de gröna 53 %. Ca en femtedel (20 %) både av Vänsterförbundets och av de grönas väljare vill minska försvarsanslagen. Av samlingspartiets och centerns väljare skulle 6 % och av socialdemokraternas 12 % minska försvarsanslagen (Bilderna 14 och 15)Majoriteten av finländarna stöder den allmänna värnplikten
En klar majoritet (80 %) är av den åsikten att man i Finland bör bibehålla ett försvarssystem som baserar sig på allmän värnplikt för män. Knappt 10 % skulle selektivt minska den militära utbildningens omfång och 8 % skulle frångå den allmänna värnplikten och övergå till en yrkesarmé. Siffrorna är i stort sett samma som i förra årets undersökning. Av dem som besvarade frågan i år understödde över 90 % av centerns väljare det nuvarande systemet, likaså 90 % av samlingspartiets, 83 % av socialdemokraternas, 63 % av de grönas och 56 % av Vänsterförbundets väljare. (Bild 16)Finlands deltagande i den fredsbevarande verksamheten får ett brett understöd
På frågan om Finland borde delta endast i fredsbevarande uppgifter som leds av FN eller också i sådana som leds av EU eller Nato, eller inte alls delta i fredsbevarande uppgifter svarade endast 5 % att Finland inte överhuvudtaget bör delta i fredsbevarande uppgifter utomlands. Stöd för deltagande endast i operationer under ledning av FN gavs av ca hälften (52 %) och deltagande också i operationer ledda av EU eller Nato understöddes av 39 %. Av dem som var i åldersgruppen 15-24 år understödde en majoritet, 55 %, även deltagande i operationer under ledning av EU och Nato, medan understödet för detta var minst (31 %) bland dem som var 50-74 år.Under de senaste åren har siffrorna tydligt pekat i samma riktning. Förra året var motsvarande tal 56 % (endast FN-ledda operationer) och 39 % (även EU- och Nato-ledda operationer). Av dem som svarade var 3 % av den åsikten att Finland inte alls borde delta i fredsbevarande uppgifter. År 2000 var talen 56, 33 och 7 %. (Bild 17)
Känslan av otrygghet har ökat
Omkring hälften av medborgarna tror att Finland och finländarna efter fem år lever i en otryggare värld än för närvarande; av kvinnorna är 61 % och av männen 40 % av denna åsikt. Skillnaden mellan män och kvinnor i denna fråga har alltid varit stor. Jämfört med de senaste åren har känslan av otrygghet ökat. Föregående gång, år 1994 ansåg över hälften av dem som svarade att känslan av osäkerhet har ökat.Nästan 60 % av dem som var i åldersgruppen 25-34 år och 47 % av dem åldersgruppen 50-74 år ansåg att världen blir otryggare under de närmaste åren. I Södra Finlands län upplevde 48 % framtiden som otryggare och i Östra Finlands län 56 %. Ca en femtedel ansåg att världen om fem år är tryggare än för närvarande. En fjärdedel av dem som svarade ansåg att situationen inte förändras. (Bild 18)
Av dem som svarade bedömde våren 2001 46 % att framtiden är otryggare, av kvinnorna 58 % och av männen 34 %, och en femtedel att den är tryggare, medan en fjärdedel ansåg att ingen förändring kommer att inträffa. År 2000 upplevde ca en tredjedel att framtiden kommer att vara otryggare och 37 % att den kommer att vara tryggare. (Bild 19)
Spridningen av massförstörelsevapen, kärnvapnen, den internationella terrorismen och användningen av kärnkraft i Ryssland ökar känslan av otrygghet
Medborgarnas känsla av otrygghet ökas mest av spridningen av massförstörelsevapen, kärnvapnen, den internationella terrorismen och användningen av kärnkraft för energiproduktion i Ryssland. Nästan hälften av dem som svarade ansåg att otryggheten ökas av konflikten mellan Israel och palestinierna, situationen i Irak, det ökade antalet utlänningar i Finland, Förenta Staternas krig mot terrorismen och sysselsättningsläget i Finland. Den internationella terrorismen togs nu första gången upp i undersökningen.
