Defmin pressmeddelanden

Försvarsminister Häkkänen: Finland överskrider 2026 Natos mål på 1,5 procent för bredare för-svars- och säkerhetsstödjande utgifter

2026-05-20T06:00:00Z

”Totalförsvaret är en väsentlig del av Finlands försvar som helhet. Finland har traditionellt sett värnat om det civila samhällets kristålighet, och vi har stärkt denna ytterligare. Att Natos mål överskrids redan i år, det vill säga under det första rapporteringsåret, visar att Finland tar totalförsvaret på allvar”, säger försvarsminister Antti Häkkänen.

Vid Natos toppmöte sommaren 2025 i Haag fastställdes alliansens nya försvarsutgiftsåtagande till fem procent av varje medlemslands bruttonationalprodukt. Den nya målnivån fördelar sig på egentliga försvarsutgifter (3,5 procent) och på utgifter för att på bredare nivå stärka säkerheten i samhället (1,5 procent). Den nya målnivån ska uppnås i medlemsländerna före utgången av 2035.

Till de egentliga försvarsutgifterna enligt 3,5 procentsmålet räknas utifrån Natos definitioner statens försvarsbudget, det vill säga utgifterna inom försvarsministeriets förvaltningsområde, en del av Gränsbevakningsväsendets utgifter, utrikesministeriets andel av den militära krishanteringen samt försvarsförvaltningens pensionsavgifter.

”Till de utgifter på 1,5 procent som i bredare bemärkelse hänför sig till försvar och säkerhet räknas bland annat utgifter för att möjliggöra genomförandet av operativa planer, stärka de försvarsindustriella förutsättningarna, främja innovationer inom försvarssektorn, trygga den civila beredskapen och kriståligheten samt stödja Ukraina. Alla dessa har vi målmedvetet främjat”, säger försvarsminister Häkkänen.

Bakgrunden till rapporteringen utgörs av den förvaltningsövergripande beredning som leds av försvarsministeriet. Försvarsministeriet ansvarar i Finland för samordningen av totalförsvaret.

Att det mål på 1,5 procent som anges i Natos definition överskrids inverkar inte på uppnåendet av det mål på 3,5 procent som gäller de egentliga försvarsutgifterna.

Vid försvarsministeriet ges mer information av Petri Vähäkangas, specialsakkunnig, tfn 0295 140 218, och Markku Viitasaari, enhetsdirektör, tfn 0295 140 330. Begäran om intervjuer med ministern: Dani Niskanen, specialmedarbetare, tfn 041 544 4967.

]]>

Försvarsminister Häkkänen deltar i EU:s försvarsministermöte

2026-05-12T08:04:00Z

Teman för mötet är Europeiska unionens stöd till Ukraina, situationen i Mellanöstern och dess betydelse för Europas försvar och säkerhet samt EU:s försvarsberedskap. Ministrarna får dessutom en uppdaterad översikt över den övergripande hotanalysen.

I samband med rådet ordnas också ett möte i försvarsministersammansättning för styrelsen för Europeiska försvarsbyrån (European Defence Agency, EDA).

Mer information om utrikesrådets försvarsministermöte ges av Peppi Heinikainen, specialsakkunnig, tfn +358 295 140 512. Mer information om kommunikationen ges av Kristian Vakkuri, kommunikationschef, tfn +358 295 140 123.

]]>

Försvarsminister Häkkänen: Till försvarsmakten upphandlas termiska optiktillbehör

2026-05-11T07:30:00Z

Med termiska optiktillbehör avses ett värmesikte som fästs framför det optiska siktet.

”I och med denna upphandling förses de nya prickskytte- och stödskyttegevären med värmekamerakapacitet som uppfyller försvarsmaktens krav”, berättar försvarsminister Häkkänen.

Upphandlingen har konkurrensutsatts av Natos byrå för logistikstöd och upphandling NSPA. De termiska siktena TigIR-M20 levereras av tyska Andres Industries AG. Värdet av upphandlingen utan moms uppgår till över 24 miljoner euro. Upphandlingen hänför sig till uppbyggnaden av de mörkerstrids- och prickskyttekapaciteter som projektet Soldat ska ta fram.

