Defmin pressmeddelanden

Försvarsminister Häkkänen beslutade om försvarsmaktens deltagande i internationell övningsverksamhet 2027

2026-09-11T05:18:00Z

”Genom aktiv övningsverksamhet tillsammans med våra allierade visar vi försvarsförmågan och utvecklar de förmågor som försvaret förutsätter och förmågan att genomföra operationer. Försvarsmaktens plan för den internationella övningsverksamheten 2027 omfattar 134 övningar eller övningsramar i Finland och utomlands”, säger försvarsminister Häkkänen.

Finlands Natomedlemskap, det fördjupade försvarssamarbetet med Förenta staterna, Sverige, Norge, Storbritannien, Frankrike och andra viktiga allierade, och förändringarna i den säkerhetspolitiska miljön har fortfarande en stor inverkan på försvarsmaktens internationella övningsverksamhet.

I nästa års övningsverksamhet framhävs dessutom övningsverksamheten i fråga om Natos permanenta närvaro, det vill säga vid den marktaktiska ledningen i S:t Michel (MCLCC) och vid Natos framskjutna markstyrkor i Lappland (FLF)”, säger försvarsminister Häkkänen.

"Vi följer också aktivt den tekniska utvecklingen när det gäller konflikter och slagfält. Iakttagelser utvärderas noggrant och lärdomarna integreras i försvarsmaktens utbildnings- och övningsverksamhet", fortsätter försvarsminister Häkkänen.

Den internationella övningsverksamheten är fast anknuten till försvarsmaktens dagliga övningsverksamhet. De allierade ländernas styrkor deltar i praktiken kontinuerligt i övningar i Finland eller förbereder sig för sådana eller lämnar sådana.

”I praktiken är de allierades närvaro och övningsverksamhet i Finland vardag och allt oftare också långvarig”, berättar minister Häkkänen.

Försvarsmakten informerar närmare om övningarna när de aktuella datumen närmar sig.

Vid försvarsministeriet ges mer information av Mika Varvikko, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 140 316.

]]>

Försvarsminister Antti Häkkänen deltar i internationellt rymdtoppmöte i Paris

2026-09-10T07:20:00Z

Mötet, som leds av Frankrikes president Emmanuel Macron och det tyska gemensamma ordförandeskapet, samlar delegationer från cirka 120 länder, rymdorganisationer, forskare och ledare inom den privata sektorn.

Syftet med toppmötet som ordnas för första gången i denna form är att stärka det internationella samarbetet och skapa riktlinjer för rymdsektorns framtid.

Mer information ges av Dani Niskanen, försvarsministerns specialmedarbetare, tfn +358 41 544 4967.

]]>

Försvarsmakten anskaffar ett nytt granatkastarsystem

2026-09-08T08:59:00Z

Armén har i samarbete med Försvarsmaktens logistikverk och Patria utvecklat ett nytt tungt M3-granatkastarsystem (M3 = Modular Mobile Mortar). En prototyp av M3 har använts för utbildning i armén sedan ingången av 2026.

Det totala beloppet av den aktuella upphandlingen utan moms är 49,9 miljoner euro. Upphandlingskontraktet inklusive optioner gör det möjligt att upphandla hundratals system. Upphandlingens inhemska sysselsättningseffekt är cirka 130 årsverken.

”Vi upphandlar ett inhemskt granatkastarsystem som betydande bidrar till prestationsförmågan för infanteriets eldstöd. Inhemskt ursprung garanterar systemets försörjningsberedskap bland annat genom tillgången till reservdelar. Systemet är också mycket kostnadseffektivt, vilket i betydande grad har påverkats av användningen av befintliga och välfungerande komponenter samt utnyttjandet av det tidigare ingångna ramavtalet gällande tröghetsnavigeringsanordningar”, säger försvarsminister Häkkänen.

Beväringsutbildning med prototypens granatkastare pågår redan och de första vapnen i den nya beställda serien färdigställs under hösten.

Med de tunga granatkastarna stöds stridande trupper. Granatkasteriet utgör en del av arméns totala eldanvändning och det har en växande roll som truppernas egen enhet för tung indirekt eld. Med den indirekta elden kan man snabbt och precist orsaka verkan på fienden också då det till exempel inte är möjligt att använda sig av obemannade luftfartyg.

Vid försvarsministeriet ges mer information av Jussi Ristimäki, specialsakkunnig, tfn 0295 140 072. Kontakt med Försvarsmakten via medietjänsten, media.puolustusvoimat@mil.fi.

