Europeiska försvarsfonden (EDF) och forskning och utveckling inom försvarsområdet i EU
Europeiska kommissionen lade i juni 2018 fram ett förslag till förordning om en europeisk försvarsfond (European Defence Fund, EDF). Det är frågan om ett nytt program som ska finansieras med medel ur Europeiska unionens budget. Förslaget utgör en del av en mera omfattande helhet av försvarsinitiativ från EU.
Försvarsfonden består av en forsknings- och en utvecklingshelhet. I fråga om båda helheterna genomfördes ett förstadium, där förfaranden testades, innan det egentliga programmet inleddes år 2021. Den förberedande åtgärden för försvarsrelaterad forskning (PADR) pågick åren 2017–2019 och det europeiska försvarsindustriella utvecklingsprogrammet, som ingick i förstadiet till försvarsfondens förmågehelhet, verkställdes åren 2019–2020.
Europeiska försvarsfonden 2021–2027
Målet med Europeiska försvarsfonden är att öka den europeiska försvarsindustrins och forskningssamfundets konkurrenskraft, effektivitet och innovationskapacitet. Samtidigt stöder inrättandet av fonden målet att förstärka en enhetlig och öppen inre marknad i EU.
Försvarsfonden består av en forsknings- och en utvecklingshelhet, och ur den kan sådana åtgärder få stöd som genomförs i samarbete, överskrider medlemsstaternas gränser och siktar till att utveckla förmågorna. De åtgärder som får stöd täcker försvarsmaterielens hela forsknings- och utvecklingscykel.
Försvarsfondens totala budget uppgår till cirka 8 miljarder euro (7,014 miljarder euro i 2018 års priser) för den innevarande fleråriga budgetramperioden 2021–2027. Av budgeten har cirka en tredjedel anvisats till forskning och cirka två tredjedelar till utvecklingsåtgärder.
Ur fonden kan finansiering beviljas för åtgärder i försvarsforskningsfasen och utvecklingsfasen, vilka gäller utvecklande av nya produkter, tekniker och ny kunskap inom försvarsområdet, eller uppgradering av befintliga produkter och tekniker. Åtgärder som omfattas av försvarsfonden ska vidtas i samarbete mellan minst tre aktörer i minst tre olika EU-medlemsstater eller aktörer etablerade i ett associerat land. Stödtagarna är i regel industri- och forskningskonsortier. Finansieringen beviljas huvudsakligen genom konkurrensutsatta ansökningsomgångar och i enlighet med de årliga arbetsprogrammen. Nivån på den EU-finansiering som beviljas beror på åtgärdens art. Försvarsrelaterad forskning kan finansieras till fullt belopp, men i utvecklingsåtgärder förutsätts det nationell tilläggsfinansiering av medlemsstaterna och/eller industrin.
Förslagen till åtgärder som kan få finansiering utvärderas enligt de kriterier som fastslås i förordningen om Europeiska försvarsfonden. I utvärderingen betonas relevansen för försvarsförvaltningarnas behov i fråga om utvecklingen av den militära prestationsförmågan, kvalitet och effekt, potential till genombrott, innovativ grad och teknisk utveckling, europeiska försvarsindustrins konkurrenskraft, EU:s säkerhets- och försvarsintressen samt ökningen av gränsöverskridande samarbete (inklusive små och medelstora företag). I fråga om utvecklingshelheten beaktas i utvärderingen också försvarsutrustningens livscykel och medlemsstaternas samarbete.