Defmin pressmeddelanden

Förenta staternas arméminister besöker Finland

2026-06-18T12:13:00Z

Arméminister Driscoll och försvarsminister Antti Häkkänen träffas i S:t Michel fredagen den 19 juni. Ministrarna ska diskutera försvarssamarbetet mellan länderna, aktuella temahelheter i anslutning till Nato, säkerhetsläget i närområdet och övningssamarbetet.

”Vi har aktivt fördjupat försvarssamarbetet mellan Finland och Förenta staterna. Som exempel kan nämnas DCA-avtalet mellan våra länder, som är ett bevis på Förenta staternas engagemang för Finlands säkerhet och skapar förutsättningar för samarbete i krissituationer”, säger försvarsminister Häkkänen.

Under arbetsbesöket träffar minister Driscoll försvarsmaktens ledning samt bekantar sig med Finlands försvarsindustri.

I samband med besöket träffar arméminister Driscoll också republikens president.

Vid försvarsministeriet ges mer information om arbetsbesöket av Erkki Aalto, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 140 006.

]]>

Ändring av lagen om militär underrättelseverksamhet som stärker verksamhetsförutsättningarna för militär underrättelseverksamhet sänds på remiss

2026-06-18T07:39:00Z

"Vi kommer att stärka verksamhetsförutsättningarna för militär underrättelseverksamhet, försvaret och den nationella säkerheten genom att ändra lagen om militär underrättelseverksamhet. Den gällande lagens totalförbud mot användning av metoder för underrättelseinhämtning i utrymmen som används för boende av permanent natur ger aktörer som allvarligt riskerar den nationella säkerheten en trygg hamn där de kan planera och förbereda verksamhet som är skadlig för Finland. Vi föreslår att denna brist ska avhjälpas. Vi måste effektivt och i rätt tid kunna ingripa i och svara på bredspektrig påverkan som riktas mot Finland", säger försvarsminister Antti Häkkänen.

Syftet med regeringspropositionen är att förbättra den militära underrättelsemyndighetens verksamhetsmöjligheter i den förändrade och allt osäkrare verksamhetsmiljön. Ett ytterligare syfte med propositionen är att upprätthålla och förbättra försvaret och den nationella säkerheten i och med att man på ett ännu noggrannare och riktat sätt får information om målen för militär underrättelseinhämtning.

För närvarande omfattar lagen om militär underrättelseverksamhet ett allmänt förbud mot att använda metoder för underrättelseinhämtning i utrymmen som används för boende av permanent natur. Genom propositionen slopas det allmänna förbudet och användningen av metoder för underrättelseinhämtning i utrymmen som används för boende av permanent natur möjliggörs bland annat i fråga om platsspecifik underrättelseinhämtning och teknisk avlyssning. Det ska dock inte bli möjligt att använda metoder för underrättelseinhämtning i utrymmen som används för boende av permanent natur i fråga om alla underrättelseinhämtningsmetoder, såsom optisk observation.

Till lagstiftningen fogas bestämmelser om användningen av vissa metoder för underrättelseinhämtning och dessutom görs det möjligt att installera eller avinstallera anordningar, metoder eller programvara. Bakgrunden till propositionen är de lagutvecklingsbehov som identifierats under tillämpningen av den underrättelselagstiftning som trädde i kraft 2019.

I de föreslagna ändringarna övervägdes noggrant aspekter som gäller grundläggande och mänskliga rättigheter. Med beaktande av den begränsning som gäller skyddet för hemfriden och privatlivet och befogenheternas hemliga karaktär kommer förutsättningarna för användning av underrättelseinhämtningsmetoder att vara stränga. Dessutom övervakas underrättelseverksamheten redan nu oberoende och på flera nivåer.

I riksdagen behandlas en regeringsproposition med förslag till lag om ändring av grundlagen som ska göra det möjligt att begränsa hemfridsskyddet för att inhämta information om militär verksamhet eller annan verksamhet som allvarligt hotar den nationella säkerheten. Ändringen av lagen om militär underrättelseverksamhet ska föreskrivas med stöd av ändringen av grundlagen och avses träda i kraft så snart som möjligt efter det att lagförslaget om ändring av grundlagen har godkänts.

Genom en ändring av lagen om militär underrättelseverksamhet genomförs de föresatser om utveckling av underrättelselagstiftningen som ingår i regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering.

