Defmin pressmeddelanden

Natos framskjutna markstyrkor i Finland inleder sin verksamhet den 6 juni

2026-06-05T11:44:00Z

"Inrättandet av FLF Finland är ett viktigt steg i stärkandet av Finlands och hela alliansens nordliga flank. Under ingången av valperioden ställde vi som mål att Natos framskjutna markstyrkor ska inrättas i Finland. Vi främjade aktivt detta mål på ministerienivå, tillsammans med den militära ledningen och inom Natos olika organ. Vi fick de allierades stöd för vårt förslag. Efter detta har genomförandet framskridit snabbt, och i morgon inrättas styrkan officiellt", säger försvarsminister Antti Häkkänen.

Inrättandet av FLF Finland innebär att en svensk stridsgrupp i Boden i Sverige och den multinationella delen av ledningen i Rovaniemi börjar lyda under alliansens överbefälhavare för Europa (Supreme Allied Commander Europe, SACEUR) general Alexus G. Grynkewich.

"Liksom också Natos andra framskjutna markstyrkor är även FLF Finland utformad för att fungera under vissa geografiska förhållanden och svara på vissa hot. I praktiken stärker FLF Finland Natos avskräckning och försvar i norr genom att erbjuda SACEUR trupper som specialiserat sig på arktiska förhållanden för att stärka säkerheten i Finland och i våra närområden. Samtidigt erbjuder vi våra allierade en möjlighet att öva landkrigföring i arktiska förhållanden", säger försvarsminister Häkkänen.

Kärnan i det nu grundade FLF Finland utgörs av Sveriges cirka 600 soldaters bataljonsstridsgrupp. Stridsgruppen är välutbildad och kan snabbt förflytta sig från sin bas i Boden till Finland. Dess verksamhet leds av en funktionsdel som är placerad i Rovaniemi. FLF Finlands totala styrka kommer att vara en brigad och vi kommer regelbundet att öva oss i att skala den.

"Det långsiktiga försvarssamarbetet mellan Finland och Sverige har gjort det möjligt för FLF Finland att avancera snabbt från planeringsbordet till operativ styrka. I vårens Cold Response-övning övades de svenska truppernas förflyttning till Finland. I fortsättningen utvecklas styrkan till att bli multinationell och vi utvecklar ytterligare övningsverksamheten inom ramen för FLF Finland tillsammans med både Sverige och andra alliansländer. På grund av de arktiska förhållandena i Norra Finland är det viktigt att de allierade som deltar i FLF Finland kan erbjuda trupper och förmågor som lämpar sig för våra förhållanden", säger försvarsminister Häkkänen.

Utöver Finland och Sverige har Storbritannien, Frankrike, Italien och av de övriga nordiska länderna Danmark och Island meddelat att de deltar i utvecklingen av Natos framskjutna markstyrkor FLF Finland.

Vid öppningsceremonin i Boden i Sverige representeras Finlands försvarsministerium av försvarsministeriets kanslichef Janne Kuusela.

Mer information:

Samuli Puhakka, specialsakkunnig, försvarsministeriet, tfn +358 295 140 089.

Begäran om intervjuer med ministern via Dani Niskanen, specialmedarbetare, tfn +358 415 444 967

]]>

Försvarsminister Häkkänen: Vi stärker Finlands försvar och den nationella säkerheten genom en reform av underrättelselagstiftningen

2026-06-04T10:36:00Z

”Vi stärker Finlands försvar och den nationella säkerheten genom att revidera underrättelselagstiftningen. Vi effektiviserar förutseendet av hot och beredskapen inför dem. Bakom ligger de utvecklingsbehov som identifierats vid den praktiska tillämpningen av den gällande lagen samt den tekniska utvecklingen”, säger försvarsminister Antti Häkkänen.

Reformen svarar mot den förändrade säkerhetsmiljön och förbättrar Finlands försvar och den nationella säkerheten med beaktande av de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna.