]]>

Försvarsminister Häkkänen: Försvarsbudgeten stärker försvaret och försörjningsberedskapen

2026-09-04T08:08:00Z

Jämfört med budgeten för 2026 är det en ökning på cirka 600 miljoner euro. Av den beräknade bruttonationalprodukten för 2027 är försvarsutgifternas andel 2,6 procent.

”I propositionen om statsbudgeten tas det steg mot en ny nivå på försvaret i enlighet med det krav som hotmiljön ställer. Anskaffningen av nya jaktplan framskrider planenligt och de första flygplanen fås till Finland i höst. Budgetförslaget för 2027 omfattar också en ny beställningsfullmakt på 1,3 miljarder euro för upphandling av försvarsmateriel, inom vilken den största helheten är inhemsk tillverkning av explosiva varor. Med denna budget satsar vi också på till exempel förmågan att avvärja drönare, arméns rörlighet och ledningssystem”, säger försvarsminister Antti Häkkänen.

I budgetpropositionen anvisas försvarsministeriets förvaltningsområde för 2027 sammanlagt cirka 1,8 miljarder euro för anskaffning av försvarsmateriel och 1,4 miljarder euro för anskaffning av multirollflygplan. Försvarsmaktens omkostnader uppgår till 2,7 miljarder euro.

I enlighet med riktlinjerna från regeringens ramförhandlingar i våras innehåller budgeten för 2027 en finansiering på 200 miljoner euro för stödet till Ukraina. Finland stöder Ukrainas försvarsstrid och stärker samtidigt den inhemska försvarsindustrin. Försvarsministeriet förhandlar för närvarande om samarbete inom drönarproduktion med Ukrainas försvarsministerium.

För stödjande av försvars- och veteranorganisationernas verksamhet föreslås cirka 11 miljoner euro i statsunderstöd.

Regeringen främjade också inledandet av infrastrukturprojekt som är nödvändiga med tanke på försvaret, såsom den fortsatta planeringen av en europeisk spårförbindelse.

”Det är viktigt att vårt förslag om att utvidga den västliga spårvidden och om andra viktiga objekt för militär rörlighet godkändes. Dessa förbättringar behövs för att möjliggöra hela Natos kollektiva försvar på den norra flanken. När förbindelserna i sinom tid tas i bruk kan de också ha en mer omfattande näringspolitisk betydelse särskilt i norr till exempel med tanke på industrin och turismen”, säger minister Häkkänen.

Vid försvarsministeriet ges mer information av Antti Vesala, försvarsministerns specialmedarbetare (tfn 0295 140 099) och Kristiina Olsson, ekonomidirektör (tfn 0295 140 220).

]]>

Försvarsminister Häkkänen: Försvarsindustrins export påskyndas genom smidigare tillståndsprocesser

2026-09-03T11:06:00Z

Syftet med propositionen är att effektivisera behandlingen av tillstånd och tillsynen. Avsikten är dessutom att uppdatera regleringen så att den motsvarar de krav som den nuvarande säkerhetsmiljön och Natomedlemskapet ställer.

”Regeringen strävar efter att öka försvarsindustriexporten. Nu inför vi ett så kallat allmänt exporttillstånd. Med hjälp av det är det i fortsättningen lättare att till exempel exportera produkter till en försvarsmaterielmässa för presentationsändamål. Detta minskar onödig administrativ börda för både förvaltningen och de företag som bedriver exporthandel. Med hjälp av tillståndet underlättar vi också utförsel i samband med underhåll och reparationer. Behovet av att söka separata tillstånd minskar i och med detta. Genom lagförslaget införs å andra sidan också nya verktyg för uppföljning av olika ansvarsfrågor, såsom genomförandet av humanitär rätt”, säger försvarsminister Antti Häkkänen.

I och med de föreslagna lagändringarna blir myndigheternas resursanvändning i fortsättningen mer ändamålsenlig. En del av de tillstånd som för närvarande behandlas vid försvarsministeriet överförs i fortsättningen till Polisstyrelsen. Dessa tillstånd gäller till exempel samlingsvapen eller sådana vapen som omfattas av tillämpningsområdet för EU:s nya skjutvapenförordning.

Mer information:

Laura Sinisalo, regeringssekreterare, +358 295 140 081

Förfrågningar om intervjuer med ministern: Antti Vesala, specialmedarbetare, antti.vesala@gov.fi.

]]>

Möjlig territoriekränkning på Finska viken med obemannat luftfartyg

2026-09-02T10:44:00Z

"Gränsbevakningsväsendet och polisen har inlett en undersökning av fallet”, säger försvarsminister Antti Häkkänen.

Gränsbevakningsväsendet informerar om fallet i takt med att undersökningen framskrider.