Remissbehandlingen pågår till den 14 augusti 2026.

Utlåtande.fi: Begäran om utlåtande om ett utkast till regeringsproposition med förslag till lag om ändring av lagen om militär underrättelseverksamhet

Vid försvarsministeriet ges mer information av Kosti Honkanen, äldre regeringssekreterare, tfn +358 295 140 607.

Begäran om intervjuer med försvarsministern via Dani Niskanen, specialmedarbetare, tfn +358 415 444 967

]]>

Försvarsminister Häkkänen: Finland upphandlar SDB-glidbomber för F-35-jaktplan

2026-06-18T05:59:00Z

Glidbomberna SDB II kompletterar F-35A-materielens markmålsvapen. Glidbombens mångsidiga egenskaper möjliggör träffsäker verkan med medellång räckvidd bland annat mot rörliga mål i utmanande väderleksförhållanden. Glidbombens storlek gör det möjligt för jaktplanen att samtidigt medföra flera vapen.

"Med upphandlingen kompletteras den tidigare beställningen som en del den totala f-35-anskaffningen. Det är fråga om en ny slags förmåga som stärker Finlands försvarsförmåga även under krävande förhållanden. En glidbomb är en tekniskt avancerad produkt som stöder ett effektivt utnyttjande av F-35-materielen som en del av försvarssystemet”, konstaterar försvarsminister Antti Häkkänen.

I samband med HX-projektet beviljade Förenta staternas kongress försäljningstillstånd för de GBU-53 SDB II-glidbomber som tillverkats av Raythenon. Genom den tilläggsupphandling som nu genomförs kompletteras upphandlingskontraktet Foreign Military Sales (FMS) som ingicks 2023.

Upphandlingen omfattar utöver glidbomber också brukslitteratur och dokumentation, reservdelar och tillbehör, transporttjänster samt utbildnings-, reparations- och stödtjänster som tillverkaren och leverantören tillhandahåller i enlighet med Letter of Offer and Acceptance-avtalet (LOA).

Vid försvarsministeriet ges mer information av Krista Siik, militäringenjör, tfn 0295 140 015, och vid flygstaben av Henrik Elo, F-35-projektdirektör, överste i a., tfn 0299 800 (försvarsmaktens växel)

]]>

Försvarsminister Antti Häkkänen deltar i Natos försvarsministermöte, möte för Natos planeringsgrupp för kärnvapenfrågor och möte för stödgruppen för Ukraina i Bryssel

2026-06-17T12:23:00Z

"Vi har en viktig och betydande mötesdag framför oss. På agendan för Natos försvarsministermöte står bland annat stärkandet av alliansens avskräckning och försvar, framskridandet i fråga om målet för försvarsutgifterna, aktiveringen av försvarsindustrin och utvecklingen av luft- och robotförsvaret", säger försvarsminister Antti Häkkänen.

"Finland har som mål att främja beslut som stärker försvaret, ökar förmågan och förbättrar beredskapen i Europa. Alla allierade måste bära sitt ansvar för att på allvar satsa på det kollektiva försvaret", fortsätter försvarsminister Antti Häkkänen.

På mötesagendan för den grupp som samordnar materielstödet till Ukraina (Ukraine Defense Contact Group, UDCG) står det aktuella läget i kriget i Ukraina och samordningen av materiel- och utbildningsstödet till Ukraina mellan de deltagande länderna.

"Stödet till Ukraina stärker stabiliteten i hela Europa och samtidigt Finlands egen säkerhet", säger försvarsminister Antti Häkkänen.

Försvarsminister Häkkänen ska också delta i ett möte för Natos planeringsgrupp för kärnvapenfrågor (Nuclear Planning Group). Planeringsgruppen är det högsta organet inom Nato som fastställer riktlinjer för Natos kärnvapenavskräckning.

"På agendan står aktuella frågor som gäller Natos kärnvapenavskräckning", säger försvarsminister Antti Häkkänen.

Därtill ska minister Häkkänen träffa de nordiska och baltiska försvarsministrarna vid ett möte för NB8-gruppen.