Vid försvarsministeriet ges mer information av Jussi Ristimäki, specialsakkunnig, tfn 0295 140 072, och vid arméstaben av Ari Mure, infanteriinspektör, överste, tfn 0299 800 (försvarsmaktens växel).

]]>

Försvarsminister Häkkänen deltar i ministermöte i Trondheim för nordiskt försvarssamarbete

2026-05-05T06:00:00Z

Vid försvarsministermötet går ministrarna igenom hur det nordiska försvarssamarbetet framskrider bland annat i fråga om förhandsupplagring, militär rörlighet och logistik. Ministrarna ska också behandla flygvapensamarbetet mellan länderna och ökningen av produktionskapaciteten för ammunition. På agendan står också bland annat aktuella Natofrågor och frågor som gäller regional säkerhet.

”Vi arbetar för att stärka det nordiska försvaret på många sätt. Genom att utveckla vår strategiska och operativa samarbetsförmåga kan vi agera smidigt för att stärka hela alliansens kollektiva avskräckning och försvar”, säger försvarsminister Antti Häkkänen.

Norge är i år ordförande för Nordefco och Norges försvarsminister Tore O. Sandvik är värd för mötet.

Vid försvarsministeriet ges mer mötesinformation av Tiina Benredjem, specialsakkunnig, tfn 0295 140 009 och i anknytning till kommunikationen om mötet av Kristian Vakkuri, kommunikationschef, tfn 0295 140 123. Förfrågningar om intervjuer med ministern: Dani Niskanen, specialmedarbetare, tfn 041 544 4967.

]]>

Delegationen för frivilligt försvar bekantade sig med Försvarsutbildningsföreningens övning VEKARA 2026

2026-04-30T07:22:00Z

I övningen VEKARA 2026 deltog cirka 180 kursdeltagare och utbildare. Tyngdpunkten i övningen låg på kurser som främjar den militära förmågan. Dessutom ordnades en kurs med temat i gott fysiskt skick till armén riktad till unga. Under veckoslutet ordnades sammanlagt nio kurser.

Delegationen följde bland annat luftvärnets eldledningskurs, en RSOM-fortsättningskurs (mottagande, centralisering och vidareöverföring av förband), kursen med temat i gott fysiskt skick till armén och NLAW-pansarvärnsrobotpatrullens kurs i stridsteknik.

Delegationen var nöjd med vad den såg och med de frivilligas verksamhet både när det gäller utbildarna och kursdeltagarna.

”Det frivilliga försvaret idkar viktig och värdefull verksamhet i Finland. Delegationen strävar för sin del efter att förbättra dess förutsättningar och möjligheter även i framtiden”, konstaterar delegationens ordförande Petri Huru.

Delegationen för frivilligt försvar är ett sakkunnig- och samarbetsorgan som verkar i anslutning till försvarsministeriet. Dess uppgift är bland annat att främja medborgarnas frivilliga försvarsverksamhet och försvarsberedskap samt att stärka det frivilliga försvarets ställning i samhället.

Delegationen har en ordförande, en vice ordförande och 10–15 övriga medlemmar med personliga suppleanter. Försvarsministeriet utser medlemmarna och svarar för delegationens sekreterararrangemang. Delegationens mandatperiod är densamma som riksdagens. Ordförande är Sannfinländarnas riksdagsledamot Petri Huru från Satakunta.

Mer information: Thomas Gentz, äldre avdelningsstabsofficer, försvarsministeriet, tfn +358 295 140 055

]]>

Försvarsminister Antti Häkkänen träffar Estlands försvarsminister Hanno Pevkur

2026-04-29T05:00:00Z

Ministrarna kommer att diskutera säkerhetsläget i Östersjön och aktuella försvarspolitiska frågor inom Nato och Europeiska unionen.

Mer information Jenina Haapanen, specialsakkunnig, tfn. +358 29 5140070, jenina.haapanen@gov.fi

]]>

Försvarsminister Häkkänen på arbetsbesök till Stockholm

2026-04-28T07:05:00Z

Under besöket bekantar sig försvarsminister Häkkänen också med den svenska marinens verksamhet på Östersjön.