”Ryssland agerar mer oförutsägbart än tidigare och använder aktivt verktygspaletten för omfattande påverkan. Finland måste kunna ingripa i och reagera på omfattande mot Finland riktad påverkan också när påverkan inte är användning av militära maktmedel. Genom att uppdatera underrättelselagstiftningen stärker vi våra myndigheters förutsättningar att upprätthålla och förbättra funktionsförmågan i en förändrad omvärld”, säger försvarsminister Antti Häkkänen.

I propositionen föreslås i fråga om underrättelseinhämtning som avser datatrafik nya befogenheter när det gäller att fastställa sökbegrepp och behandla tekniska data för att identifiera dirigeringen av och ändringar i datatrafiken.

I fråga om den underrättelseinhämtning som avser datasystem hos statliga aktörer föreslås en ny befogenhet med hjälp av vilken man i Finland ska få inhämta information om verksamheten och uppgifterna i ett datasystem som används för militär verksamhet eller för verksamhet som allvarligt hotar den nationella säkerheten.

I lagen föreslås dessutom en ny rätt att i ett utländskt informationssystem vidta behövliga åtgärder för att förhindra militär verksamhet eller verksamhet som hotar den nationella säkerheten.

Utöver radiosignalspaning ska armén, marinen och flygvapnet kunna tillämpa sedvanlig användning av informationskällor.

Kvalificerade reservister och personer som deltar i det frivilliga försvaret ska ges större möjligheter än tidigare att delta i militär underrättelseverksamhet vid repetitionsövningar eller övningar inom det frivilliga försvaret.

Det föreslås att också Gränsbevakningsväsendet ska ha befogenheter att på begäran bistå militärunderrättelsemyndigheterna. Det föreslås att deltagande i militär underrättelseinhämtning införs som en av Gränsbevakningsväsendets uppgifter.

Det föreslås att informationsutbytet mellan militärunderrättelsemyndigheterna och skatteförvaltningen, försäkringsanstalterna, Finansinspektionen, pensionsanstalterna och sysselsättningsfonderna utvidgas för ändamålet att utarbeta fullgöranderapporter. Ändringarna kommer att effektivisera verksamhetsvillkoren för militärunderrättelsemyndigheterna.

Propositionen är inte beroende av regeringens proposition om ändring av 10 § i grundlagen.

Vid försvarsministeriet ges mer information av Kosti Honkanen, äldre regeringssekreterare, tfn 0295 140 607

]]>

Fjorton avslagsbeslut i fråga om fastighetsköp

2026-06-04T07:30:00Z

De fastigheter som är föremål för avslagsbesluten ligger i Asikkala, Hyrynsalmi, Imatra, Pöytis, Rautjärvi och Rovaniemi.

De som ansöker om tillstånd är medborgare i Kina, Ukraina, Turkiet och Indien eller företag som ägs av medborgare i dessa länder. Fastigheterna var ämnade för olika ändamål, såsom användning för affärsverksamhet samt rekreations- och bostadsbruk.

Avslagen på tillståndsansökan grundar sig på lagen om tillståndsplikt för vissa fastighetsförvärv (470/2019). Försvarsministeriet motiverar avslagen på ansökan bland annat med att upphandlingarna kan bedömas äventyra den nationella säkerheten, ordnandet av landets försvar och försörjningsberedskapen.

– Besluten grundar sig alltid på en omfattande helhetsbedömning från fall till fall. Vi förhindrar de fastighetsköp som kan utgöra ett hot mot vår säkerhet, konstaterar försvarsminister Antti Häkkänen.

Besluten har ännu inte vunnit laga kraft.

Mediers eventuella begäranden om handlingar ska lämnas in till försvarsministeriets registratorskontor per e-post på kirjaamo.plm(a)gov.fi

Mer information får medierna från försvarsministeriets kommunikationsenhet per e-post på tiedotus.plm(a)gov.fi

]]>

Befordringar i generalitetet 4.6.2026

2026-06-03T21:01:00Z

Brigadgeneral Niko Hölttä blir kommendör för Kajanalands brigad den 1 juli 2026. Tidigare har han bland annat tjänstgjort som chef för Reservofficersskolan, innehaft olika befattningar vid huvudstaben och arméstaben samt varit bataljonskommendör vid Gardesjägarregementet. Hölttä befordrades till överste den 6 december 2023.