Mer information om Natos försvarsministermöte ges av Meiju Keksi, specialsakkunnig, tfn +358 295 140 025, och om mötet för gruppen som samordnar materielstödet till Ukraina av Esko Salminen, specialsakkunnig, tfn +358 295 140 094. Begäran om intervjuer med försvarsministern via Dani Niskanen, specialmedarbetare, tfn +358 415 444 967

]]>

Handbok för deltagande i Natos upphandlingar har publicerats

2026-06-16T10:02:00Z

Finlands anslutning till den militära alliansen Nato har öppnat nya möjligheter för finländska företag att fullt ut delta i de upphandlingar som Nato och dess medlemsstater som värdland genomför för Nato. Dessa möjligheter gäller förutom företag inom försvars- och säkerhetsindustrin också på ett mångsidigt sätt allt från små och medelstora företag till uppstartsföretag inom andra industrisektorer.

I den handbok som nu publicerats presenteras grunderna för de strukturer och begrepp som är centrala för Natoindustrin, Natos upphandlingsprocesser, centrala aktörer och ämbetsverk samt möjligheterna till innovationsverksamhet. Dessutom beskriver handboken Finlands nationella processer som det lönar sig att beakta när man agerar med Nato.

Länk till handboken

Vid försvarsministeriet ges mer information av Johanna Hämäläinen, specialsakkunnig, johanna.hamalainen@gov.fi.

]]>

Utnämning till en generalstjänst och förordnande till en uppgift inom Försvarsmakten

2026-06-16T09:29:00Z

För närvarande är överste Antti Lautala avdelningschef vid flygstaben. Tidigare har han tjänstgjort bland annat som biträdande avdelningschef och sektorchef vid flygstaben och som kommendör för en division vid Lapplands flygflottilj.

Natos militärstrategiska ledning för transformation (Allied Command Transformation, ACT) ansvarar för alliansens strategiska utveckling. Den ligger i Norfolk i Förenta staterna.

Vid försvarsministeriet ges mer information av Sami Roikonen, specialsakkunnig, tfn 0295 140 442.

]]>

Exporten av försvarsmateriel ökade med 241 procent 2025

2026-06-15T10:01:00Z

Försvarsministeriet beviljade år 2025 sammanlagt 479 tillstånd för permanent export och överföring av försvarsmateriel. Det sammanlagda värdet av beviljade permanenta export- och överföringstillstånd uppgick till 930 miljoner euro (1,4 miljarder euro 2024), vilket är det näst största värdet någonsin. Regionalt sett beviljades flest tillstånd i fråga om Europa, dit det beviljades 395 tillstånd, vilket motsvarade 90 procent av det totala värdet av de beviljade tillstånden. De egentliga exporterna genomförs i regel under de närmaste åren efter att exporttillståndet beviljats.

Sett till de enskilda länderna beviljades värdemässigt flest tillstånd till Danmark (195 miljoner euro), Sverige (172 miljoner euro) och Spanien (121 miljoner euro). Av det totala värdet av de tillstånd som beviljats i fråga om Danmark består 99 procent av tillstånd som beviljats för landfordon. Sveriges andel består av skjutvapen och landfordon. Spaniens andel består av programvaror för mjukvarudefinierad radio och teknik i anslutning till det.

Årsrapporten om export av försvarsmateriel gäller kommersiell export. Rapporten innehåller således inte information om det försvarsmateriel som Finland gett Ukraina i form av internationellt bistånd. För kommersiell export till Ukraina beviljades 23 tillstånd, till ett sammanlagt värde av cirka 57 miljoner euro.

Värdet av de genomförda exporterna 2025 var cirka 702 miljoner euro, vilket var den högsta summan någonsin och 241 procent mer än 2024. De tre största målländerna 2025 var Sverige (182 miljoner euro), Japan (107 miljoner euro) och Lettland (81 miljoner euro). Exporten till Sverige bestod huvudsakligen av landfordon och handeldvapen som planerats för militärt bruk. Exporten till Japan och Lettland bestod i stor utsträckning av landfordon. Regionalt sett riktades 73 procent av exporten till Europa (95 procent 2024) och 16 procent till Nordostasien.

Vid tillståndsprövningen iakttas alltid en helhetsbedömning av enskilda fall som baserar sig på den nationella lagstiftningen och internationella förbindelser som är förpliktande för Finland. En viktig roll spelar Europeiska unionens råds gemensamma ståndpunkt 2008/944/Gusp om fastställande av gemensamma regler för kontrollen av export av militär teknik och krigsmateriel samt Vapenhandelsfördraget. Tillståndsansökningarna behandlas i en förvaltningsövergripande exportarbetsgrupp, där utrikesministeriet svarar för den utrikes- och säkerhetspolitiska bedömningen.

