Defmin pressmeddelanden

Natos högnivåarbetsgrupp för kärnvapenpolitik sammanträdde i Helsingfors

2026-10-22T10:43:00Z

”Nato utvecklar sin kärnvapenskräckning för att svara på utmaningarna i den säkerhetspolitiska omgivningen. På så sätt stärker vi alliansens och Finlands säkerhet. Finland skapar genom sitt aktiva deltagande ett genuint mervärde för alliansen, och detta uppmärksammas också bland de allierade”, säger försvarsminister Antti Häkkänen.

Även om alliansens strategiska kärnvapen förblir den yttersta garantin för alliansens säkerhet betonade de allierade att Natos kärnvapenavskräckning grundar sig på delat ansvar mellan de allierade. Detta stöds av de allierades kontinuerliga engagemang för Natos kollektiva avskräckning och försvar, som påvisar alliansens enighet och beslutsamhet. Nato upprätthåller sin kärnvapenavskräckning för att bevara freden, förhindra påtryckningar och skapa avskräckning mot aggression.

De allierade tackade Finland för dess starka engagemang i alliansen och konstaterade att Finland ända sedan landet anslöt sig till Nato har stärkt alliansens gemensamma avskräckning och försvar.

Vid försvarsministeriet ges mer information av Tiina Raijas, konsultativ tjänsteman, tiina.raijas@gov.fi.

]]>

Militär rörlighet främjas genom ny förordning om användning av försvarsmaktens fordon

2026-10-12T05:00:00Z

”Genom den nya förordningen främjar vi den militära rörligheten i en förändrad säkerhetsmiljö. Genom reformen säkerställer vi att försvarsmaktens verksamhetsförutsättningar, trafiksäkerheten och den militära rörlighet som är viktig med tanke på Finlands försvar bildar en fungerande helhet”, konstaterar försvarsminister Antti Häkkänen.

Förändringarna i Finlands säkerhetspolitiska omgivning, det ökade internationella militära samarbetet och de allierade styrkornas verksamhet i Finland har ökat behovet av att se över bestämmelserna om användningen av försvarsmaktens fordon.

”Genom förordningen gör vi det möjligt för styrkor och materiel att röra sig smidigt och effektivt på vägnätet i alla säkerhetslägen. Vi säkerställer att försvarsmaktens uppgifter kan utföras effektivt också i situationer där fordon eller transporter som avviker från den sedvanliga trafik- och transportregleringen används. Samtidigt bibehåller vi trafiksäkerhetsregleringen som central utgångspunkt”, säger försvarsminister Häkkänen.

Det centrala syftet med förordningen är att förbättra den militära rörligheten. En fungerande militär rörlighet är nödvändig för Finlands försvarsförmåga, upprätthållandet av beredskapen och samarbetet med allierade.

Även om förordningen stöder den militära rörligheten, förblir trafiksäkerheten en central utgångspunkt för regleringen. Försvarsmaktens transporter och användningen av fordon ska fortfarande planeras och genomföras så att vägnätets och andra vägtrafikanters säkerhet beaktas på behörigt sätt.

Vid försvarsministeriet ges mer information av Kosti Honkanen, äldre regeringssekreterare, tfn +358 295 140 607

]]>

Statsunderstöd på 18,3 miljoner euro till TNT-fabriken

2026-10-09T11:34:00Z

Försvarsminister Antti Häkkänen fattade beslut om statsunderstödet den 9 oktober 2026.

Det är fråga om ett ekonomiskt stöd som Förenta staterna beviljat projektet och som kanaliseras till företaget via finska staten. Det gavs information om Förenta staternas stöd i fråga om projektet den 15 september 2026.

Den nya TNT-produktionsanläggningen kommer att producera TNT för Finlands och Natos behov och möjliggöra ett långsiktigt stöd till Ukraina.

Vid försvarsministeriet ges mer information av Frans Peltonen, specialsakkunnig (tfn 0295 140 021).

]]>

Finland levererar brådskande försvarsmaterielbistånd till Ukraina

2026-10-09T08:37:00Z

Värdet på biståndspaketet som nu ska sändas uppgår till cirka en miljonen euro. Paketet innehåller ett enskilt försvarsmateriel som överlåts från försvarsmaktens lager. Beredningen av nästa, mer omfattande hjälppaket pågår också. Finland har redan levererat försvarsmateriel till Ukraina till ett sammanlagt värde av 3,6 miljarder euro.