]]>

Europeiska unionens informella försvarsministermöte

2026-08-31T06:45:00Z

Eftersom försvarsminister Antti Häkkänen har förhinder representeras Finland vid mötet av försvarsministeriets kanslichef Janne Kuusela.

Avsikten är att mötet ska diskutera det militära stödet till Ukraina, EU:s stödlån till Ukraina 2026–2027, läget för den europeiska fredsfaciliteten och insatsen EUMAM Ukraina.

Ministrarna ska också diskutera rymdens allt större roll inom säkerhet och försvar under de senaste åren. På agendan står också den marina säkerheten och situationen i Libanon när mandatet för FN:s insats UNIFIL löper ut.

Mer information om mötet ges av Eemeli Heikkilä, specialsakkunnig, tfn +358 29 5140 020. Begäran om intervjuer och information om mötets kommunikation: Kristian Vakkuri, kommunikationsexpert, tfn +358 29 5161 158.

]]>

Finland och Sverige fördjupar samarbetet inom territoriell övervakning och tryggande av territoriell integritet

2026-08-28T08:00:00Z

Genom samarbetet ökar Finlands förmåga att upptäcka och bekämpa drönare. Det kompletterar Finlands nationella åtgärder för att bemöta drönarhot, som är en följd av Rysslands aggression mot Ukraina.

Samarbetet demonstrerar ländernas förmåga att verka tillsammans och ta ansvar för säkerheten i regionen och på Natos östra flank.

Försvarsminister Antti Häkkänen: ”Flyg- och marint samarbete är redan en integrerad del av vårt bilaterala och nordiska samarbete. Nu utvecklar vi detta ytterligare genom samverkan för territoriell övervakning och för att trygga territoriell integritet. Genom att verka tillsammans stärker vi Natos avskräckning och försvar”.

Sveriges försvarsminister Pål Jonson: ”Som medlemmar i Nato är kollektivt försvar en central del av vårt samarbete. Som allierade har Sverige och Finland en gemensam syn på vikten av stark avskräckning och försvar i Östersjöområdet och på Natos östra flank. Vi utvecklar ständigt vår förmåga att verka tillsammans med våra allierade, och ser kontinuerligt över möjligheter att bidra till detta på ett effektivt sätt”.

]]>

Ny undersökning stöder utvecklingen av beredskapen och den övergripande säkerheten

2026-08-27T06:10:00Z

Den centrala utgångspunkten för undersökningsprojektet var att bedöma vilka kritiska funktioner i samhället som ska upprätthållas under alla förhållanden. Dessutom undersökte projektet framtidens trender och förändringsfaktorer som påverkar samhällets kritiska funktioner.

Enligt undersökningsrapporten ska samhällets kritiska funktioner ses över som en föränderlig helhet i stället för som en permanent förteckning över kritiska tjänster och infrastrukturer. I rapporten anges att graden av samhällelig kritiskhet hos funktionerna påverkas av såväl behov och beroenden som det rådande läget. Rapporten omfattar elva rekommendationer för bedömning av kritiska funktioner.

”Undersökningen ger en aktuell helhetsbild av samhällets kritiska funktioner, de samspelande relationerna och framtidsutsikterna. Den presenterar graden av kritiskhet på ett nytt sätt som en dynamisk helhet där störningar sprids från en funktion till en annan via ömsesidigt beroende. Den värdefulla information som undersökningen tagit fram kan utnyttjas i den strategiska planeringen och i utvecklingen av beslutsfattandet och den övergripande säkerheten, vilket stöder beredskapen i vårt samhälle”, konstaterar Säkerhetskommitténs ordförande, försvarsministeriets kanslichef Janne Kuusela.

Ordföranden för uppföljningsgruppen för undersökningen, Säkerhetskommitténs generalsekreterare Petteri Korvala, anser att det är önskvärt att den publicerade rapporten ska aktivera en bred diskussion, stärka vår gemensamma förståelse för samhällets kritiska funktioner och skapa konkreta förutsättningar för en långsiktig utveckling av Finlands resiliens.

Undersökningen har genomförts som en del av statsrådets och ministeriernas gemensamma forsknings- och utvecklingsverksamhet (VN Tutkiva) som stöder statsrådets beslutsfattande och politiska beredning.

Handelshögskolan Hanken ordnar torsdagen den 27 augusti 2026 med början klockan 15 ett publiceringsevenemang för rapporten Det finska samhällets kritiska funktioner och framtidens trender. Evenemanget kan följas via denna Teams-länk.

