Det föreslås ändringar i kärnenergilagen och strafflagen i syfte att stärka Natos försvar och avskräckning
Försvarsministeriet ska sända en proposition med förslag till ändring av kärnenergilagen och strafflagen på remiss.
Syftet med propositionen är att undanröja lagstiftningsmässiga hinder för att kunna utveckla Finlands militära försvar som en del av alliansen samt för att fullt ut utnyttja Natos avskräckning och kollektiva försvar.
I den gällande lagstiftningen är det helt förbjudet att till Finland införa eller i Finland transportera, leverera eller inneha kärnladdningar. I propositionen föreslås att det i fortsättningen ska vara möjligt att till Finland införa en kärnladdning eller att i Finland transportera, leverera eller inneha en sådan om den hänför sig till Finlands militära försvar, Natos kollektiva försvar eller försvarssamarbete.
Största delen av Natoländerna har i lagstiftningen inte ställt några begränsningar för ett fullskaligt genomförande av Natos försvar och avskräckning. Genom propositionen görs Finlands lagstiftning förenlig med Natos funktioner. Propositionen är en del av helheten av den lagstiftningsreform som nämns i regeringsprogrammet och som krävs för Natointegrationen.
Propositionen baserar sig på behovet av att maximera Finlands säkerhet i en svårförutsägbar omvärld. Avsikten med propositionen är att se till att Natos avskräckning med alla dess delområden, är trovärdig och utgör en så hög tröskel som möjligt för militära insatser mot Finland och hela alliansen. Ändringen förbättrar den förebyggande avskräckningen och syftet med den är att förhindra att militära maktmedel används mot Finland och hela alliansen.
Finland bör för sin del göra det möjligt att upprätthålla och utveckla alliansens försvar och vid behov genomföra det fullt ut. En lagändring tryggar verksamhetsförutsättningarna förutom i Nato också i det bilaterala och multilaterala samarbetet. Genom lagstiftningsändringen kommer Finlands deltagande i Natos kärnvapenavskräckning att ligga på motsvarande nivå som i Finlands närmaste partnerländer.
Enligt Natos strategiska koncept är syftet med Natos kärnvapenavskräckning är att bevara freden, förhindra påtryckningar och skapa avskräckning mot aggression. Så länge det finns kärnvapen är Nato en kärnvapenallians. Nato strävar dock efter en kärnvapenfri värld genom att stabilisera säkerhetsmiljön. Nato är till sin karaktär en försvarsorganisation och dess verksamhet iakttar internationell rätt. Alla Natos medlemsstater, inklusive Finland, är parter i icke-spridningsavtalet (NPT) och har förbundit sig att fullgöra avtalet.
Ändringen av lagstiftningen handlar inte om att Finland ska eftersträva kärnvapen inom sitt territorium. Finland strävar inte efter att placera kärnvapen på sitt territorium och något sådant planeras inte heller i Nato. Lagändringen påverkar inte heller Natos kärnvapenavskräckningsövningar som inte heller i fortsättningen kommer att omfatta några kärnvapen.
Den föreslagna ändringen av kärnenergilagen strider inte mot Finlands internationella förpliktelser och de internationella avtal som är bindande för Finland, såsom icke-spridningsavtalet och provstoppsavtalet som tillämpas på samma sätt som tidigare. Även framöver arbetar Finland aktivt för att förhindra spridningen av massförstörelsevapen och för att motverka de hot som de medför.
Att anskaffa, framställa, utveckla och spränga kärnladdningar och att bedriva forskning för att framställa sådana är fortfarande i alla situationer ett straffbelagt kärnladdningsbrott i Finland. På samma sätt är ett kärnladdningsbrott som begås i terroristiskt syfte också i fortsättningen ett straffbelagt brott.
Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt.
Remissbehandlingen avslutas torsdagen den 2 april 2026.
Begäran om intervjuer med försvarsminister Antti Häkkänen via Dani Niskanen, specialmedarbetare, tfn 0295 140 109.
Mer information ges vid försvarsministeriet av Janne Kuusela, kanslichef. Kontakten via kommukationsdirektör Niina Hyrsky, tfn +358 295 140 120 eller [email protected].