”Vi har fått en brådskande begäran om stöd från Ukraina, som vi svarar på genom denna påskyndade precisa åtgärd. Finland blundar inte för ukrainarnas nöd, utan vi finns till hands för dem och fortsätter att lämna försvarsmaterielbistånd”, säger försvarsminister Antti Häkkänen.

Av operativa skäl och för att garantera att hjälpen säkert når fram informeras det inte närmare om vad biståndet innefattar eller om leveranssätt eller tidsplaner. I biståndet har både Ukrainas behov och försvarsmaktens resursläge beaktats.

Mer information ges av Antti Vesala, försvarsministerns specialmedarbetare, tfn +358 295 140 099

]]>

Finland deltar i Natos kärnvapenavskräckningsövning Steadfast Noon i oktober 2026

2026-10-09T05:03:00Z

Steadfast Noon är en del av Natos årligen återkommande och rutinmässiga övningsverksamhet. Genom dessa övningar säkerställs trovärdigheten, effektiviteten och säkerheten i fråga om Natos kärnvapenavskräckning.

”Med tanke på Finlands säkerhet och försvar är det viktigt att Natos avskräckning, inbegripet alla dess delområden, är trovärdigt och utgör en så hög tröskel som möjligt för militära åtgärder mot alliansen”, säger försvarsminister Häkkänen.

Finland bedömer från fall till fall det mest ändamålsenliga sättet att delta i övningen Steadfast Noon.

”I år motsvarar Finlands deltagande med stabsofficerare bäst de nationella mål som ställs för övningen", fortsätter försvarsminister Häkkänen.

Natos avskräckning utgörs av vanliga trupper och förmågor, robotförsvar och kärnvapen. Denna helhet kompletteras av rymd- och cyberförmågor. Syftet med Natos kärnvapenavskräckning är att bevara freden, garantera alliansens handlingsfrihet och att förhindra angrepp mot alliansen.

I övningen Steadfast Noon ingår inte några riktiga kärnvapen och man hanterar inte heller sådana i övningen. Länderna kan delta i övningen på olika sätt, inklusive genom att ställa sin konventionella förmåga till alliansens förfogande som stöd för kärnvapeninsatser.

Övningen hänför sig inte till det världspolitiska läget och övningen riktats inte mot någon enskild stat.

Försvarsminister Häkkänen representerar Finland i Natos planeringsgrupp för kärnvapenfrågor (Nuclear Planning Group).

Mer information: Konsultativ tjänsteman Tiina Raijas, tiina.raijas@gov.fi

]]>

Sex avslagsbeslut i fråga om fastighetsköp

2026-10-07T08:53:00Z

I fråga om fastighetsköpen i Kotka, Viitasaari och Miehikkälä är de som ansöker om tillstånd medborgare i Ryssland, Montenegro och Israel. Tillstånd att förvärva en fastighet i Imatra söktes av ett företag som är registrerat i Italien och som dock ägs av en aktör som kommer från länder utanför EU och EES. Fastigheterna var ämnade för olika ändamål, såsom användning för hyresverksamhet och rekreationsbruk.

I fråga om fastighetsköpet i Kotka motiverar försvarsministeriet avslagsbeslutet med att förvärvet kan bedömas äventyra den nationella säkerheten eller försörjningsberedskapen. Beslutet grundar sig på lagen om tillståndsplikt för vissa fastighetsförvärv.

Avslagsbesluten i fråga om Viitasaari, Miehikkälä och Imatra beror på att tillståndssökandena trots påminnelser inte har lämnat de uppgifter eller tilläggsutredningar som försvarsministeriet begärt. Besluten baserar sig på lagen om tillståndsplikt för vissa fastighetsförvärv och på förvaltningslagen.

– Genom en strikt fastighetskontroll minskar vi de säkerhetsrisker som riktar sig mot Finland. Vi förhindrade ett köp där fastigheten på grund av sitt läge kunde ha haft inverkan på Finlands säkerhet. I de andra avslagsbesluten var det fråga om att tillståndssökandena försummade sin skyldighet att lämna försvarsministeriet de ytterligare utredningar som behövs för säkerhetsbedömningen. Underlåtenhet att lämna ytterligare information kan inte kringgå tillståndsprocessen eller hindra att tillståndsbeslut fattas, konstaterar försvarsminister Antti Häkkänen.