Årsrapporten om exporten av försvarsmateriel 2025 (på finska) finns i sin helhet på försvarsministeriets webbplats.

Ytterligare information om årsrapporten ges vid försvarsministeriet av Frans Peltonen, specialsakkunnig, tfn 0295 140 021.

]]>

Försvarsminister Häkkänen: Finland och Ukraina har undertecknat ett samförståndsavtal om försvarsmaterielsamarbete

2026-06-12T09:07:00Z

I samförståndsavtalet redogörs det för kvalitetssäkringspraxis inom försvarsindustriell produktion. Avtalet utgör en referensram för samarbetet mellan Finland och Ukraina.

”Försvarsmaterielsamarbetet mellan Finland och Ukraina stärker båda ländernas säkerhet. Samförståndsavtalet om kvalitetssäkring är ett konkret steg mot ett allt närmare försvarsindustriellt samarbete mellan våra länder”, säger försvarsminister Antti Häkkänen.

Vid försvarsministeriet ges mer information av Björn Enroth, militäringenjör, materielenheten vid resurspolitiska avdelningen, tfn 0295 140 053.

]]>

Australiens försvarsminister besöker Finland

2026-06-09T10:51:00Z

Försvarsminister Antti Häkkänen och Australiens vice premiärminister och försvarsminister Richard Marles träffades för att diskutera det bilaterala försvarssamarbetet, samarbetet kring försvarsmateriel samt det säkerhetspolitiska läget i Europa och den indopacifiska regionen.

”Jag ser många möjligheter i att fördjupa samarbetet inom försvarsindustri och teknologi mellan Australien och Finland. Ökat samarbete stärker säkerheten i våra länder”, säger försvarsminister Antti Häkkänen.

Vid försvarsministeriet ges mer information av Markus Rahja, specialsakkunnig, tfn 0295 140 096.

]]>

Brasiliens försvarsminister besöker Finland

2026-06-08T09:30:00Z

I samband med besöket diskuterade försvarsminister Antti Häkkänen och Brasiliens försvarsminister José Mucio Monteiro Filho det bilaterala försvarssamarbetet, det internationella säkerhetspolitiska läget och Finlands modell för övergripande säkerhet.

I samband med besöket undertecknade Finland och Brasilien en avsiktsförklaring om försvarsindustriellt samarbete och försvarsteknologi.

”Brasiliens stora kunnande inom försvarsindustrin skapar utmärkta förutsättningar för ett fördjupat samarbete. När försvarsmaterielsamarbetet mellan våra länder främjas, medför det nya exportmöjligheter för den finländska försvarsindustrin”, säger försvarsminister Antti Häkkänen.

I samband med sitt arbetsbesök träffar Brasiliens försvarsminister Mucio också företrädare för finländska försvarsföretag.

Vid försvarsministeriet ges ytterligare information av Markus Rahja, specialsakkunnig, tfn 0295 140 096.

]]>

Natos framskjutna markstyrkor i Finland inleder sin verksamhet den 6 juni

2026-06-05T11:44:00Z

"Inrättandet av FLF Finland är ett viktigt steg i stärkandet av Finlands och hela alliansens nordliga flank. Under ingången av valperioden ställde vi som mål att Natos framskjutna markstyrkor ska inrättas i Finland. Vi främjade aktivt detta mål på ministerienivå, tillsammans med den militära ledningen och inom Natos olika organ. Vi fick de allierades stöd för vårt förslag. Efter detta har genomförandet framskridit snabbt, och i morgon inrättas styrkan officiellt", säger försvarsminister Antti Häkkänen.

Inrättandet av FLF Finland innebär att en svensk stridsgrupp i Boden i Sverige och den multinationella delen av ledningen i Rovaniemi börjar lyda under alliansens överbefälhavare för Europa (Supreme Allied Commander Europe, SACEUR) general Alexus G. Grynkewich.

"Liksom också Natos andra framskjutna markstyrkor är även FLF Finland utformad för att fungera under vissa geografiska förhållanden och svara på vissa hot. I praktiken stärker FLF Finland Natos avskräckning och försvar i norr genom att erbjuda SACEUR trupper som specialiserat sig på arktiska förhållanden för att stärka säkerheten i Finland och i våra närområden. Samtidigt erbjuder vi våra allierade en möjlighet att öva landkrigföring i arktiska förhållanden", säger försvarsminister Häkkänen.