Brigadgeneral Tomi Pekurinen blir kommendör för Karelska brigaden den 1 juli 2026. Tidigare har han bland annat varit biträdande kommendör för Kajanalands brigad, tjänstgjort som avdelningsstabsofficer vid huvudstaben och som avdelningschef vid Markstridsskolan. Till överste befordrades han den 4 juni 2024.

Vid försvarsministeriet ges mer information av Sinikka Vahvaselkä, regeringsråd, tfn 0295 140 431.

]]>

Försvarsminister Antti Häkkänen: Ett brett samförstånd i utvecklingen av försvaret är en viktig styrka för Finland

2026-06-02T07:41:00Z

”Ett brett samförstånd i utvecklingen av försvaret är en viktig styrka för Finland. Arbetsgruppens slutrapport visar att det i Finland råder en bred enighet om de centrala riktlinjerna för försvarspolitiken. Detta möjliggör ett långsiktigt samarbete över regeringsperioderna för att stärka Finlands försvar och säkerhet”, säger försvarsminister Antti Häkkänen.

Syftet med den parlamentariska arbetsgrupp för försvaret som tillsatts av statsrådet var att granska utvecklings- och resursbehovet inom det finländska försvaret på 2030-talet. I arbetsgruppens rapport konstateras det att det vid planeringen av försvarsförvaltningens verksamhet och resurser i allt högre grad understryks ett behov av en finansieringsnivå som är tryggad över valperioderna, och att resursbehoven för att upprätthålla och utveckla försvarsförmågan ligger klart över Natos målsatta nivå på 3,5 procent av bruttonationalprodukten.

”För att bemöta det långvariga hot som Ryssland utgör avhjälper vi bristerna i vårt försvarssystem och stärker målmedvetet Finlands försvar. Genom en gemensam lägesbild och ett gemensamt engagemang för en kontinuerlig ökning av försvarsresurserna under de kommande åren säkerställer vi att finländarna får leva ett tryggt och lyckligt liv även i fortsättningen. Jag tackar den parlamentariska arbetsgruppen för ett gott och grundligt arbete. Finlands försvar angår oss alla,” säger försvarsminister Häkkänen.

Riksdagsledamot Jukka Kopra (saml) var ordförande för den parlamentariska arbetsgruppen. Alla riksdagspartier var representerade i arbetsgruppen. Vänsterförbundets riksdagsgrupp anmälde avvikande mening till rapporten.

Begäran om intervjuer med minister Häkkänen via Dani Niskanen, specialmedarbetare, tfn 041 544 4967

]]>

Den parlamentariska arbetsgruppen överlämnade slutrapport om utvecklingen av försvaret till försvarsminister Antti Häkkänen

2026-06-02T07:29:00Z

Försvarets parlamentariska arbetsgrupp överlämnade i dag sin slutrapport om utvecklingen av Finlands försvar och dess resursbehov till försvarsminister Antti Häkkänen. Försvarsförvaltningen har under de senaste sex månaderna på bred front informerat arbetsgruppen om försvarets verksamhetsmiljö, försvarets utvecklingsbehov på lång sikt och resursbehoven i anslutning till dem.

En viktig slutsats i slutrapporten är att Ryssland utgör ett långvarigt och svårförutsägbart hot mot Finlands och alliansens säkerhet. Förutom hotet från Ryssland påverkar även förändringen i krigsbilden, den tekniska utvecklingen och omdefinieringen av den transatlantiska ansvarsfördelningen Finlands verksamhetsmiljö. Det primära syftet med att upprätthålla och utveckla Finlands försvarsförmåga är att undvika en militär kris och bevara freden. Beredskap är ett bättre alternativ än att hamna i kris i ekonomisk och framför allt i mänsklig bemärkelse.