Besluten har ännu inte vunnit laga kraft.

Mediers eventuella begäranden om handlingar ska lämnas in till försvarsministeriets registratorskontor per e-post på kirjaamo.plm(a)gov.fi

Mer information får medierna från försvarsministeriets kommunikationsenhet per e-post på viestinta.plm(a)gov.fi

]]>

Resultaten av framsynsprojektet Rysslands framtider har publicerats: Finland och Europa måste förbereda sig på flera möjliga framtider för Ryssland

2026-10-06T07:01:00Z

Publikationshelheten omfattar publikationen Rysslands framtider och det material om förändringsfaktorer som hänför sig till den. Projektets resultat kan utnyttjas och vidareutvecklas av alla som är intresserade.

I projektet utarbetades fyra alternativa scenarier för utvecklingen i Ryssland fram till 2045: Förnyande Ryssland, Avtagande Ryssland, Imperialistiskt Ryssland och Kaotiskt Ryssland. Utöver scenarierna presenteras konsekvensanalyser som hänför sig till dem och åtgärder som det anses viktigt att vidta oberoende av vilket scenario eller vilken kombination av scenarier som realiseras.

Efter att Ryssland inlett sitt anfallskrig mot Ukraina har osäkerheten i omvärlden ökat betydligt. I projektet identifierades 22 förändringsfaktorer som påverkar utvecklingen i Ryssland och 14 viktiga osäkerhetsfaktorer utifrån vilka scenarier utarbetades.

Det material om förändringsfaktorer som ges ut som bilaga till publikationen sammanställer förändringsfaktorer som påverkar Rysslands utveckling med tanke på utrikespolitiken, samhället, ekonomin, tekniken, miljön och den militära utvecklingen. Centrala föremål för granskning är bland annat det fortsatta stormaktstänkandet, utmaningarna när det gäller befolkningsutvecklingen, beroendeförhållandena i fråga om ekonomi och teknik, effekterna av klimatförändringen samt den allt starkare militariseringen av säkerhetspolitiken. Rysslands utveckling betraktas inte separat från resten av världen, utan den påverkas också av förändringar i den internationella omvärlden och av andra staters och aktörers verksamhet.

Fyra alternativa scenarier för Ryssland 2045

Scenarierna som utarbetats utifrån förändringsfaktorerna och osäkerhetsfaktorerna beskriver alternativa och möjliga framtida utvecklingsförlopp för Ryssland fram till 2045

Förnyande Ryssland: en pragmatisk regional makt som eftersträvar inflytande genom en kombination av konkurrens, samarbete och incitament,
Avtagande Ryssland: en alltmer avtagande regional makt som vidhåller sin sturskhet men som förlorar sitt inflytande och blir alltmer beroende av Kina,
Imperialistiskt Ryssland: en auktoritär och expansiv regional stormakt som använder maktpolitik och lyckas med sina viktigaste utrikespolitiska mål,
Kaotiskt Ryssland: en kärnvapenstat som står inför en djup intern kris och vars funktionsförmåga försämras men som fortsätter med sin riskfyllda, våldsamma och krigiska politik.

Beredskap inför flera möjliga framtida Ryssland

”En viktig slutsats av projektet är att Finland och Europa samtidigt måste förbereda sig på flera möjliga framtidsutsikter för Ryssland. Rysslands utveckling och omvärlden formas av de sammantagna konsekvenserna av flera samtidiga förändringar, kriser och osäkerhetsfaktorer, och därför bör beredskapen grunda sig på en översyn av alternativa scenarier och inte på enskilda antaganden om utvecklingen i Ryssland”, konstaterar Terhi Ylitalo, konsultativ tjänsteman och samordnare inom framsynsprojektet.

Projektet genomfördes som ett framsynsprojekt med tillämpning av de framsynsmetoder som använts vid beredningen av statsrådets framtidsredogörelse. Syftet med prognostiseringen är inte att förutse framtiden eller bedöma sannolikheterna för enskilda scenarier, utan att identifiera alternativa framtidsutsikter, risker, möjligheter och beredskapsbehov samt metoder för att påverka utvecklingen.

I projektet identifierades också ett antal åtgärder som är oberoende av scenarierna och som behövs oberoende av hur Ryssland utvecklas i framtiden. Dessa går ut på att stärka den förutseende beredskapen, Rysslandskompetensen och den strategiska framsynen, dämma upp Rysslands aggression och stödja Ukraina, stärka säkerheten och resiliensen, trygga friheten att fatta beslut och den ekonomiska och teknologiska handlingsförmågan, hantera klimat- och miljörisker samt stödja EU:s handlingskraft och det regelbaserade internationella systemet.

