Finland fortsätter att delta i internationell militär och civil krishantering inom ramen för EU, FN, Nato och OSSE, med betoning på verksamhetens effektivitet och behovsbaserade karaktär. I Finlands tillvägagångssätt betonas övergripande krishantering samt verksamhetens effektivitet och behovsbaserade karaktär. Genom att delta i internationella krishanteringsoperationer främjar Finland den samhälleliga stabiliteten, freden, de mänskliga rättigheterna, rättsstatsprincipen och jämställdheten i konfliktområdena. Genom krishantering stärks de svaga staternas verksamhetsförutsättningar och deras förmåga att motverka säkerhetshot, såsom terrorism, gränsöverskridande organiserad brottslighet och okontrollerad migration, samt främjas förutsättningarna för hållbart återvändande. Samtidigt är det möjligt att utveckla finländska soldaters förmåga till gemensamma operationer samt personalens beredskap att samarbeta med myndigheter i andra länder.
I framtiden kommer krishanteringens effekter att ägnas allt större uppmärksamhet och utvärderingen av den att utvecklas. I Finlands verksamhet betonas också stödjandet av krisområdenas egna säkerhetsstrukturer och rättsstatsutvecklingen samt utbildningen av säkerhetsaktörer. Målet är att förstärka målländernas egen krishanteringskapacitet.
Deltagande i internationell militär krishantering, dvs. fredsbevarande verksamhet, har blivit en viktig del av den finländska säkerhetspolitiken. Finland har sedan år 1956 deltagit i över fyrtio fredsbevarande insatser eller krishanteringsinsatser. Finland har också anförtrotts betydande ledningsuppdrag i insatserna.
Finland deltar för närvarande i tio militära krishanteringsinsatser med sammanlagt cirka 400 soldater inom ramen för FN, EU och Nato. Deltagandet i FN:s UNIFIL-insats i Libanon utgör Finlands största truppstyrka med ca 200 soldater. Andra betydande operationsbidrag är Natos KFOR-insats i Kosovo med cirka 70 soldater och EU:s militära krishanteringsinsats i Ukraina (EUMAM Ukraine) med högst 60 soldater. Förändringarna i omvärlden, de ökade utmaningarna och de allt mer mångfasetterade behoven inom krishanteringen har också ökat de nationella besluten enligt lagen om beslutsfattande om internationellt bistånd, samverkan eller annan internationell verksamhet (418/2017).
Försvarsministeriet svarar för den politiska beredningen, styrningen och övervakningen av deltagandet i militär krishantering samt för anskaffningen av resurser till den del som uppgifterna inte hör till utrikesministeriets ansvarsområde. Försvarsmakten svarar för den praktiska beredningen och verkställigheten av krishanteringsverksamheten. Deltagandet i krishanteringsoperationer finansieras med ett separat anslag som beviljas under utrikes- och försvarsministeriernas huvudtitlar och som har skilts åt från förvaltningsområdenas övriga verksamhet. Deltagandet i krishanteringen förutsätter mångsidiga förmågor. Finland utvecklar militära förmågor som är internationellt kompatibla, mångsidiga och uppfyller kriterier på hög kvalitet samt deltar aktivt i internationell krishantering och multinationell övningsverksamhet. I militär krishantering används i huvudsak samma resurser som har reserverats för det nationella försvaret. På detta sätt kan man samla värdefull erfarenhet av krishanteringsverksamheten.
Finlands beredskap att delta i krishanteringsverksamheten baserar sig på upprätthållande av flera olika typer av trupper samt på preliminära personplaceringar och materialreserveringar i anslutning till detta. Finlands internationella beredskapsstyrkor har anmälts till FN:s och EU:s truppregister. Utgående från de trupptyper som upprätthålls inrättas, utrustas och utbildas den finländska krishanteringsstyrka som sänds till uppdraget i enlighet med kraven för varje insats.
Läs mer om EU-krishanteringsinsatser i delen EU-samarbete.
I den internationella omvärlden har behovet av en allt mångsidigare och mer krävande militär krishanteringsverksamhet ökat. Krishanteringen förutsätter allt större flexibilitet, snabbare reaktionsförmåga och kontinuerlig anpassning till den föränderliga säkerhetssituationen. Detta förutsätter också att Finland inför nya verksamhetsformer. Utöver de färdigheter som redan finns satsar Finland på att utveckla de förmågor och enheter som kräver specialisering. Utöver specialiseringen förutsätter vidareutvecklingen av den internationella krishanteringsförmågan ett allt intensivare multinationellt samarbete och en snabb handlingsförmåga.
Enligt lagen om militär krishantering kan Finland delta i militär krishantering som har bemyndigats av Förenta Nationernas (FN) säkerhetsråd eller undantagsvis i annan internationell militär krishantering. Dessutom kan Finland med militära resurser delta i den humanitära biståndsverksamheten eller i skyddet av den. Lagen om militär krishantering tillämpas inte på militära åtgärder som vidtas med stöd av artikel 51 i Förenta Nationernas stadga.
Deltagande i en ny insats förutsätter alltid ett separat nationellt beslut. Beslut om deltagande fattas i allmänhet av republikens president utifrån statsrådets förslag. Innan förslaget läggs fram ska statsrådet höra riksdagens utrikesutskott. Efter att ha hört utrikesministeriet kan försvarsministeriet också besluta om att sända enskilda militärpersoner på begränsade militära uppdrag i militär krishantering eller på sådana uppdrag i annan internationell krishantering. Om det gäller ett militärt särskilt krävande krishanteringsuppdrag eller ett uppdrag som inte baserar sig på bemyndigande av FN:s säkerhetsråd, ska statsrådet höra riksdagen genom att förelägga den en redogörelse i saken.