Finlands försvar ska dimensioneras för att uppfylla de krav som den säkerhetspolitiska miljön ställer samt målen och skyldigheterna i anslutning till Natos kollektiva försvar.

Rapporten konstaterar, att trots att grunderna för Finlands militära kapacitet är i gott skick, har det under årens lopp uppkommit ett underhållsunderskott som måste åtgärdas så snart som möjligt. Under de kommande 10–15 åren kommer utvecklingen att fokuseras på att förnya markförsvaret och åtgärda de ackumulerade underskotten.

Försvarets långsiktiga och tillräckliga resurser över valperioderna är avgörande för att säkerställa försvarsförmågan.

Mer information:

Jukka Kopra, ordförande för den parlamentariska arbetsgruppen, tfn 0400 5150 66.
Janne Kuusela, försvarsministeriets kanslichef, tfn 0295 140 105.
Markku Viitasaari, chef för enheten för nationellt försvar, försvarsministeriet, tfn 0295 140 330.
Outi Mäkinen, specialsakkunnig, försvarsministeriet, tfn 0295 140 012.

]]>

Försvarsminister Häkkänen: Finland värd för Natos serie innovationstestningsevenemang i juni

2026-06-01T06:16:00Z

Vid testningsevenemangen kan företag som utvecklar försvars- och säkerhetsteknik pröva hur deras innovationer fungerar och säkerställa att de uppfyller kraven i verkliga situationer och miljöer. Evenemangen ordnas på olika ställen, varvid företagen kan testa sina innovationer antingen i maritim verksamhetsmiljö, det nordliga verksamhetsområdet, området vid Natos östra gräns eller i ledningscentralkontext.

– Finland erbjuder evenemangsserien högklassiga och realistiska förhållanden samt en testningsinfrastruktur av världsklass. De Natoledda testningarna för samman utvecklare av ny teknik och slutanvändare inom försvarsförvaltningen och främjar enhetligheten och funktionen hos de allierades system i krävande operativa miljöer, konstaterar försvarsminister Antti Häkkänen.

I testerna deltar finländska och internationella företag från Natoländerna. De teknikområden som testas är lednings- och hanteringssystem och integrationer, AI- och dataapplikationer, kommunikationsteknik, sensorsystem samt system för bekämpning av drönare.

I samband med testningsserien Innovation Range ordnas också ett testningsevenemang för Natos drönarbekämpningsinitiativ LCI-X (Layered Counter Unmanned Aircraft Systems Iniative). Initiativet syftar till att utveckla nya och innovativa system för drönarbekämpning.

– Genom aktivt deltagande i Natos forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet stärker vi både vår säkerhet och främjar finländska teknologiföretags affärsmöjligheter. Våra starka innovationsekosystem gör det möjligt att ordna dessa testningsevenemang i Finland, gläder sig minister Häkkänen.

Försvarsministeriet är nationell ansvarig myndighet för testningsevenemangen. För arrangemangen i evenemangsserien svarar med försvarsministeriets bemyndigande innovationsekosystemen Digital Defence Ecosystem och DEFINE i samarbete med projektet Borderland Europe samt bolagen Business Joensuu, Business Oulu och Business Turku.

Vid försvarsministeriet ges ytterligare information av Ville Elo, specialsakkunnig, tfn 0295 140 202

]]>

Försvarsminister Häkkänen: Finland sänder mer försvarsmaterielbistånd till Ukraina

2026-05-29T13:38:00Z

Värdet på kapaciteterna som nu ska sändas uppgår till cirka 128 miljoner euro. Finland har levererat försvarsmateriel till Ukraina till ett sammanlagt värde av 3,4 miljarder euro.

Av operativa skäl och för att garantera att hjälpen säkert når fram informeras det inte närmare om vad biståndet innefattar eller om leveranssätt eller tidsplaner. I biståndet har både Ukrainas behov och försvarsmaktens resursläge beaktats.

Mer information ges av Antti Vesala, försvarsministerns specialmedarbetare, tfn +358 295 140 099.