Mer information om ministrarnas program ges av Mika Raunu, ministerns militära rådgivare, kommodor, tfn +358 295 140 138.

]]>

Försvarsminister Häkkänen: Vid ramförhandlingarna beslutades om en förstärkning av försvaret med över en miljard euro

2026-04-24T12:27:00Z

”Jag är nöjd över att vi trots det utmanande ekonomiska läget kunde fatta beslut i regeringen om en förstärkning av försvaret med över en miljard euro under ramperioden. Bakom anslagsökningarna ligger hotbedömningar av det långvariga säkerhetshot som Ryssland utgör. Vi stärker Finlands försvar för att finländarna ska kunna leva ett tryggt och lyckligt liv även i framtiden. Tack vare besluten närmar vi oss också snabbare gemensamt överenskomna Natomål”, säger försvarsminister Häkkänen.

Regeringen beslutade våren 2025 att Finland ska höja nivån på försvarsanslagen till minst 3 procent av bruttonationalprodukten före 2029. Genom de beslut som nu fattades vid ramförhandlingarna höjs försvarsutgifterna enligt Natos definition till 3,19 procent av bruttonationalprodukten före 2029 och till 3,22 procent av bruttonationalprodukten före 2030. Finland har förbundit sig till Natos åtagande i anslutning till försvarsutgifterna, som i fråga om de egentliga försvarsutgifterna ska vara 3,5 procent av bruttonationalprodukten före 2035.

Regeringen beslutade att tidigarelägga projekt som är viktiga med tanke på försvarsmaktens beredskap genom att höja beställningsfullmakterna med sammanlagt 1,39 miljarder euro.

”Vi riktar tilläggsfinansiering bland annat till att öka produktionen av explosiv ammunition, anskaffa infanteriminor och avvärja drönare”, säger försvarsminister Häkkänen.

Vid ramförhandlingarna beslutades också att det ska anvisas tilläggsresurser för försvarsmaktens omkostnader.

”Med tilläggsfinansiering kan vi bland annat påskynda rekryteringen av personal till försvarsmakten och öka antalet repetitionsövningar för reservister. Vi riktar även tilläggsfinansiering till försvarsmaktens fältsjukvård”, säger försvarsminister Häkkänen.

Under ramperioden görs det också nedskärningar på 80 miljoner euro i försvarsmaktens omkostnader. Nedskärningarna är en del av den omkostnadsbesparing som riktats till förvaltningen. Räknat i nettobelopp ökar dock finansieringen av försvaret.

Finlands militära stöd till Ukraina fortsätter. Åren 2026—2027 anvisas det en finansiering på sammanlagt 300 miljoner euro. Genom besluten stöds Ukrainas försvarsstrid och samtidigt stärks verksamhetsförutsättningarna för Finlands försvarsindustri.

Regeringen fattade också beslut om att inleda infrastrukturprojekt som är nödvändiga med tanke på försvaret. I fråga om projekt för militär rörlighet inleds i den första fasen projekt till ett belopp av 112 miljoner euro på olika håll i Finland. Projekten omfattar bland annat förstärkning av broar, fortsatt planering av en europeisk spårförbindelse från Torneå till Kemi och norrut och förbättring av kritiska vägförbindelser.

Vid försvarsministeriet ges ytterligare information av Kristiina Olsson, ekonomidirektör, tfn 0295 140 220.

]]>

Proposition som ska stärka de internationella militära högkvarterens verksamhet i Finland överlämnas till riksdagen

2026-04-24T05:12:00Z

”Genom avtalet stärker vi verksamheten vid de internationella militära högkvarteren i Finland. Först uppnådde vi vårt mål om att inrätta Natos marktaktiska ledningsverksamhet (MCLCC) i S:t Michel och Natos enhet för ledningssystem (DCM) i Riihimäki. Nu säkerställer vi att det finns starka verksamhetsförutsättningar för dessa och eventuella andra högkvartersstrukturer som placeras i Finland, och att uppgifterna kan verkställas. Detta är ett konkret tecken på att Finlands Natointegration framskrider effektivt och bidrar också till att effektivisera försvaret av Finlands och alliansens nordliga region”, säger försvarsminister Antti Häkkänen.