Undersökningsrapporten: Suomen yhteiskunnan kriittiset toiminnot ja tulevaisuuden trendit (på finska)

Pressmeddelande om statsrådets forsknings- och utvecklingsverksamhet 27.8.2026: Undersökning: Samhällets kritiska funktioner delas in i åtta behovskategorier

Vid försvarsministeriet ges mer information av

Petteri Korvala, generalsekreterare för säkerhetskommittén, tfn +358 295 140 700
Kari Pelkonen, specialsakkunnig, Säkerhetskommitténs sekretariat, tfn +358 295 140 118
Ville Elo, specialsakkunnig, tfn +358 295 140 202

E-postadresserna har formen fornamn.efternamn@gov.fi

]]>

Misstänkt luftrumskränkning i Finska viken den 20 augusti

2026-08-20T17:43:00Z

”Varje misstänkt kränkning av territorium tas på största allvar. Utredning av händelsen pågår”, säger försvarsminister Antti Häkkänen.

Gränsbevakningsväsendet undersöker fallet och informerar närmare om det allteftersom utredningen framskrider.

]]>

Försvarsminister Häkkänen: Statsunderstöd på 4,8 miljoner euro för 5G/6G-projekt i Uleåborg

2026-08-14T13:15:00Z

I regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpo inrättades programmet för norra Finland som syftar till att främja Finlands försörjningsberedskap och självförsörjning i det förändrade säkerhetspolitiska läget. I programarbetet beaktas den nya geopolitiken och rutterna västerut. Det stärker säkerheten tillsammans med såväl det nordiska samarbetet som samarbetet med EU och Nato.

Vid sin halvtidsöversyn 2025 fastställde regeringen att det som ett led i genomförandet av programmet ska startas ett projektkonsortium mellan staten, Uleåborgs universitet och andra centrala forsknings- och utvecklingsaktörer samt företag. Detta för att säkerställa utvecklingen av 5G/6G-kompetensen i Finland och Finlands ställning som föregångare inom trådlös teknik. Avsikten är att i Natos DIANA 6G-testcentrum i Uleåborg testa störningståliga 6G-system som fungerar i utmanande miljöer och som förbättrar övervakningen, lägesbilden och skyddet av infrastrukturen.

”Programmet för norra Finland stärker Finlands försörjningsberedskap i det förändrade säkerhetspolitiska läget. 5G/6G-utvecklingsprojektet intensifierar samarbetet mellan forsknings- och utvecklingssamfundet – vi främjar både vår nationella högteknologiska kompetens och vår säkerhet”, säger försvarsminister Antti Häkkänen.

Finansieringen riktas till forskning som stärker den industriella bas som det militära försvaret förutsätter samt forsknings-, utvecklings- och innovationskompetens. Målet är att den forskning som nu inleds ska kunna utnyttjas under de kommande åren och att fortsatt finansiering ska kunna sökas också via internationella finansieringskanaler. Målen för föresatsen har samordnats med försvarsförvaltningens behov så att Finland genuint kan bli en av de främsta experterna på störningståliga 5G/6G-system som fungerar i utmanande miljöer.

Med uppdragen för det projektkonsortium som ska bildas:

1) säkerställs utvecklingen av 5G/6G-kompetensen i Finland och Finlands ställning som föregångare inom trådlös teknik,

2) stöds utnyttjandet av 5G/6G-teknik som en del av det totala försvarets och det militära försvarets behov samt

3) stöds Finlands deltagande i innovationsverksamheten i fråga om framtidens kommunikationslösningar inom Nato och som en del av Europeiska unionen.

Utöver Uleåborgs universitet ska konsortiet bestå av andra inhemska forskningsinstitut, högskolor och företag.

Vid försvarsministeriet ges mer information av Matti Ikonen, specialsakkunnig, tfn 358 29 5140182

]]>

Förändringar i generalitetet

2026-08-14T09:20:00Z

Generallöjtnant Kari Nisula (f. 1967) har varit Försvarsmaktens operationschef sedan 2022. Tidigare har han tjänstgjort bland annat som huvudstabens beredskapschef, kommendör för Pansarbrigaden, chef för institutionen för krigskonst vid försvarshögskolan och kommendör för den finländska krishanteringsstyrkan i Libanon. Till generallöjtnant befordrades han den 4 juni 2024.

Generalmajor Jarmo Vähätiitto (f. 1967) är sedan år 2021 ledningssystemschef vid huvudstaben. Tidigare har han tjänstgjort bland annat som biträdande avdelningschef vid huvudstaben, stabschef vid Karelska brigaden och avdelningschef vid Försvarsmaktens ledningssystemcentral. Till generalmajor befordrades han den 6 december 2024.