]]>

Riku Hartikainen blir generalsekreterare för Säkerhetskommittén

2026-05-29T08:51:00Z

Tidigare har Hartikainen bland annat varit sektorchef vid arméstaben, medarbetare till militärrepresentanten vid Finlands representationer vid EU och Nato samt chef för Försvarsmaktens idrottsskola. Han är utbildad till generalstabsofficer och diplomingenjör.

Säkerhetskommitténs generalsekreterare leder Säkerhetskommitténs sekretariat, som finns i anslutning till försvarsministeriet. Generalsekreteraren leder planeringen av kommitténs verksamhet och deltar som representant för kommittén i ministeriernas beredskapschefsmöten. Dessutom deltar generalsekreteraren i stor utsträckning i utvecklingen av den övergripande säkerheten. Utvecklingen sker i samarbete med olika sektorer.

Vid försvarsministeriet ges mer information av Kati Virtanen, personaldirektör, tfn 0295 140 435.

]]>

Misstänkt luftrumsintrång i Finska viken

2026-05-27T12:53:00Z

Flygvapnet svarade på händelsen med en operativ flygning.

"En utredning om det misstänkta luftrumsintrånget har inletts omedelbart", säger försvarsminister Antti Häkkänen.

Gränsbevakningsväsendet utreder händelsen och kommer att ge ytterligare information allt eftersom utredningen fortskrider.

]]>

Försvarsminister Häkkänen: Finland överskrider 2026 Natos mål på 1,5 procent för bredare för-svars- och säkerhetsstödjande utgifter

2026-05-20T06:00:00Z

”Totalförsvaret är en väsentlig del av Finlands försvar som helhet. Finland har traditionellt sett värnat om det civila samhällets kristålighet, och vi har stärkt denna ytterligare. Att Natos mål överskrids redan i år, det vill säga under det första rapporteringsåret, visar att Finland tar totalförsvaret på allvar”, säger försvarsminister Antti Häkkänen.

Vid Natos toppmöte sommaren 2025 i Haag fastställdes alliansens nya försvarsutgiftsåtagande till fem procent av varje medlemslands bruttonationalprodukt. Den nya målnivån fördelar sig på egentliga försvarsutgifter (3,5 procent) och på utgifter för att på bredare nivå stärka säkerheten i samhället (1,5 procent). Den nya målnivån ska uppnås i medlemsländerna före utgången av 2035.

Till de egentliga försvarsutgifterna enligt 3,5 procentsmålet räknas utifrån Natos definitioner statens försvarsbudget, det vill säga utgifterna inom försvarsministeriets förvaltningsområde, en del av Gränsbevakningsväsendets utgifter, utrikesministeriets andel av den militära krishanteringen samt försvarsförvaltningens pensionsavgifter.

”Till de utgifter på 1,5 procent som i bredare bemärkelse hänför sig till försvar och säkerhet räknas bland annat utgifter för att möjliggöra genomförandet av operativa planer, stärka de försvarsindustriella förutsättningarna, främja innovationer inom försvarssektorn, trygga den civila beredskapen och kriståligheten samt stödja Ukraina. Alla dessa har vi målmedvetet främjat”, säger försvarsminister Häkkänen.

Bakgrunden till rapporteringen utgörs av den förvaltningsövergripande beredning som leds av försvarsministeriet. Försvarsministeriet ansvarar i Finland för samordningen av totalförsvaret.

Att det mål på 1,5 procent som anges i Natos definition överskrids inverkar inte på uppnåendet av det mål på 3,5 procent som gäller de egentliga försvarsutgifterna.

Vid försvarsministeriet ges mer information av Petri Vähäkangas, specialsakkunnig, tfn 0295 140 218, och Markku Viitasaari, enhetsdirektör, tfn 0295 140 330. Begäran om intervjuer med ministern: Dani Niskanen, specialmedarbetare, tfn 041 544 4967.

]]>

Försvarsminister Häkkänen deltar i EU:s försvarsministermöte

2026-05-12T08:04:00Z

Teman för mötet är Europeiska unionens stöd till Ukraina, situationen i Mellanöstern och dess betydelse för Europas försvar och säkerhet samt EU:s försvarsberedskap. Ministrarna får dessutom en uppdaterad översikt över den övergripande hotanalysen.