Kärnan i det nu grundade FLF Finland utgörs av Sveriges cirka 600 soldaters bataljonsstridsgrupp. Stridsgruppen är välutbildad och kan snabbt förflytta sig från sin bas i Boden till Finland. Dess verksamhet leds av en funktionsdel som är placerad i Rovaniemi. FLF Finlands totala styrka kommer att vara en brigad och vi kommer regelbundet att öva oss i att skala den.

"Det långsiktiga försvarssamarbetet mellan Finland och Sverige har gjort det möjligt för FLF Finland att avancera snabbt från planeringsbordet till operativ styrka. I vårens Cold Response-övning övades de svenska truppernas förflyttning till Finland. I fortsättningen utvecklas styrkan till att bli multinationell och vi utvecklar ytterligare övningsverksamheten inom ramen för FLF Finland tillsammans med både Sverige och andra alliansländer. På grund av de arktiska förhållandena i Norra Finland är det viktigt att de allierade som deltar i FLF Finland kan erbjuda trupper och förmågor som lämpar sig för våra förhållanden", säger försvarsminister Häkkänen.

Utöver Finland och Sverige har Storbritannien, Frankrike, Italien och av de övriga nordiska länderna Norge, Danmark och Island meddelat att de deltar i utvecklingen av Natos framskjutna markstyrkor FLF Finland.

Vid öppningsceremonin i Boden i Sverige representeras Finlands försvarsministerium av försvarsministeriets kanslichef Janne Kuusela.

Mer information:

Samuli Puhakka, specialsakkunnig, försvarsministeriet, tfn +358 295 140 089.

Begäran om intervjuer med ministern via Dani Niskanen, specialmedarbetare, tfn +358 415 444 967

]]>

Försvarsminister Häkkänen: Striktare kontroll över utländska företagsköp stärker säkerheten

2026-06-05T09:43:00Z

I den gällande företagsköpslagen har föremålen för tillsyn definierats allmänt i fråga om företagsköp inom försvars- och säkerhetsområdet samt företagsköp som gäller andra kritiska objekt. Företagsköpslagen ersätts av lagen om investeringstillstånd, som ska förtydliga och ge en mer exakt definition av föremålen för tillsyn samt utvidga lagens tillämpningsområde.

”Vår säkerhetsmiljö har blivit sämre i grunden och för lång tid framöver. Propositionen är en del av regeringens mål att stärka Finlands övergripande säkerhet, resiliens och försörjningsberedskap samt förhindra hybridpåverkan som riktar sig mot oss. Med stöd av den nya lagen om investeringstillstånd kan vi bättre följa och vid behov begränsa överföringen av inflytande till utländska investerare när det handlar om kritiska objekt”, säger försvarsminister Antti Häkkänen.

Lagförslaget bereddes under ledning av arbets- och näringsministeriet i en förvaltningsövergripande arbetsgrupp där också försvarsministeriet var representerat. Försvarsministeriet deltar i arbetet i arbets- och näringsministeriets nätverk för tillsyn över företagsköp och ger utlåtanden om ansökningar om företagsköp inom försvarsområdet. Genom lagändringen förbättras informationsutbytet mellan myndigheterna och tillgången till information ytterligare.

Mer information: Antti Vesala, försvarsministerns specialmedarbetare, tfn 0295 140 099

]]>

Försvarsminister Häkkänen: Vi stärker Finlands försvar och den nationella säkerheten genom en reform av underrättelselagstiftningen

2026-06-04T10:36:00Z

”Vi stärker Finlands försvar och den nationella säkerheten genom att revidera underrättelselagstiftningen. Vi effektiviserar förutseendet av hot och beredskapen inför dem. Bakom ligger de utvecklingsbehov som identifierats vid den praktiska tillämpningen av den gällande lagen samt den tekniska utvecklingen”, säger försvarsminister Antti Häkkänen.

Reformen svarar mot den förändrade säkerhetsmiljön och förbättrar Finlands försvar och den nationella säkerheten med beaktande av de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna.