Flottiljamiral Janne Huusko (f. 1969) har varit stabschef vid marinen sedan 2024. Tidigare har han tjänstgjort bland annat som huvudstabens beredskapschef och som kommendör för Kustbrigaden. Till flottiljamiral befordrades han den 6 december 2021.

Brigadgeneral Jarkko Karsikas (f. 1971) har varit stabschef inom Natos ledning för kommunikations- och informationssystem sedan 2024. Tidigare har han tjänstgjort bland annat som biträdande avdelningschef och projektchef vid huvudstaben. Till brigadgeneral befordrades han den 1 september 2024.

Vid försvarsministeriet ges mer information av Sinikka Vahvaselkä, regeringsråd, tfn 0295 140 431.

]]>

Försvarsminister Häkkänen fattade beslut om byggande av en ny allaktivitetsbyggnad vid Markstridsskolan i Villmanstrand

2026-08-14T05:42:00Z

Enligt försvarsminister Antti Häkkänen stärker projektet Markstridsskolans verksamhetsförutsättningar och gör det möjligt att utveckla utbildnings- och inkvarteringsverksamheten långt in i framtiden.

"De nya, moderna lokalerna stöder försvarsmaktens funktionsförmåga och säkerställer att personalen och de som ska utbildas har tillgång till sunda, säkra och ändamålsenliga lokaler. Samtidigt stöder projektet försvarsförvaltningens långsiktiga livscykelhantering av fastigheter", säger minister Häkkänen.

Inkvarteringen vid Villmanstrands garnison ordnas för närvarande i gamla kasernbyggnader samt delvis i lokaler som hyrts utanför garnisonsområdet. Behovet av inkvarteringsplatser inom området ökar, och en del av de nuvarande undervisningslokalerna motsvarar inte längre de krav som ställs på verksamheten.

Statsrådets finansutskott förordade försvarsministeriets förslag om projektet den 13 augusti 2026 och försvarsminister Antti Häkkänen fattade beslut om att inleda projektet den 14 augusti 2026.

I byggnaden kommer det att byggas inkvarteringslokaler för 200 personer, sex undervisningsklasslokaler och Markstridsskolans bibliotek. I anslutning till biblioteket placeras också utrymmen för foto- och läromedelsproduktion. Lokalerna planeras så att de är moderna, hälsosamma och trygga och så att de tjänar regionens verksamhet långt in i framtiden. Byggandet möjliggör också en grundlig renovering i faser av de nuvarande inkvarteringsbyggnaderna som kan göras senare utan behov av separata tillfälliga lokaler.

Projektet genomförs i enlighet med försvarsmaktens arbets- och inlärningsmiljökoncept. I planeringen beaktas målen för lokal- och energieffektivitet i statens lokalstrategi samt kraven på koldioxidsnålhet och livscykelhållbarhet.

Lägenhetsytan för nybyggnaden är cirka 5 500 kvadratmeter och kostnadsförslaget för projektet utan mervärdesskatt uppgår till 17,2 miljoner euro.

Det är Försvarsfastigheter som uppför projektet. Byggnaden avses bli klar före utgången av 2028.

Vid försvarsministeriet ges mer information av Antti Vesala, försvarsministerns specialmedarbetare, tfn 0295 140 099, antti.vesala(a)gov.fi

]]>

Försvarsminister Häkkänen fattade beslut om byggande av en ny högkvartersbyggnad för Natos marktaktiska ledning i S:t Michel

2026-08-14T05:35:00Z

Enligt försvarsminister Antti Häkkänen stärker projektet Finlands ställning som en del av försvaret av Natos nordliga område och medför samtidigt positiva effekter för sysselsättningen och den regionala ekonomin.

”S:t Michels strategiska betydelse för Finlands och Natos försvar i det nordliga området accentueras i och med detta projekt. De nya lokalerna säkerställer verksamhetsförutsättningarna för Natos marktaktiska ledning i Finland långt in i framtiden och stärker S:t Michels ställning som en av de viktigaste placeringsorterna för militärt ledarskap i alliansens nordliga område. Projektet bedöms ha positiva ekonomiska inverkningar och sysselsättningseffekter också regionalt”, säger försvarsminister Antti Häkkänen.

Projektet finansieras med samfinansiering från Nato, vilket innebär att alla Natoländer deltar i kostnaderna för projektet. Försvarsminister Antti Häkkänen fattade beslut om att inleda projektet den 14 augusti 2026 efter att statsrådets finansutskott förordat försvarsministeriets förslag den 13 augusti 2026.