I samband med rådet ordnas också ett möte i försvarsministersammansättning för styrelsen för Europeiska försvarsbyrån (European Defence Agency, EDA).

Mer information om utrikesrådets försvarsministermöte ges av Peppi Heinikainen, specialsakkunnig, tfn +358 295 140 512. Mer information om kommunikationen ges av Kristian Vakkuri, kommunikationschef, tfn +358 295 140 123.

]]>

Försvarsminister Häkkänen: Till försvarsmakten upphandlas termiska optiktillbehör

2026-05-11T07:30:00Z

Med termiska optiktillbehör avses ett värmesikte som fästs framför det optiska siktet.

”I och med denna upphandling förses de nya prickskytte- och stödskyttegevären med värmekamerakapacitet som uppfyller försvarsmaktens krav”, berättar försvarsminister Häkkänen.

Upphandlingen har konkurrensutsatts av Natos byrå för logistikstöd och upphandling NSPA. De termiska siktena TigIR-M20 levereras av tyska Andres Industries AG. Värdet av upphandlingen utan moms uppgår till över 24 miljoner euro. Upphandlingen hänför sig till uppbyggnaden av de mörkerstrids- och prickskyttekapaciteter som projektet Soldat ska ta fram.

Vid försvarsministeriet ges mer information av Jussi Ristimäki, specialsakkunnig, tfn 0295 140 072, och vid arméstaben av Ari Mure, infanteriinspektör, överste, tfn 0299 800 (försvarsmaktens växel).

]]>

Försvarsminister Häkkänen deltar i ministermöte i Trondheim för nordiskt försvarssamarbete

2026-05-05T06:00:00Z

Vid försvarsministermötet går ministrarna igenom hur det nordiska försvarssamarbetet framskrider bland annat i fråga om förhandsupplagring, militär rörlighet och logistik. Ministrarna ska också behandla flygvapensamarbetet mellan länderna och ökningen av produktionskapaciteten för ammunition. På agendan står också bland annat aktuella Natofrågor och frågor som gäller regional säkerhet.

”Vi arbetar för att stärka det nordiska försvaret på många sätt. Genom att utveckla vår strategiska och operativa samarbetsförmåga kan vi agera smidigt för att stärka hela alliansens kollektiva avskräckning och försvar”, säger försvarsminister Antti Häkkänen.

Norge är i år ordförande för Nordefco och Norges försvarsminister Tore O. Sandvik är värd för mötet.

Vid försvarsministeriet ges mer mötesinformation av Tiina Benredjem, specialsakkunnig, tfn 0295 140 009 och i anknytning till kommunikationen om mötet av Kristian Vakkuri, kommunikationschef, tfn 0295 140 123. Förfrågningar om intervjuer med ministern: Dani Niskanen, specialmedarbetare, tfn 041 544 4967.

]]>

Delegationen för frivilligt försvar bekantade sig med Försvarsutbildningsföreningens övning VEKARA 2026

2026-04-30T07:22:00Z

I övningen VEKARA 2026 deltog cirka 180 kursdeltagare och utbildare. Tyngdpunkten i övningen låg på kurser som främjar den militära förmågan. Dessutom ordnades en kurs med temat i gott fysiskt skick till armén riktad till unga. Under veckoslutet ordnades sammanlagt nio kurser.

Delegationen följde bland annat luftvärnets eldledningskurs, en RSOM-fortsättningskurs (mottagande, centralisering och vidareöverföring av förband), kursen med temat i gott fysiskt skick till armén och NLAW-pansarvärnsrobotpatrullens kurs i stridsteknik.

Delegationen var nöjd med vad den såg och med de frivilligas verksamhet både när det gäller utbildarna och kursdeltagarna.

”Det frivilliga försvaret idkar viktig och värdefull verksamhet i Finland. Delegationen strävar för sin del efter att förbättra dess förutsättningar och möjligheter även i framtiden”, konstaterar delegationens ordförande Petri Huru.