Det avtal som kompletterar Parisprotokollet stärker ställningen för Natos internationella militära högkvarter och effektiviserar deras verksamhet i Finland. Avtalet kommer att tillämpas allmänt på alla Natos militära högkvarter och andra militära organisationer som är verksamma i Finland. Det är fråga om det första Natorelaterade internationella avtal som beretts under försvarsministeriets ledning.

Inga militära högkvarter inrättas genom det kompletterande avtalet, utan inrättandet av sådana och ändringar av deras personalstyrka kräver även i fortsättningen Finlands godkännande. Dessutom ska högkvarterens operativa verksamhet vara godkänd av Finland till exempel till den del den leder till att högkvarterens personal stärks.

Avtalet omfattar bestämmelser om bland annat skatter, miljöskydd, skydd av folkhälsan, telekommunikation, fordon och utbildning. Principen är att Natos militära högkvarter i sin praktiska verksamhet ska ha samma verksamhetsmöjligheter och verksamhetsvillkor som försvarsmakten har i Finland.

För högt uppsatt personal som tjänstgör i Nato, såsom generaler, säkerställer avtalet ett skydd som motsvarar diplomatiskt skydd under tiden för deras Natouppdrag.

Vid försvarsministeriet ges mer information av Tuukka Einola, regeringssekreterare, tfn 0295 140 140, e-post: tuukka.einola@gov.fi

]]>

Besluten från ramförhandlingarna om finansiering av den första fasen av projekt för militär rörlighet

2026-04-23T11:00:00Z

I detta skede beslutade man att reservera finansiering för följande projekt:

”Rail Nordica”, det vill säga utvidgning av planeringen av den europeiska spårvidden från Torneå till Kemi
tilläggsfinansiering för riksväg 5 mellan Leppävirta och Kuopio (reservlandningsplats)
riksväg 21 Palojoensuu-Jatuni, tilläggsfinansiering
bron Keltin silta, Kouvola
Kivisillansalmi bro, Kuopio
riksväg 21 Tengeli älvs broar
stamväg 92 Karigasniemi bro

Till helheten hör dessutom vissa andra projekt som inte är offentliga.

Vid ramförhandlingarna enades man om att regeringen ska bereda finansieringen av projekten i den andra fasen till höstens budgetförhandlingar.

Mer information: Antti Vesala, försvarsministerns specialmedarbetare, tfn 0295 140 099.

]]>

Regeringens proposition om ändring av kärnenergilagen och strafflagen lämnades till riksdagen

2026-04-23T10:59:00Z

Att anskaffa, framställa, utveckla och spränga kärnladdningar och att bedriva forskning för att framställa sådana är fortfarande i alla situationer ett straffbelagt kärnladdningsbrott i Finland. På samma sätt är ett kärnladdningsbrott som begås i terroristiskt syfte också i fortsättningen ett straffbelagt brott.

Syftet med regeringens proposition är att undanröja lagstiftningsmässiga hinder för att möjliggöra det militära försvaret av Finland som en del av alliansen och för ett fullskaligt utnyttjande av Natos avskräckning och försvar. Genom propositionen gör Finland det möjligt att upprätthålla, utveckla och vid behov fullt ut genomföra alliansens försvar. Lagförslaget är en del av den lagstiftningsrevideringshelhet som Natointegrationen förutsätter och som nämns i regeringsprogrammet. Lagändringen tryggar verksamhetsförutsättningarna inte bara för Nato utan också för det bilaterala och multilaterala samarbetet.

Motiveringen till propositionen har vid den fortsatta beredningen kompletterats utifrån remissvaren. Motiveringen innehåller bland annat en mer omfattande redogörelse för det konstitutionella ställningstagandet och beslutsfattandet och de högsta statsorganens roll i beslutsfattandet om kärnladdningar. Också konsekvensbedömningen har kompletterats utifrån de iakttagelser som framförts i utlåtandena.