Placeringen av marktaktiska ledningen för Natos nordliga område i Finland bekräftades vid Natos toppmöte sommaren 2024, varefter försvarsminister Antti Häkkänen beslutade att placera ledningen i S:t Michel i anslutning till arméstaben.

I projektet byggs en ny högkvartersbyggnad och de gårdsbyggnader och regionala strukturer som verksamheten förutsätter. Byggnadsdimensioneringen och byggandets kvalitetsnivå baserar sig på Natos fastställda minimikrav enligt vilka lokallösningarna genomförs på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt så att de krav på driftsäkerhet, säkerhet och hållbarhet som verksamheten förutsätter uppfylls. Vid byggandet iakttas också den nationella lagstiftningen, och principerna i statens lokalstrategi samt statsförvaltningens energieffektivitetsmål tillämpas. Projektet omfattar cirka 2 030 m² och kostnadsförslaget exklusive mervärdesskatt är 19,4 miljoner euro.

Det är Försvarsfastigheter som uppför projektet och byggnaden ska bli klar före utgången av 2027.

Vid försvarsministeriet ges mer information av Antti Vesala, försvarsministerns specialmedarbetare, tfn 0295 140 099, antti.vesala(a)gov.fi

]]>

Anu Nousiainen utnämnd till avdelningschef vid försvarsministeriets förvaltningspolitiska avdelning

2026-07-09T11:58:00Z

Anu Nousiainen är för närvarande överdirektör, förvaltnings- och utvecklingsdirektör vid finansministeriet. Tidigare har hon bland annat arbetat som enhetschef och i sakkunniguppgifter inom utveckling av statsförvaltningen vid finansministeriets avdelning för utveckling av statsförvaltningen, som förvaltningsdirektör vid Regionförvaltningsverket i Södra Finland och inom kommunsektorn samt som konsultativ tjänsteman och överinspektör vid inrikesministeriet.

Försvarsministeriets förvaltningspolitiska avdelning svarar för sakkomplex som anknyter till planeringen av försvarsförvaltningens verksamhet och ekonomi samt till utvecklandet av organisationen och strukturerna. Vid avdelningen behandlas också frågor som anknyter till lagstiftningen och beredningen av den samt till säkerheten på strategisk nivå. Vid avdelningen finns också försvarsministeriets interna revision.

Vid försvarsministeriet ges mer information av Kati Virtanen, personaldirektör, tfn 0295 140 435.

]]>

Frankrike tillkännagav att det ställer styrkor till förfogande för Natos framskjutna markstyrkor i Finland

2026-07-08T12:49:00Z

Frankrike deltar med roterande markstyrkor, inklusive en stridsenhet som integreras i FLF Finland-helheten. Därtill ska Frankrike öva med olika prestationsförmågor tillsammans med FLF Finlands stridsgrupp utifrån styrkans aktuella behov. Närvaron i Finland är inte permanent.

”Frankrikes tillkännagivande är ett starkt budskap om landets engagemang i Natos framskjutna markstyrkor i Finland och också om att Europa tar ett större ansvar för att genomföra Natos avskräckning och försvar. I fjol uppgav de nordiska, brittiska och franska och italienska försvarsministrarna att de ska delta i utvecklingen av FLF Finland och nu har vi tillsammans med Frankrike fört saken framåt i fråga om styrkorna. Arbetet med att utveckla FLF Finland fortsätter inom försvarsförvaltningen”, säger försvarsminister Antti Häkkänen.

FLF Finland är en viktig del av Natos allt starkare gruppering och närvaro i norr. Styrkan övar och opererar regelbundet i norra Finland och för styrkan skapas den infrastruktur och den förtida utplacering som behövs.

Ramnationen Sverige anvisar styrkan en stridsgrupp på cirka 600 soldater för bataljonen. Stridsgruppen finns under normala förhållanden i Boden i Sverige. Styrkans funktionsdel är permanent placerad i Rovaniemi. FLF Finland kommer att kunna växa till brigad, och styrkan kommer regelbundet också att öva i starkare uppsättning än bataljon.

Natos FLF-styrkor är i princip skräddarsydda för värdstatens (Finland) och det omgivande områdets geografiska förhållanden.

Vid försvarsministeriet ges mer information av Samuli Puhakka, specialsakkunnig, tfn +358 295 140 089

]]>

Försvarsminister Häkkänen: kring Patrias nya bandfordon utvecklas ett multinationellt projekt

2026-07-07T11:43:00Z

Patria TRACKX är den nya generationens bandfordon som utvecklats inom ramen för det multinationella FAMOUS-projektet som finansieras av Europeiska försvarsfonden. Fordonet är avsett för krävande och arktiska förhållanden som kräver god rörlighet och funktionsförmåga. Serietillverkning av TRACKX-fordonet förväntas starta under 2027–2028. Även Sverige deltar i en beställning av fordonets prototyp och i produktutvecklingen genom separata avtal med Finland.