Delegationen för frivilligt försvar är ett sakkunnig- och samarbetsorgan som verkar i anslutning till försvarsministeriet. Dess uppgift är bland annat att främja medborgarnas frivilliga försvarsverksamhet och försvarsberedskap samt att stärka det frivilliga försvarets ställning i samhället.

Delegationen har en ordförande, en vice ordförande och 10–15 övriga medlemmar med personliga suppleanter. Försvarsministeriet utser medlemmarna och svarar för delegationens sekreterararrangemang. Delegationens mandatperiod är densamma som riksdagens. Ordförande är Sannfinländarnas riksdagsledamot Petri Huru från Satakunta.

Mer information: Thomas Gentz, äldre avdelningsstabsofficer, försvarsministeriet, tfn +358 295 140 055

]]>

Försvarsminister Antti Häkkänen träffar Estlands försvarsminister Hanno Pevkur

2026-04-29T05:00:00Z

Ministrarna kommer att diskutera säkerhetsläget i Östersjön och aktuella försvarspolitiska frågor inom Nato och Europeiska unionen.

Mer information Jenina Haapanen, specialsakkunnig, tfn. +358 29 5140070, jenina.haapanen@gov.fi

]]>

Försvarsminister Häkkänen på arbetsbesök till Stockholm

2026-04-28T07:05:00Z

Under besöket bekantar sig försvarsminister Häkkänen också med den svenska marinens verksamhet på Östersjön.

Mer information om ministrarnas program ges av Mika Raunu, ministerns militära rådgivare, kommodor, tfn +358 295 140 138.

]]>

Försvarsminister Häkkänen: Vid ramförhandlingarna beslutades om en förstärkning av försvaret med över en miljard euro

2026-04-24T12:27:00Z

”Jag är nöjd över att vi trots det utmanande ekonomiska läget kunde fatta beslut i regeringen om en förstärkning av försvaret med över en miljard euro under ramperioden. Bakom anslagsökningarna ligger hotbedömningar av det långvariga säkerhetshot som Ryssland utgör. Vi stärker Finlands försvar för att finländarna ska kunna leva ett tryggt och lyckligt liv även i framtiden. Tack vare besluten närmar vi oss också snabbare gemensamt överenskomna Natomål”, säger försvarsminister Häkkänen.

Regeringen beslutade våren 2025 att Finland ska höja nivån på försvarsanslagen till minst 3 procent av bruttonationalprodukten före 2029. Genom de beslut som nu fattades vid ramförhandlingarna höjs försvarsutgifterna enligt Natos definition till 3,19 procent av bruttonationalprodukten före 2029 och till 3,22 procent av bruttonationalprodukten före 2030. Finland har förbundit sig till Natos åtagande i anslutning till försvarsutgifterna, som i fråga om de egentliga försvarsutgifterna ska vara 3,5 procent av bruttonationalprodukten före 2035.

Regeringen beslutade att tidigarelägga projekt som är viktiga med tanke på försvarsmaktens beredskap genom att höja beställningsfullmakterna med sammanlagt 1,39 miljarder euro.

”Vi riktar tilläggsfinansiering bland annat till att öka produktionen av explosiv ammunition, anskaffa infanteriminor och avvärja drönare”, säger försvarsminister Häkkänen.

Vid ramförhandlingarna beslutades också att det ska anvisas tilläggsresurser för försvarsmaktens omkostnader.

”Med tilläggsfinansiering kan vi bland annat påskynda rekryteringen av personal till försvarsmakten och öka antalet repetitionsövningar för reservister. Vi riktar även tilläggsfinansiering till försvarsmaktens fältsjukvård”, säger försvarsminister Häkkänen.

Under ramperioden görs det också nedskärningar på 80 miljoner euro i försvarsmaktens omkostnader. Nedskärningarna är en del av den omkostnadsbesparing som riktats till förvaltningen. Räknat i nettobelopp ökar dock finansieringen av försvaret.