”Ryssland agerar mer oförutsägbart än tidigare och använder aktivt verktygspaletten för omfattande påverkan. Finland måste kunna ingripa i och reagera på omfattande mot Finland riktad påverkan också när påverkan inte är användning av militära maktmedel. Genom att uppdatera underrättelselagstiftningen stärker vi våra myndigheters förutsättningar att upprätthålla och förbättra funktionsförmågan i en förändrad omvärld”, säger försvarsminister Antti Häkkänen.

I propositionen föreslås i fråga om underrättelseinhämtning som avser datatrafik nya befogenheter när det gäller att fastställa sökbegrepp och behandla tekniska data för att identifiera dirigeringen av och ändringar i datatrafiken.

I fråga om den underrättelseinhämtning som avser datasystem hos statliga aktörer föreslås en ny befogenhet med hjälp av vilken man i Finland ska få inhämta information om verksamheten och uppgifterna i ett datasystem som används för militär verksamhet eller för verksamhet som allvarligt hotar den nationella säkerheten.

I lagen föreslås dessutom en ny rätt att i ett utländskt informationssystem vidta behövliga åtgärder för att förhindra militär verksamhet eller verksamhet som hotar den nationella säkerheten.

Utöver radiosignalspaning ska armén, marinen och flygvapnet kunna tillämpa sedvanlig användning av informationskällor.

Kvalificerade reservister och personer som deltar i det frivilliga försvaret ska ges större möjligheter än tidigare att delta i militär underrättelseverksamhet vid repetitionsövningar eller övningar inom det frivilliga försvaret.

Det föreslås att också Gränsbevakningsväsendet ska ha befogenheter att på begäran bistå militärunderrättelsemyndigheterna. Det föreslås att deltagande i militär underrättelseinhämtning införs som en av Gränsbevakningsväsendets uppgifter.

Det föreslås att informationsutbytet mellan militärunderrättelsemyndigheterna och skatteförvaltningen, försäkringsanstalterna, Finansinspektionen, pensionsanstalterna och sysselsättningsfonderna utvidgas för ändamålet att utarbeta fullgöranderapporter. Ändringarna kommer att effektivisera verksamhetsvillkoren för militärunderrättelsemyndigheterna.

Propositionen är inte beroende av regeringens proposition om ändring av 10 § i grundlagen.

Vid försvarsministeriet ges mer information av Kosti Honkanen, äldre regeringssekreterare, tfn 0295 140 607

]]>

Fjorton avslagsbeslut i fråga om fastighetsköp

2026-06-04T07:30:00Z

De fastigheter som är föremål för avslagsbesluten ligger i Asikkala, Hyrynsalmi, Imatra, Pöytis, Rautjärvi och Rovaniemi.

De som ansöker om tillstånd är medborgare i Kina, Ukraina, Turkiet och Indien eller företag som ägs av medborgare i dessa länder. Fastigheterna var ämnade för olika ändamål, såsom användning för affärsverksamhet samt rekreations- och bostadsbruk.

Avslagen på tillståndsansökan grundar sig på lagen om tillståndsplikt för vissa fastighetsförvärv (470/2019). Försvarsministeriet motiverar avslagen på ansökan bland annat med att upphandlingarna kan bedömas äventyra den nationella säkerheten, ordnandet av landets försvar och försörjningsberedskapen.

– Besluten grundar sig alltid på en omfattande helhetsbedömning från fall till fall. Vi förhindrar de fastighetsköp som kan utgöra ett hot mot vår säkerhet, konstaterar försvarsminister Antti Häkkänen.

Besluten har ännu inte vunnit laga kraft.

Mediers eventuella begäranden om handlingar ska lämnas in till försvarsministeriets registratorskontor per e-post på kirjaamo.plm(a)gov.fi

Mer information får medierna från försvarsministeriets kommunikationsenhet per e-post på tiedotus.plm(a)gov.fi

]]>

Befordringar i generalitetet 4.6.2026

2026-06-03T21:01:00Z

Brigadgeneral Niko Hölttä blir kommendör för Kajanalands brigad den 1 juli 2026. Tidigare har han bland annat tjänstgjort som chef för Reservofficersskolan, innehaft olika befattningar vid huvudstaben och arméstaben samt varit bataljonskommendör vid Gardesjägarregementet. Hölttä befordrades till överste den 6 december 2023.