En del av en lång serie Rysslandsprojekt

Projektet Rysslands framtider är en fortsättning i en serie av tidigare Rysslandsprojekt: Haasteiden Venäjä (Utmaningarnas Ryssland, 2007–2008), Muutosten Venäjä (Förändringarnas Ryssland, 2011–2012) och Voiman Venäjä (Ryssland och styrkan, 2018–2019).

Försvarsministeriet svarade för den övergripande samordningen av projektet. Tiotals experter, forskare och tjänstemän deltog i projektets olika faser. Arbetet stöddes av en stödgrupp bestående av sakkunniga från försvarsministeriet, inrikesministeriet och utrikesministeriet.

Förhoppningen är att projektet ska stödja myndigheternas, forskningsinstitutens och andra aktörers framsynsarbete och stimulera debatten om Rysslands eventuella framtider och deras konsekvenser för Finland. Resultaten kan utnyttjas i framsynsarbetet, analyseringen av den säkerhetspolitiska miljön, strategisk planering, den politiska beredningen, utvecklingen av den nationella beredskapen samt som stöd för det internationella samarbetet.

Publikationer

Slutrapporten för projektet Rysslands framtider och det material om förändringsfaktorer som hänför sig till den finns tillgängliga på finska i statsrådets publikationsarkiv Valto. De engelska översättningarna av publikationerna blir klara senare.

Publikationen Rysslands framtider

Publikationens bilaga: Förändringsfaktorer som har en central inverkan på utvecklingen i Ryssland

Mer information:

Terhi Ylitalo, projektkoordinator, försvarsministeriet, terhi.ylitalo(a)gov.fi, 0295 140 143

]]>

Försvarsminister Häkkänen: F-35 ger Finland trygghet, arbete och industriell förmåga

2026-10-01T08:27:00Z

”Vi har lyckats föra ett historiskt projekt till slutrakan när de första nya generationens jaktplan nu har anlänt till vårt land. Integreringen av F-35 i Finlands försvarssystem är ett avgörande tillägg till såväl den nationella som alliansens prestationsförmåga här i norr. Samtidigt bygger programmet upp industriell förmåga i Finland. Över 30 finländska företag deltar redan och det bildas en sysselsättningseffekt om uppskattningsvis 5 000 årsverken. Patria tillverkar framkroppar också för andra användare. Planens motorer monteras och underhålls i Finland. Deltagandet i den femte generationens teknik stärker försörjningsberedskapen och öppnar vägen för ny affärsverksamhet på båda sidor om Atlanten”, säger försvarsminister Häkkänen.

Försvarsminister Häkkänen beskrev F-35-jaktplanens ankomst som en historiskt viktig dag. Han jämställde upphandlingen med Hornet-beslutet på 1990-talet: Finland förbinder sig till försvarsförmågan också i det svåra ekonomiska läget. F-35-programmet, som uppgår till över tio miljarder euro, stärker Finlands och Natos avskräckning och försvar. De nordiska länderna hör till ansvarsområdet för Natos försvarsgrensgemensamma ledning i Norfolk, och Europas över 700 femte generationens jaktplan utgör ett betydande flygvapen för gemensam operationsförmåga.

Talet

Mer information:

Antti Vesala, försvarsministerns specialmedarbetare, tfn 050471 0883.

]]>

Forsknings- och utvecklingsöverenskommelse mellan Finlands och Förenta staternas försvarsförvaltningar förlängs

2026-10-01T07:16:00Z

I överenskommelsen har man avtalat om att inleda, genomföra och administrera forsknings-, utvecklings-, testnings- och utvärderingsprojekt mellan Finlands och Förenta staternas försvarsförvaltningar.

Överenskommelsen möjliggör samarbete mellan Finlands och Förenta staternas försvarsförvaltningar inom forskning och teknisk utveckling, och minskar onödigt dubbelarbete. Forsknings- och teknologisamarbetet skapar förutsättningar för gemensamma anskaffningar i fråga om försvarsmateriel, förbättrar kostnadseffektiviteten för forsknings- och teknologiarbetet och anskaffningarna samt utvecklar Finlands teknologiska kunnande. Genom samarbetet kan man dessutom förbättra försvarsmaterielens kompatibilitet, främja den inhemska industrins exportmöjligheter och skapa ny eller bättre militär förmåga.