Finlands militära stöd till Ukraina fortsätter. Åren 2026—2027 anvisas det en finansiering på sammanlagt 300 miljoner euro. Genom besluten stöds Ukrainas försvarsstrid och samtidigt stärks verksamhetsförutsättningarna för Finlands försvarsindustri.

Regeringen fattade också beslut om att inleda infrastrukturprojekt som är nödvändiga med tanke på försvaret. I fråga om projekt för militär rörlighet inleds i den första fasen projekt till ett belopp av 112 miljoner euro på olika håll i Finland. Projekten omfattar bland annat förstärkning av broar, fortsatt planering av en europeisk spårförbindelse från Torneå till Kemi och norrut och förbättring av kritiska vägförbindelser.

Vid försvarsministeriet ges ytterligare information av Kristiina Olsson, ekonomidirektör, tfn 0295 140 220.

]]>

Proposition som ska stärka de internationella militära högkvarterens verksamhet i Finland överlämnas till riksdagen

2026-04-24T05:12:00Z

”Genom avtalet stärker vi verksamheten vid de internationella militära högkvarteren i Finland. Först uppnådde vi vårt mål om att inrätta Natos marktaktiska ledningsverksamhet (MCLCC) i S:t Michel och Natos enhet för ledningssystem (DCM) i Riihimäki. Nu säkerställer vi att det finns starka verksamhetsförutsättningar för dessa och eventuella andra högkvartersstrukturer som placeras i Finland, och att uppgifterna kan verkställas. Detta är ett konkret tecken på att Finlands Natointegration framskrider effektivt och bidrar också till att effektivisera försvaret av Finlands och alliansens nordliga region”, säger försvarsminister Antti Häkkänen.

Det avtal som kompletterar Parisprotokollet stärker ställningen för Natos internationella militära högkvarter och effektiviserar deras verksamhet i Finland. Avtalet kommer att tillämpas allmänt på alla Natos militära högkvarter och andra militära organisationer som är verksamma i Finland. Det är fråga om det första Natorelaterade internationella avtal som beretts under försvarsministeriets ledning.

Inga militära högkvarter inrättas genom det kompletterande avtalet, utan inrättandet av sådana och ändringar av deras personalstyrka kräver även i fortsättningen Finlands godkännande. Dessutom ska högkvarterens operativa verksamhet vara godkänd av Finland till exempel till den del den leder till att högkvarterens personal stärks.

Avtalet omfattar bestämmelser om bland annat skatter, miljöskydd, skydd av folkhälsan, telekommunikation, fordon och utbildning. Principen är att Natos militära högkvarter i sin praktiska verksamhet ska ha samma verksamhetsmöjligheter och verksamhetsvillkor som försvarsmakten har i Finland.

För högt uppsatt personal som tjänstgör i Nato, såsom generaler, säkerställer avtalet ett skydd som motsvarar diplomatiskt skydd under tiden för deras Natouppdrag.

Vid försvarsministeriet ges mer information av Tuukka Einola, regeringssekreterare, tfn 0295 140 140, e-post: tuukka.einola@gov.fi

]]>

Besluten från ramförhandlingarna om finansiering av den första fasen av projekt för militär rörlighet

2026-04-23T11:00:00Z

I detta skede beslutade man att reservera finansiering för följande projekt:

”Rail Nordica”, det vill säga utvidgning av planeringen av den europeiska spårvidden från Torneå till Kemi
tilläggsfinansiering för riksväg 5 mellan Leppävirta och Kuopio (reservlandningsplats)
riksväg 21 Palojoensuu-Jatuni, tilläggsfinansiering
bron Keltin silta, Kouvola
Kivisillansalmi bro, Kuopio
riksväg 21 Tengeli älvs broar
stamväg 92 Karigasniemi bro

Till helheten hör dessutom vissa andra projekt som inte är offentliga.

Vid ramförhandlingarna enades man om att regeringen ska bereda finansieringen av projekten i den andra fasen till höstens budgetförhandlingar.

Mer information: Antti Vesala, försvarsministerns specialmedarbetare, tfn 0295 140 099.

]]>