-Genom propositionen maximerar vi Finlands säkerhet i en svårförutsägbar omvärld. Genom att slopa begränsningarna i lagstiftningen för att försvara Finland stärker vi den förebyggande avskräckning som skyddar Finland och höjer tröskeln för användning av militära maktmedel mot Finland och alliansen.
-Lagstiftningsändringen är nödvändig för Finlands säkerhet, säger försvarsminister Antti Häkkänen.

Genom lagstiftningsändringen ska Finlands deltagande i Natos kärnvapenavskräckning anpassas till samma nivå som Finlands närmaste partner. Merparten av Natoländerna har i lagstiftningen inga begränsningar för ett fullständigt genomförande av Natos försvar och avskräckning. Finland håller även i fortsättningen fast vid fördraget om icke-spridning av kärnvapen och sina övriga internationella förpliktelser.

Natos beslut om kärnvapenavskräckning, liksom andra beslut i alliansen, fattas genom konsensus. Finland tar självständigt ställning till alla frågor som gäller kärnvapenavskräckning.

Lagarna föreslås träda i kraft så snart som möjligt.

Begäran om intervjuer med försvarsminister Antti Häkkänen via Dani Niskanen, specialmedarbetare, tfn 0295 140 109.

Mer information vid försvarsministeriet ges av Janne Kuusela, kanslichef. Kontakt via Niina Hyrsky, kommunikationsdirektör, tfn 0295 140 120 eller tiedotus.plm@gov.fi

]]>

Försvarsförvaltningens hållbarhetsrapport för 2025 har publicerats

2026-04-23T07:11:00Z

Prioriteringarna i försvarsförvaltningens hållbarhetsarbete är

stabilitet och säkerhet,
livscykeltänkande och cirkulär ekonomi,
jämställdhet, likabehandling och välbefinnande bland personalen och de som utbildas,
energi- och klimatansvar samt
miljöansvar.

Försvarsförvaltningens hållbarhetsarbetsgrupp samordnar arbetet för hållbar utveckling inom förvaltningsområdet, följer förändringarna i hållbarhetsarbetet nationellt och bedömer eventuella ändringsbehov i styrningen av förvaltningsområdet tillsammans med de ansvariga aktörerna inom hållbarhetsdelområdena.

I en svårförutsägbar säkerhetsmiljö är upprätthållande och stärkande av stabiliteten en central förutsättning för en hållbar utveckling. År 2025 upprätthöll och utvecklade Finland sin starka försvarsförmåga så att den hanterar det försämrade säkerhetsläget.

Hållbar utveckling har beaktats i bland annat försvarsmaktens materiella utveckling, livscykelhanteringen av material och avståendet av material utan att äventyra försvarsförmågan. År 2025 fortsatte arbetet med att beakta miljöaspekter inom projektet för ekologiskt hållbara upphandlingar, vars mål är att konkret öka beaktandet av miljöaspekter vid upphandling.

Under 2025 framskred också uppbådsreformen när försvarsmaktens hälsoundersökningar på förhand infördes som en del av studerandehälsovården. Reformen av uppbådssystemet främjar jämställdhet och likabehandling genom att stärka försvarskunskapen hos hela åldersklassen och genom att förbättra kvaliteten på och omfattningen av hälsoundersökningarna för unga.

Försvarsmaktens energiövergång från fossila till förnybara energikällor och till ett system som nyttjar energiformer med låga utsläpp pågår. Försvarsförvaltningen främjar för sin del statsrådets mål om klimatneutralitet med beaktande av försvarets behov. I fråga om försvarsmaktens landtrafik uppnåddes 2025 målet enligt färdplanen för minskning av utsläppen, där 20 procent av det köpta bränslet ska vara förnybart.

Miljöansvaret inkluderas i all verksamhet inom försvarsmakten. Verksamhetens kraftigt ökade internationalisering påverkar också verksamhetsfältet för miljövården. I verksamheten upprätthålls en hög miljöskyddsnivå och det satsas bland annat på att ge utländska trupper anvisningar och stöd i miljöskyddsfrågor. Miljöansvaret utvecklas i enlighet med försvarsmaktens 2025 uppdaterade miljöstrategi och dess genomförandeplan. Under året etablerades verksamhetsmodellen för försvarsmaktens miljösystem.