Brigadgeneral Tomi Pekurinen blir kommendör för Karelska brigaden den 1 juli 2026. Tidigare har han bland annat varit biträdande kommendör för Kajanalands brigad, tjänstgjort som avdelningsstabsofficer vid huvudstaben och som avdelningschef vid Markstridsskolan. Till överste befordrades han den 4 juni 2024.

Vid försvarsministeriet ges mer information av Sinikka Vahvaselkä, regeringsråd, tfn 0295 140 431.

]]>

Försvarsminister Antti Häkkänen: Ett brett samförstånd i utvecklingen av försvaret är en viktig styrka för Finland

2026-06-02T07:41:00Z

”Ett brett samförstånd i utvecklingen av försvaret är en viktig styrka för Finland. Arbetsgruppens slutrapport visar att det i Finland råder en bred enighet om de centrala riktlinjerna för försvarspolitiken. Detta möjliggör ett långsiktigt samarbete över regeringsperioderna för att stärka Finlands försvar och säkerhet”, säger försvarsminister Antti Häkkänen.

Syftet med den parlamentariska arbetsgrupp för försvaret som tillsatts av statsrådet var att granska utvecklings- och resursbehovet inom det finländska försvaret på 2030-talet. I arbetsgruppens rapport konstateras det att det vid planeringen av försvarsförvaltningens verksamhet och resurser i allt högre grad understryks ett behov av en finansieringsnivå som är tryggad över valperioderna, och att resursbehoven för att upprätthålla och utveckla försvarsförmågan ligger klart över Natos målsatta nivå på 3,5 procent av bruttonationalprodukten.

”För att bemöta det långvariga hot som Ryssland utgör avhjälper vi bristerna i vårt försvarssystem och stärker målmedvetet Finlands försvar. Genom en gemensam lägesbild och ett gemensamt engagemang för en kontinuerlig ökning av försvarsresurserna under de kommande åren säkerställer vi att finländarna får leva ett tryggt och lyckligt liv även i fortsättningen. Jag tackar den parlamentariska arbetsgruppen för ett gott och grundligt arbete. Finlands försvar angår oss alla,” säger försvarsminister Häkkänen.

Riksdagsledamot Jukka Kopra (saml) var ordförande för den parlamentariska arbetsgruppen. Alla riksdagspartier var representerade i arbetsgruppen. Vänsterförbundets riksdagsgrupp anmälde avvikande mening till rapporten.

Begäran om intervjuer med minister Häkkänen via Dani Niskanen, specialmedarbetare, tfn 041 544 4967

]]>

Den parlamentariska arbetsgruppen överlämnade slutrapport om utvecklingen av försvaret till försvarsminister Antti Häkkänen

2026-06-02T07:29:00Z

Försvarets parlamentariska arbetsgrupp överlämnade i dag sin slutrapport om utvecklingen av Finlands försvar och dess resursbehov till försvarsminister Antti Häkkänen. Försvarsförvaltningen har under de senaste sex månaderna på bred front informerat arbetsgruppen om försvarets verksamhetsmiljö, försvarets utvecklingsbehov på lång sikt och resursbehoven i anslutning till dem.

En viktig slutsats i slutrapporten är att Ryssland utgör ett långvarigt och svårförutsägbart hot mot Finlands och alliansens säkerhet. Förutom hotet från Ryssland påverkar även förändringen i krigsbilden, den tekniska utvecklingen och omdefinieringen av den transatlantiska ansvarsfördelningen Finlands verksamhetsmiljö. Det primära syftet med att upprätthålla och utveckla Finlands försvarsförmåga är att undvika en militär kris och bevara freden. Beredskap är ett bättre alternativ än att hamna i kris i ekonomisk och framför allt i mänsklig bemärkelse.

Finlands försvar ska dimensioneras för att uppfylla de krav som den säkerhetspolitiska miljön ställer samt målen och skyldigheterna i anslutning till Natos kollektiva försvar.

Rapporten konstaterar, att trots att grunderna för Finlands militära kapacitet är i gott skick, har det under årens lopp uppkommit ett underhållsunderskott som måste åtgärdas så snart som möjligt. Under de kommande 10–15 åren kommer utvecklingen att fokuseras på att förnya markförsvaret och åtgärda de ackumulerade underskotten.

Försvarets långsiktiga och tillräckliga resurser över valperioderna är avgörande för att säkerställa försvarsförmågan.