”Multinationellt samarbete är det effektivaste sättet att bygga upp de förmågor vi behöver för att garantera Europas säkerhet och försvarsförmåga. CAVS-fordonsprojektet har varit en framgångssaga för Finlands försvarsförvaltning och försvarsindustri och jag är glad över att man litar på vår kompetens också när det gäller att utveckla detta för krävande förhållanden planerade fordon”, säger försvarsminister Antti Häkkänen.

Under ledning av Finland bereds kring TRACKX-fordonet ett multinationellt samprojekt av samma karaktär som CAVS-fordonsprojektet. Projektet är också en del av initiativet Eastern Flank Watch (EFW) som syftar till att trygga de östliga EU-länderna.

Den arktiska rörligheten är ett erkänt utvecklingsområde som syftar till att förbättra truppernas skyddade rörlighet inom operationsområden. Temat har väckt stort intresse i de nordiska länderna och i de länder som behöver operera i den nordliga zonen och/eller i bergstrakter.

”Den arktiska regionen är en viktig prioritering i säkerhetspolitiken för såväl Finland som Nato. Genom utvecklingsprojektet för fordonet TRACKX främjar vi konkret vår operativa förmåga i arktiska förhållanden”, konstaterar minister Häkkänen.

Vid försvarsministeriet ges mer information av Olli Ruutu, överdirektör, tfn 0295 140 400, och Jussi Ristimäki, specialsakkunnig, tfn 0295 140 072

]]>

Försvarsminister Häkkänen undertecknade 12 avtal i Ankara om främjande av försvarsindustrin

2026-07-07T09:30:00Z

I fråga om Natoägda och Natoopererade förmågor offentliggjordes vid industriforumet en ersättare för Natos bemannade luftbevakningsflygplan. Till Nato ska det multinationellt upphandlas högst 10 av Saabs flygplan Global Eye. När det gäller luftövervakningsförmågan undertecknades dessutom en avsiktsförklaring som också Finland anslöt sig till och där avsikten är att för nationella behov upphandla samma förmåga och samordna den med den förmåga som upphandlas till Nato. Dessutom undertecknades en avsiktsförklaring om utveckling av Natos underrättelse- och övervakningsförmåga när det gäller det obemannade underrättelse- och övervakningsluftfartyget MQ-4C Triton.

Natos projekt med hög synlighet

Vid industriforumet undertecknade försvarsminister Antti Häkkänen flera avtal som hänför sig till Natos projekt med hög synlighet (High Visibility Project, HVP). Syftet med projekten med hög synlighet är att främja målen som uppställts i Natos försvarsplaneringsprocess och att sammanställa multinationella grupper av länder som är intresserade av att utveckla samma förmåga.

Finland beslutade bland annat att ansluta sig till förmågeprogrammet för multirollflygplan, där medlemsländerna ska investera i den gemensamma multrollflygplansmaterielen Multi Role Tanker Transport (MRTT). Ett MRTT-flygplan klarar av strategiska lufttransporter, medicinska evakueringsuppgifter och lufttankning, vilket är en ny förmåga för Finland. De andra undertecknade projekten med hög synlighet hänför sig till exempel till bekämpning av lufthot, rymden och kritiska råvaror.

”Finland deltar aktivt i utvecklingen av förmågor inom Nato. De avtal som vi undertecknade vid försvarsindustriforumet beskriver konkret Natos 360-gradersperspektiv: alliansen förbereder sig på hot och stärker sitt försvar i varje verksamhetsmiljö. Ur Finlands synvinkel är det viktigt att vi satsar på rymdförsvaret, luftförsvaret och den arktiska regionen”, konstaterar försvarsminister Häkkänen.

Övriga avtal undertecknade av försvarsministern

Dessutom undertecknade försvarsminister Häkkänen flera avsiktsförklaringar som syftar till att stärka samarbetet mellan allierade inom olika delområden. Finland anslöt sig bland annat till Förenta staternas avsiktsförklaring om att stärka försvarsindustrins kapacitet genom gemensam upphandling, och undertecknade tillsammans med Förenta staterna en avsiktsförklaring om utredning av ett robotproduktionssamarbete.