Mer information

Anna Hernberg, sakkunnig, försvarsministeriet, tfn 0295 140 164, fornamn.efternamn(a)gov.fi

Mika Romppanen, huvudstaben, tfn 029 951 0562, mika.p.romppanen(a)mil.fi

]]>

Regeringen föreslår ändringar i bestämmelserna om avgångsåldrar för försvarsmaktens tjänstemän

2026-04-16T10:47:00Z

Enligt förslaget justeras avgångsåldrarna i enlighet med justeringen av pensionsåldrarna från och med 2030. Avgångsåldrarna kan höjas eller sänkas årligen med en eller två månader, eller så kan de förbli oförändrade. Enligt Pensionsskyddscentralens preliminära uppskattning kan de lägsta ålderspensionsåldrarna stiga med sammanlagt 12 månader åren 2030–2039.

Propositionen påverkar cirka 8 500 personer som tjänstgör i en militär tjänst och vissa personer som omfattas av de gamla övergångsbestämmelserna. Anpassningen av avgångsåldrarna till den förväntade livslängden gäller på samma sätt både män och kvinnor.

Lagen avses träda i kraft så snart som möjligt.

Vid försvarsministeriet ges mer information av Minnamaria Nurminen, regeringsråd, tfn +358 295 140 602, minnamaria.nurminen@gov.fi

]]>

Försvarsminister Häkkänen deltar i möte för den grupp som samordnar materielstödet till Ukraina

2026-04-15T12:03:00Z

Vid mötet behandlas läget i Ukraina och materiel- och utbildningsstödet till landet samordnas.

”Vi ska diskutera det aktuella läget och stärkandet av stödet till Ukraina. Finland fortsätter att stödja Ukraina både bilateralt och i olika samarbetskonstellationer”, konstaterar minister Antti Häkkänen.

Ukraine Defense Contact Group består av cirka 50 länder som samordnar materielbiståndet till Ukraina. Ordföranden för mötet är Storbritanniens försvarsminister John Healey och Tysklands försvarsminister Boris Pistorius. Försvarsminister Myhailo Fedorov presenterar läget i Ukraina. I mötet deltar också Natos generalsekreterare Mark Rutte.

Vid försvarsministeriet ges mer information av Esko Salminen, specialsakkunnig, tfn +358 295 140 094.

]]>

Lagen om export av försvarsmateriel ändras

2026-04-15T11:50:00Z

I enlighet med propositionen ska lagens tillämpningsområde preciseras och definitionen av försvarsmateriel uppdateras i fråga om skjutvapen. Det föreslås att det till lagen som ny tillståndskategori fogas ett allmänt exporttillstånd som förenklar tillståndsförfarandet särskilt vid icke-kommersiell och temporär export av produkter.

Tillsynen ska också effektiviseras genom att de krav som ställs på och bokföringsskyldigheter som åläggs exportörer av försvarsmateriel preciseras. Dessutom ska kontroller efter export möjliggöras. I fråga om viss teknik skapas ett internt förfarande med befrielse inom försvarsförvaltningen.

Beslutsfattandet i statsrådet ska omriktas mellan försvarsministeriet och statsrådets allmänna sammanträde. Dessutom ska det i lagen göras några tekniska och språkliga ändringar.

Behoven av att revidera lagen om export av försvarsmateriel har bedömts i enlighet med regeringsprogrammet. Lagen planeras träda i kraft den 1 februari 2027.

Vid försvarsministeriet ges mer information av Laura Sinisalo, regeringssekreterare, tfn 0295 140 081 och av Frans Peltonen, specialsakkunnig, tfn 0295 140 021.

]]>

Uppbådssystemet utvidgas till att omfatta hela åldersklassen – informationsdag om uppbådet prövas i höst på tre orter

2026-04-13T12:18:00Z

Uppbådsinformationsdagen ordnas för alla 17-åringar i de deltagande kommunernas gymnasier och yrkesläroanstalter. Under informationsdagen ska de unga få information om försvaret, värnplikten och den övergripande säkerheten. Det ska också ingå information om åtgärder som stöder de ungas välbefinnande. Syftet med informationen är att öka antalet personer som fullgör beväringstjänst och stärka de ungas försvarsvilja. Målet är att förbättra unga mäns förståelse för uppbådsålderns skyldigheter samt att öka kvinnornas medvetenhet om frivillig militärtjänst och hur de söker sig till den. Därtill är det mera övergripande samhälleliga målet att främja de ungas välbefinnande och funktionsförmåga samt att förebygga utslagning.