Mer information:

Jukka Kopra, ordförande för den parlamentariska arbetsgruppen, tfn 0400 5150 66.
Janne Kuusela, försvarsministeriets kanslichef, tfn 0295 140 105.
Markku Viitasaari, chef för enheten för nationellt försvar, försvarsministeriet, tfn 0295 140 330.
Outi Mäkinen, specialsakkunnig, försvarsministeriet, tfn 0295 140 012.

]]>

Försvarsminister Häkkänen: Finland värd för Natos serie innovationstestningsevenemang i juni

2026-06-01T06:16:00Z

Vid testningsevenemangen kan företag som utvecklar försvars- och säkerhetsteknik pröva hur deras innovationer fungerar och säkerställa att de uppfyller kraven i verkliga situationer och miljöer. Evenemangen ordnas på olika ställen, varvid företagen kan testa sina innovationer antingen i maritim verksamhetsmiljö, det nordliga verksamhetsområdet, området vid Natos östra gräns eller i ledningscentralkontext.

– Finland erbjuder evenemangsserien högklassiga och realistiska förhållanden samt en testningsinfrastruktur av världsklass. De Natoledda testningarna för samman utvecklare av ny teknik och slutanvändare inom försvarsförvaltningen och främjar enhetligheten och funktionen hos de allierades system i krävande operativa miljöer, konstaterar försvarsminister Antti Häkkänen.

I testerna deltar finländska och internationella företag från Natoländerna. De teknikområden som testas är lednings- och hanteringssystem och integrationer, AI- och dataapplikationer, kommunikationsteknik, sensorsystem samt system för bekämpning av drönare.

I samband med testningsserien Innovation Range ordnas också ett testningsevenemang för Natos drönarbekämpningsinitiativ LCI-X (Layered Counter Unmanned Aircraft Systems Iniative). Initiativet syftar till att utveckla nya och innovativa system för drönarbekämpning.

– Genom aktivt deltagande i Natos forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet stärker vi både vår säkerhet och främjar finländska teknologiföretags affärsmöjligheter. Våra starka innovationsekosystem gör det möjligt att ordna dessa testningsevenemang i Finland, gläder sig minister Häkkänen.

Försvarsministeriet är nationell ansvarig myndighet för testningsevenemangen. För arrangemangen i evenemangsserien svarar med försvarsministeriets bemyndigande innovationsekosystemen Digital Defence Ecosystem och DEFINE i samarbete med projektet Borderland Europe samt bolagen Business Joensuu, Business Oulu och Business Turku.

Vid försvarsministeriet ges ytterligare information av Ville Elo, specialsakkunnig, tfn 0295 140 202

]]>

Försvarsminister Häkkänen: Finland sänder mer försvarsmaterielbistånd till Ukraina

2026-05-29T13:38:00Z

Värdet på kapaciteterna som nu ska sändas uppgår till cirka 128 miljoner euro. Finland har levererat försvarsmateriel till Ukraina till ett sammanlagt värde av 3,4 miljarder euro.

Av operativa skäl och för att garantera att hjälpen säkert når fram informeras det inte närmare om vad biståndet innefattar eller om leveranssätt eller tidsplaner. I biståndet har både Ukrainas behov och försvarsmaktens resursläge beaktats.

Mer information ges av Antti Vesala, försvarsministerns specialmedarbetare, tfn +358 295 140 099.

]]>

Riku Hartikainen blir generalsekreterare för Säkerhetskommittén

2026-05-29T08:51:00Z

Tidigare har Hartikainen bland annat varit sektorchef vid arméstaben, medarbetare till militärrepresentanten vid Finlands representationer vid EU och Nato samt chef för Försvarsmaktens idrottsskola. Han är utbildad till generalstabsofficer och diplomingenjör.

Säkerhetskommitténs generalsekreterare leder Säkerhetskommitténs sekretariat, som finns i anslutning till försvarsministeriet. Generalsekreteraren leder planeringen av kommitténs verksamhet och deltar som representant för kommittén i ministeriernas beredskapschefsmöten. Dessutom deltar generalsekreteraren i stor utsträckning i utvecklingen av den övergripande säkerheten. Utvecklingen sker i samarbete med olika sektorer.

Vid försvarsministeriet ges mer information av Kati Virtanen, personaldirektör, tfn 0295 140 435.

]]>