Sök

Tal 2002

16.09.02 09:00

16.9.2002 Försvarsminister Jan-Erik Enestam hälsning vid öppnandet av 164 försvarskursen

Ärade Herr Kommendör för försvarsmakten, bästa deltagare från Fadderkursen, värderade deltagare i 164 försvarskursen, mina damer och herrar! Finländarnas försvarsvilja har befunnit sig och befinner sig alltjämt på en synnerligen hög nivå.

Grunden för den är att försvaret upplevs vara hela folkets gemensamma angelägenhet. Försvarsviljan uppstår på grundval av de finländska värderingarna och traditionerna samt medborgarnas gemensamma erfarenheter, av vilka den mest betydande alltjämt är de senaste krigens ärofulla kamp för bevarande av självständigheten.

Många finländare inte bara uppfyller den i lag fastställda plikt att försvara landet som åligger alla med-borgare, utan är också beredda att delta i olika slag av frivilliga försvarsuppgifter. Det frivilligarbete som stöder försvaret hör till de krafter som utvecklar och underhåller den starka försvarsviljan och är samtidigt en av dess manifestationer.

Finlands försvarslösning är fast förankrad i det finländska samhället. Traditionellt är vi beredda att i en extrem situation använda hela samhällets resurser för försvaret av vårt land. I en sådan situation inriktas praktiskt taget varje arbetsförmögen medborgares arbetsinsats på det gemensamma målet - tryggandet av självständigheten och medborgarnas levnadsmöjligheter, med vapen eller plogbill i handen.

Redan under normala tider och i situationer som för med sig störningstillstånd i de normala tiderna kan det behövas förstärkningar som stöd för myndigheterna. Förra sommaren fick vi en påminnelse om och ett exempel på detta när vi följde med konsekvenserna av översvämningarna i Centraleuropa och Kina. Vi såg hur soldater och frivilliga kämpade för att begränsa översvämningsskadorna. Det är helt enkelt inte möjligt för myndigheterna i något land att dimensionera de normaltida resurserna så att man kan gardera sig för sådana situationer.

Det är för alla parter en utmaning att kunna kanalisera medborgarnas och frivilligorganisationernas aktivitet så att den betjänar myndigheternas beredskap. Rätt inriktade för det frivilliga försvarsarbetet och den frivilliga försvarsutbildningen med sig ett betydande resurstillskott för verksamheten på olika områden.

Försvarsarbetes olika delområden, såsom den frivilliga försvarsutbildningen och olika organisationers ideella verksamhet måste vara baserade på samma doktrin, läran om hur Finland försvaras och hur man bereder sig för olika slag av störningstillstånd. Denna försvarsdoktrin och beredskap utvecklas via det parlamentariska systemet. Konkreta utvecklingsgrunder och -målsättningar har redan två gånger skrivits in i statsrådets säkerhets- och försvarspolitiska redogörelser.

I 2001 års säkerhets- och försvarspolitiska redogörelse konstateras att frivilligorganisationerna verkar på många samhälleliga områden som är viktiga med tanke på verksamheten under undantagsförhållanden och att organisationernas verksamhet och de tjänster som de producerar i högre grad än tidigare bör göras till en del av myndigheternas förberedelsearbete. Den frivilliga försvarsutbildningens uppgifter befästs enligt redogörelsens riktlinjer under försvarsministeriets styrning.

Utvecklandet av försvaret så att det svarar mot de framtida utmaningarna har väckt höga förväntningar. De grundläggande utredningarna för nästa säkerhets- och försvarspolitiska redogörelse har inletts som myndighetsarbete på olika förvaltningsområden. Dessa utredningar producerar grunder för utvecklandet av försvarets alla delområden, också det frivilliga försvaret. En sammanfattning av de centralaste grunderna och principerna för samhällets beredskap görs genom att en nationell beredskapsstrategi utarbetas. I arbetet ingår att man definierar de med tanke på samhällets funktionering livsviktiga aktiviteterna samt utarbetar en verksamhets- och utvecklingsplan.

Bästa åhörare!

I syfte att utveckla det frivilliga försvaret har jag beslutat tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att utreda samordningen av målen för det frivilliga försvarsarbetet samt de olika ministeriernas arbetsfördelning, behov och möjligheter när det gäller att stöda det frivilliga försvararbetet. Som ordförande för arbetsgruppen kommer att fungera chefen för försvarsministeriets försvarspolitiska avdelning Pauli Järvenpää och till arbetsgruppen kallas representanter också för statsrådets kansli, inrikesministeriet, undervisningsministeriet samt social- och hälsovårdsministeriet. Den nya arbetsgruppen kommer att fungera under styrning av Delegationen för frivilligt försvarsarbete.

De delutredningar som hänför sig till utredningsarbetet kommer för försvarsförvaltningens del huvudsakligen att göras vid huvudstaben. Tyngdpunkten i dem gäller det sätt på vilket den frivilliga verksamheten i framtiden kan inriktas så att den är till nytta för totalförsvaret och särskilt för den kommande försvarslösningen. Ur försvarsministeriets synpunkt är det också väsentligt att frivilligorganisationerna kan knytas till arbetet på huvudstabsnivå.

När det gäller utvecklandet av det frivilliga försvarsarbetet är tyngdpunkten förlagd förutom till de olika förvaltningsområdenas behov och resurser också i hög grad till medborgarnas och organisationernas behov, förväntningar och möjligheter. Av dessa olika faktorer och gemensamma planeringsgrunder konstrueras framtidens frivilliga försvarssystem.

Mina damer och herrar!

I dessa tecken vill jag önska alla deltagare i 164 försvarskursen angenäma och givande veckor som bidrar till att stärka vår gemensamma säkerhet och vårt gemensamma försvar.


Tillbaka till rubrikerna