”På uppbådsinformationsdagen säkerställer vi att hela åldersklassen omfattas av uppbåden och får information före uppbåden och urvalen till frivillig militärtjänst för kvinnor. På så sätt får de unga bättre förståelse för skyldigheten att försvara landet, det övergripande försvaret och den övergripande säkerheten”, konstaterar försvarsminister Antti Häkkänen.

I försöksprojektet med en informationsdag för uppbådet förbereder man sig på att ta i bruk en riksomfattande modell. Med hjälp av projektet får man erfarenheter av hur genomförandet fungerar i olika regioner och vid olika läroanstalter. Avsikten är att modellen ska tas i bruk på regional och nationell nivå 2027–2028.

Uppbådsinformationsdagen är en del av uppbådssystemet. Riktlinjer för utvecklingen av uppbådssystemet har fastställts i den parlamentariska värnpliktskommitténs betänkande (2021), Petteri Orpos regeringsprogram (2023) och i slutrapporten från arbetsgruppen för utveckling av uppbåden (2024). Genom att utveckla uppbådssystemet strävar man efter att svara på åldersklassernas minskning och de ungas försämrade funktionsförmåga. De egentliga uppbåden ordnas separat.

Försöksprojektet bereds av försvarsministeriet, undervisnings- och kulturministeriet, arbets- och näringsministeriet, försvarsmakten och Försvarsutbildningsföreningen i samarbete med de deltagande kommunerna och utbildningsanordnarna.

Mer information

Thomas Gentz, äldre avdelningsstabsofficer, försvarsministeriet, tfn +358 295 140 055
Kati Lounema, direktör, undervisnings- och kulturministeriet, tfn +358 295 330 037

]]>

Finland skaffar ytterligare 155 mm:s pansarhaubitsar K9 från Sydkorea

2026-04-09T11:31:00Z

Försvarsministeriet och Sydkoreas statliga representant KOTRA (Korea Trade-Investment Promotion Agency) undertecknade ett upphandlingskontrakt om detta i Helsingfors den 9 april 2026. Upphandlingen omfattar 112 begagnade K9-pansarhaubitsar samt reservdelar och underhållssystem för dem. Det totala värdet av upphandlingen uppgår till 546,8 miljoner euro.

”Genom denna upphandling utvecklas kapaciteten hos arméns artilleri på ett kostnadseffektivt sätt. Upphandlingen är en del av den reform av armén som fastställts i försvarsredogörelsen och som genomförs under de kommande tio åren. Samtidigt är detta ett starkt tecken på nära samarbete mellan försvarsförvaltningarna i Finland och Sydkorea”, konstaterar försvarsminister Antti Häkkänen.

Upphandlingen förbättrar ytterligare arméns eldkraft och förmåga att stödja de operativa trupperna med långdistansartillerimateriel med god terräng- och vägmobilitetskapacitet. Genom upphandlingen ersätts delvis föråldrad lätt dragbar artillerimateriel.

Finland upphandlade första gången K9-pansarhaubitsar 2017 som ett mellanstatligt köp hos organet KOTRA i republiken Korea. Sammanlagt 96 K9-pansarhaubitsar har tidigare upphandlats till armén.

Pansarhaubitsarna upphandlas från Sydkorea, men innan de tas i bruk görs det nationella ändringsarbeten på vagnarna i Finland. Dessutom har systemservice- och underhållsförmåga redan tidigare skapats i Finland i samband med upphandlingen.

Upphandlingen ingår i försvarsförvaltningens planerade budgetram.

Vid försvarsministeriet ges mer information av Frans Peltonen, specialsakkunnig, tfn 0295 140 021 och vid arméstaben av Petri Majuri, artilleriinspektör, överste, tfn 0299 800 (växel).