Avtal undertecknade av försvarsministern vid industriforumet:

Arctic Mobility SoI
Air Defence Capabilities Against Lower-Level Air Threats HVP MoU
Crewed Airborne Early Warning HVP LoI
Defence Critical Raw Materials (DCRM) HVP MoU
Generic NATO Indirect Fire Round (GENIFR) HVP MoU
Hybrid Allied Layered Operations in Space (HALO) HVP LoI
Multi Role Tanker Transport Capability (MRTT) HVP MoU
NATO Flight Training Europe (NFTE)
NISRF Fleet Expansion LoI
Passive Air Surveillance Capabilities HVP MoU
Statement of Intent Concerning Exploration of Industrial Cooperation on AIM-120C-8 Advanced Medium-Range Air-to-Air Missile
Statement of Intent Concerning the Establishment of Procurement Coalitions

Vid försvarsministeriet ges mer information av Olli Ruutu, överdirektör, tfn 0295 140 400 och Johanna Hämäläinen, specialsakkunnig, tfn 0295 140 086

]]>

Gemensamt uttalande av Finland, Storbritannien, Nederländerna och Polen om utvecklingen av en ny mekanism för finansiering av försvaret

2026-07-06T14:30:00Z

“Inför Natos toppmöte i Ankara bekräftar vi Storbritannien, Nederländerna, Finland och Polen vårt gemensamma åtagande att utveckla försvarsfinansieringen och förbättra kostnadseffektiviteten i fråga om försvarsutgifterna för att modernisera våra kollektiva försvarsförmågor. Mot bakgrund av den snabbt föränderliga internationella säkerhetspolitiska omgivningen och konsekvenserna av Rysslands anfallskrig mot Ukraina ska vi agera i enad front för att vara beredda att bemöta framtida hot. Vi håller fast vid att stöda Ukrainas försvar av sin suveränitet och förmåga att stå emot den ryska aggressionen.

Vi har gjort betydande framsteg i utvecklingen av den nya finansieringsmekanismen för försvaret (Multilateral Defence Mechanism, MDM) i samarbete med våra partner. MDM är en ny typ av finansieringsmodell vars syfte är att öka försvarsinvesteringarna, främja gemensam upphandling och öka den övergripande efterfrågan på kritiska försvarsförmågor med det yttersta målet att uppmuntra likasinnade allierade uppfylla sina militära behov. Vi har för avsikt att inleda avtalsförhandlingar enligt en snabb tidtabell, med beaktande av varje medlemsstats ratificeringsprocesser, så att vi håller fast vid vårt gemensamma mål om att införa finansieringsmekanismen före 2027. Vårt arbete har understötts av ett större antal allierade med vilka vi har utvecklat de tekniska detaljerna i finansieringsmekanismen.

För att främja finansieringsmekanismen för försvaret ska vi, Storbritannien, Nederländerna, Finland och Polen:

samarbeta med de viktigaste partnerna för att få flera deltagare att ansluta sig till finansieringsmekanismen,
bygga vidare på det tekniska utvecklingsarbetet och under hösten övergå till nästa planerings- och utvecklingsfas för finansieringsmekanismen tillsammans med de partner som undertecknat den,
säkerställa att de metoder för internationell försvarsfinansiering som utvecklas är enhetliga och kompletterande samt samarbeta med de övriga Natoländerna för att våra insatser ska öka våra förmågor och vår samarbetsförmåga."

Mer information:

Olli Ruutu, överdirektör, försvarsministeriet, tfn +358 295 140 400, olli.ruutu(a)gov.fi
Leena Mörttinen, understatssekreterare, finansministeriet, tfn +358 295 530 021, leena.morttinen(a)gov.fi

]]>

Försvarsminister Antti Häkkänen till Ankara

2026-07-03T10:17:00Z

Försvarsminister Häkkänen ska delta i Natos försvarsindustriforum som ordnas som en del av toppmötet och i en arbetsmiddag för försvarsministrar.

Syftet med försvarsindustriforumet är att främja dialogen mellan Nato, de allierade ländernas politiska ledning samt tjänsteledning och industrin. I forumet deltar också finländska företag genomgående från hela försvarsindustrin.

”På försvarsindustriforumet vid toppmötet i Ankara offentliggörs flera gemensamma försvarsindustriprojekt som förhandlats fram under lång tid. Finland deltar i de flesta initiativ som utvecklar och tar fram förmågor. Vi satsar på att försvarsutgiftsinvesteringarna omvandlas till något konkret och att alliansens avskräckning och försvar stärks”, berättar försvarsminister Häkkänen.

Vid försvarsministeriet ges mer information av Johanna Hämäläinen, specialsakkunnig, tfn +358 295 140 086. Begäran om intervjuer med ministern via Dani Niskanen, specialmedarbetare, tfn +358 41 544 4967

]]>