Finland höjer nivån på försvarsanslagen till minst tre procent av bruttonationalprodukten
Finland ska höja på nivån på försvarsanslagen till minst 3 procent av bruttonationalprodukten före 2029. Regeringens finanspolitiska ministerutskott fastställde riktlinjer i frågan på tisdagen, på föredragning av försvarsminister Antti Häkkänen.
Finland ska höja på nivån på försvarsanslagen till minst 3 procent av bruttonationalprodukten före 2029. Regeringens finanspolitiska ministerutskott fastställde riktlinjer i frågan på tisdagen, på föredragning av försvarsminister Antti Häkkänen.
”Genom att höja nivån på försvarsanslagen till minst tre procent av bruttonationalprodukten stärker vi Finlands försvar ytterligare. Vi inleder omedelbart en reform av armén och börjar stärka det övriga försvaret utifrån en hotbildsstyrd bedömning. Genom beslutet bemöter vi säkerhetsläget i Europa och det militära hot som Ryssland utgör”, säger försvarsminister Antti Häkkänen.
Regeringen beslutade också att försvarsmakten proaktivt ska inleda materielprojekt för armén.
”En höjning av nivån på försvarsanslagen innebär att försvarsfinansieringen i rambeslutet våren 2025 ökas med cirka 3,7 miljarder euro under de följande fyra åren. Dessutom innebär det nya beställningsfullmakter för försvarsmaterielanskaffningarna genom vilka försvarsmakten proaktivt kan inleda 2030-talets materielprojekt för armén”, säger försvarsminister Häkkänen.
Enligt försvarsminister Häkkänen kommer tilläggsfinansieringen under de kommande åren att riktas till bland annat tryggande av kritisk verksamhet och underhåll av försvarsmateriel, genom vilka man hos försvarssystemet bygger upp resiliensen för långvariga konflikter.
”Vi kommer att stärka försvarets stödstrukturer såsom antalet anställda, logistiken och infrastrukturen. Vi riktar tilläggsfinansiering också till den frivilliga försvarsverksamheten samt till forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet inom försvarssektorn. Den inhemska försvarsindustrin kommer att spela en betydande roll både i upprätthållandet av centrala vapensystem och i utvecklingen av nya kapaciteter”, fortsätter försvarsminister Häkkänen.
Det egentliga rambeslutet om att öka anslagen och beställningsfullmakterna fattas som en del av planen för de offentliga finanserna 2026–2029.
Den nuvarande basnivån för Finlands försvarsbudget har fastställts före Ryssland inledde sina krigshandlingar i Ukraina våren 2022. Åren 2000–2020 använde Finland mindre än 1,5 procent av bruttonationalprodukten till försvaret. Höjningen av försvarsanslagen har beretts i samarbete med finansministeriet.
Enligt statsrådets försvarsredogörelse utgör utvecklandet av Rysslands militära kapacitet och landets politiska mål ett långvarigt säkerhetshot mot Europa och Finland. Finland ska med nationella resurser och som en del av Nato ha en kontinuerlig förmåga att bemöta omfattande påverkan, långvariga militära påtryckningar och en flera år lång omfattande krigföring.
Finlands ståndpunkt om till vilken nivå Natos försvarsutgiftsmål bör höjas fastställs separat.
Vid försvarsministeriet ges mer information av Janne Kuusela, överdirektör, tfn 0295 140 300, och Kristiina Olsson, ekonomidirektör, tfn 0295 140 220. Begäran om intervjuer med minister Häkkänen: Dani Niskanen, specialmedarbetare, tfn 041544 4967.