]]>

Utbyggnaden av vindkraft i östra Finland främjas med beaktande av säkerheten

2026-04-08T09:58:00Z

Ett villkor för inrättandet av det kompensationsområde som arbetsgruppen föreslog var att vindkraftsaktörerna ska förbinda sig till kompensationsavgifter för att bekosta de ändringsbehov som systemet för områdesövervakning medför. Enligt arbetsgruppen ska staten dessutom på förhand reservera hela investeringsfinansieringen som så kallad bryggfinansiering.

Vindkraftsaktörerna har i detta skede dock inte varit villiga att i någon stor utsträckning förbinda sig till de avgifter som kompensationsområdesmodellen förutsätter. Efter att arbetsgruppsrapporten publicerades har dessutom det skärpta säkerhetsläget ökat efterfrågan på och kostnaderna för områdesövervakningssystemen och därför har den behövliga kompensationsfinansieringen ökat.

Det försämrade säkerhetsläget ställer också ytterligare krav på områdesövervakningen. För närvarande finns det inga tekniska lösningar på de störningar som vindkraftverk orsakar områdesövervakningssystemen, men den tekniska utvecklingen i fråga om områdesövervakningen är snabb. Försvarsförvaltningen följer utvecklingen inom sektorn och strävar aktivt efter att finna nya lösningar för att samordna vindkraften och områdesövervakningen.

Det är fortfarande möjligt att bygga vindkraft i östra Finland inom ramen för det nuvarande systemet. Ur ministeriernas synvinkel bör främjandet av vindkraftsutbyggnaden i östra Finland i detta skede koncentreras till projekt som redan godkänts av försvarsmakten och som inbegriper cirka tusen vindkraftverk i östra Finland. Även nya vindkraftsområden kan fortfarande inrättas. Östra Finlands livskraft är viktig med tanke på försvaret, försörjningsberedskapen och den regionala ekonomiska utvecklingen och sysselsättningsutvecklingen. Genom regeringsprogrammets program för östra Finland strävar ministerierna efter att främja utvecklingen i östra Finland.

Arbetsgruppen som utrett utbyggnaden av vindkraft i östra Finland identifierade också flera andra faktorer som har förhindrat ytterligare vindkraftsutbyggnad i området. Sökandet efter lösningar för att göra projektutvecklingen smidigare bör fortsätta. Ett centralt verktyg för detta är landskapsplanläggningen, som möjliggör en långsiktig planering av vindkraftsutbyggnaden.

Mer information

vid försvarsministeriet: Sami Heikkilä, specialsakkunnig, tfn 0295 140 452
vid arbets- och näringsministeriet: Pekka Grönlund, industriråd, tfn 029 506 4815
vid finansministeriet: Olli Kärkkäinen, strategi- och forskningsdirektör, tfn 0295 530 545

E-postadresserna har formen fornamn.efternamn@gov.fi

]]>

Befordring i generalitetet 1.4.2026

2026-04-01T06:56:00Z

Medicinalbrigadgeneral Tuomo Kaarlo Leino inleder samma datum sitt arbete som Försvarsmaktens överläkare. Tidigare har han tjänstgjort bland annat som överläkare vid Flygvapnet, förvaltningsöverläkare vid huvudstaben och som chefsläkare vid Centret för militärmedicin. Leino är medicine doktor. Han befordrades till medicinalöverste den 4 juni 2021.

Vid försvarsministeriet ges mer information av Sinikka Vahvaselkä, regeringsråd, tfn 0295 140 431.

]]>

Misstänkt territoriekränkning med obemannade luftfartyg i sydöstra Finland på söndagen

2026-03-29T10:51:00Z

”Drönare har kommit ur kurs och flugit in på finskt territorium. Vi tar detta på största allvar. Säkerhetsmyndigheterna har reagerat omedelbart. Utredningen av händelsen fortsätter, och närmare information om saken ges när det finns mer bekräftade uppgifter”, säger försvarsminister Antti Häkkänen.

Försvarsmakten undersöker händelsen tillsammans med andra myndigheter. Mer information om händelsen ges framöver av Försvarsmakten och andra myndigheter.

Mer information: ilmavoimat@mil.fi

]]>