Förra året bedömde över hälften av dem som svarade att kärnvapnen och användningen av kärnkraft för energiproduktionen i Ryssland medför otrygghet. Lika mycket otrygghet förorsakades av miljöns tillstånd och den nuvarande användningen av naturresurserna. Den ryska arméns trupper i Finlands närområden samt det ökade antalet utlänningar i Finland ökade otryggheten bland nästan hälften av dem som svarade. Ca hälften tyckte att Finlands ökade internationella ekonomiska umgänge och medlemskapet i Europeiska unionen ökar tryggheten. (Bilderna 21 a-c)
Undersökningens genomförande
Planeringskommissionen för försvarsinformation lät utföra undersökningen hos Taloustutkimus Oy som en del av en omnibusundersökning. Undersökningen har utförts med hjälp av personliga intervjuer hemma hos dem som svarade genom ett ADB-baserat intervjusystem (CAPI). Intervjuerna gjordes 25.10 13.11.2002. Sammanlagt 16 frågor ingick i intervjun. Undersökningens målgrupp var personer i åldersgruppen 15 74 år frånsett landskapet Åland. I undersökningen intervjuades 1011 personer.När undersökningsresultaten tolkas är det skäl att komma ihåg, att man får tillförlitligare uppgifter från de stora partierna än från de små, vilkas anhängare var färre till antalet i samplet. Av dem som svarade uppgav 38,4 % inte sitt röstningsbeteende. I undersökningen frågades: Vilket parti röstade ni på i förra riksdagsvalet?
Denna undersöknings sampel baserar sig på ett kvoturval där kvoterna utgörs av objektgruppens ålders-, köns-, region- och kommuntypsfördelning. Intervjuer gjordes i 44 städer och 48 kommuner. Samplet är vägt så att det motsvarar objektgruppen. Totalresultatets felmarginal är på 95 procents tillförlitlighetsnivå 2,5 procentenheter i vardera riktningen.
Bild 1, Finland och de baltiska ländernas natomedlemskap (pdf) (89.33 Kb)
Bild 2, Militär alliansfrihet eller alliering (pdf) (86.78 Kb)
Bild 3, Militär alliansfrihet eller alliering 1996-2002 (pdf) (85.4 Kb)
Bild 4, Det mest tilltalande allieringsalternativet (pdf) (96.23 Kb)
Bild 5, Utvidgningen av EU:s verksamhet även till militära krishanteringsuppgifter (pdf) (90.42 Kb)
Bild 6, Utrikespolitikens skötsel i Finland (pdf) (87.16 Kb)
Bild 7, Utrikespolitikens skötsel i Finland 1964-2002 (pdf) (85.44 Kb)
Bild 8, Skötseln av Finlands utrikesrelationer (pdf) (88.38 Kb)
Bild 9, Skötseln av EU:s utrikes- och säkerhetspolitik (pdf) (88.65 Kb)
Bild 10, Försvarsviljan (pdf) (91.5 Kb)
Bild 11, Försvarsviljan 1982-2002 (pdf) (81.37 Kb)
Bild 12, Finlands försvarsmöjligheter i ett konventionellt krig (pdf) (88.67 Kb)
Bild 13, Finlands försvarsmöjligheter i ett konventionellt krig 1978-2002 (pdf) (83.97 Kb)
Bild 14, Försvarsanslagen (pdf) (86.66 Kb)
Bild 15, Försvarsanslagen 1964-2002 (pdf) (89.24 Kb)
Bild 16, Den allmänna värnplikten (pdf) (89.22 Kb)
Bild 17, Deltagandet i fredsbevarande uppgifter i utomlands (pdf) (92.2 Kb)
Bild 18, En tryggare eller en mindre trygg framtid (pdf) (88.12 Kb)
Bild 19, En tryggare ellen en mindre trygg framtid 1990-2002 (pdf) (84.65 Kb)
Bild 20, Faktorer som inverkar på Finlands och finländarnas säkerhet (pdf) (87.07 Kb)
Bild 21a, Faktorer som inverkar på Finlands och finländarnas säkerhet 1997-2002 (pdf) (84.26 Kb)
Bild 21b, Faktorer som inverkas på Finlands och finländarnas säkerhet 1997-2002 (pdf) (84.63 Kb)
Bild 21c, Kärnvapnens inflytande på medborgarnas känsla av trygghet 1997-2002 (pdf) (88.42 Kb)