Under de senaste åren har Nordefcos verksamhet präglats av stora förändringar i säkerhetsläget i Europa och försvarssamarbetet mellan de nordiska länderna har ökat betydligt. Som medlemmar i Nato har alla de nordiska länderna förbundit sig att försvara varandra. Till följd av Finlands och Sveriges medlemskap omfattar Nato nu ett starkt och enhetligt område i norr, vilket stärker alliansens avskräckning och försvar i Nordeuropa. Detta återspeglas i nordiska försvarssamarbetet Nordefcos vision och mål, prioriteringar, samarbetsområden, praktiska verksamhet, planering samt utveckling av samarbetsförmågan och strukturerna.
Under 2025 ska det inom ramen för Nordefco ordnas ett flertal internationella möten i Finland. Försvarsministrarna och Policy Steering Committee på tjänstemannanivå kommer att sammanträda två gånger under året, och dessutom ordnas flera möten också virtuellt. Även på militär nivå kommer det att ordnas flera möten i Finland. Dessa prioriteringar styr samarbetet under Finlands ordförandeskap 2025:
Genomförande av vision 2030 och utveckling av samarbetsförmågan
Tyngdpunkten under Finlands ordförandeskap ligger på att genomföra den nya vision som försvarsministrarna undertecknade våren 2024. Visionen fastställer långsiktiga politiska riktlinjer för Nordefcos samarbete fram till 2030. Det huvudsakliga målet för den nya visionen är att ländernas försvarsmakter som egen grupp och tillsammans med de andra allierade ska kunna genomföra gemensamma insatser i alla lägen. Det här är en ny hög ambitionsnivå för Nordefco.
Uppdatering av Nordefcos grundakt
Grundakten för det nordiska försvarssamarbetet (Memorandum of Understanding on Nordic Defence Cooperation, Nordefco MoU) undertecknades 2009 i Helsingfors. Samförståndsavtalet fastställer samarbetets syfte och mål, struktur samt huvudprinciperna för samarbetet. I synnerhet Finlands och Sveriges Natomedlemskap har förändrat samarbetets karaktär. Därför är målet att grundakten ska uppdateras under 2025.
Försvarsmaterielsamarbete
Försvarsmaterielsamarbetet fortsätter under Finlands ordförandeskap att främja den militära försörjningsberedskapen med särskild fokus på att stärka den industriella kapaciteten inom ammunitionsproduktion och att främja strategiska partnerskapsavtal. Inom det nordiska försvarsmaterielsamarbetet har det gjorts en så kallad strategisk kartläggning (strategic screening). Utifrån kartläggningen strävar man efter att välja konkreta samarbetsområden som ska leda till möjligheter till samanskaffning.
Stöd och logistik
Utvecklandet av den militära rörligheten är en viktig del när det gäller att möjliggöra en gemensam avskräckning och ett kollektivt försvar. Hösten 2024 undertecknade de nordiska försvarsministrarna en avsiktsförklaring om att skapa harmoniserade militära korridorer. Försvarsministeriet har som mål att genomförandet av avsiktsförklaringen ska inledas under ordförandeskapet. Genom avsiktsförklaringen fördjupas det nordiska samarbetet kring militär rörlighet.
Förmågesamarbete
De nordiska länderna har samarbetat aktivt kring Natos förmågemål och detta arbete fortsätter också nästa år. I förmågesamarbetet kartläggs dessutom för första gången möjligheterna till gemensamma EU-Pescoprojekt inom det permanenta strukturerade samarbetet.