Vid försvarsministeriet ges mer information av Laura Sinisalo, regeringssekreterare, tfn 0295 140 081.

]]>

Försvarsminister Häkkänens deltagande i JEF-ministermötet har inhiberats

2026-10-01T04:53:00Z

På mötets agenda står bland annat stärkandet av Nordeuropas försvar (försvarsministeriets pressmeddelande 29.9.2026).

Vid försvarsministeriet ges mer information av Dani Niskanen, ministerns specialmedarbetare, tfn 041 544 4967.

]]>

Armén utvecklar de nordliga styrkornas rörlighet

2026-09-30T09:00:00Z

Det nya bandfordonet har utvecklats särskilt för de nordliga styrkornas behov och utvecklingsarbetet kring det har genomförts inom ramen för det EU-stödda programmet FAMOUS sedan 2021. Det totala värdet av upphandlingen utan moms uppgår till 13 miljoner euro.

Ny prestationsförmåga

Vid planeringen av det nya bandfordonet förutsatte armén lämplighet för militär uppbyggnad på ett vidsträckt område, vilket innebär ökad räckvidd och försnabbad förflyttning av personal och materiel. Planeringen styrdes av arméns prestationskrav, där utmärkt taktisk och god operativ rörlighet vägde tyngst. Andra krav på planeringen var splitter- och minskydd samt skydd mot eldgivning från handeldvapen. Det har förutsatts att fordonet ska kunna röra sig utanför vägnätet i skogsterräng, torvmark med god bärighet och djup snö.

Det nya bandfordonet har till uppgift att skyddat kunna transportera trupper till uppdrag, och trupperna ska vanligtvis förmå förflytta sig med materiel flera hundra kilometer per dygn. För ett enskilt fordon innebär detta förmåga att utöver fordonsbesättningen kunna transportera en infanterigrupp med utrustning (2 +10 personer). Fordonet behärskar mörkerkörning utan hjälp av synligt ljus genom användning av utrustning för mörkerseende. Med fordonet ska man kunna ta sig över grunda åar och vid behov större vattendrag. Till fordonets eget skydd hör förmåga till eldstödsuppgifter mot obepansrade land- och luftmål samt infanterier. Till det egna skyddet hör dessutom avskärmande rök och integrerad drönarförmåga.

Omfattande fältförsök del av ibruktagandet

Armén genomför en ettårig test- och försöksperiod för prototypens bandfordon vid Kajanalands brigad, där kontingent I/2028 utrustas till en jägarpluton som pilottestar fordonen. Fältförsöksfasen omfattar samarbete med den svenska armén som samtidigt testar sin egen prototyp.

”Genom denna upphandling främjar vi konkret de nordliga styrkornas rörlighet och operativa förmåga, vilket är en viktig del av stärkandet av säkerheten i den arktiska regionen. Upphandlingens inhemska karaktär stöder i sin tur i betydande omfattning den militära försörjningsberedskapen. Samarbetet med den svenska armén är ett praktiskt exempel på det dagliga, allt djupare samarbetet med Sverige”, säger försvarsminister Antti Häkkänen.

”Som medlem i alliansen betraktar Finland det nordliga operationsområdet som en helhet där infanteriets verksamhetsterräng kan vara de trädlösa fjällen i norr, områdena med få vägar som genomkorsas av Lapplands vattendrag eller skogsterrängerna i Finlands midja. I alla dessa terrängtyper och förhållanden ska det kunna opereras framgångsrikt, vilket förutsätter särskild prestationsförmåga hos arméns rörlighet. Det nya inhemska bandfordonet har i fälttester före upphandlingen visat sig ha en god prestanda, och de omfattande fältförsöken i norr kommer att ge en heltäckande bild av dess förmågor och utvecklingsbehov innan eventuella serieanskaffningar”, konstaterar infanteriinspektör, överste Ari Mure vid arméstaben.

Vid arméstaben ges mer information av Ari Mure, infanteriinspektör, överste, tfn 0299 800 (försvarsmaktens växel).

]]>

Försvarsminister Häkkänen: EU:s finansieringsinstrument SAFE skapar nya möjligheter för finländska företag på den europeiska försvarsmarknaden

2026-09-30T08:01:00Z

Genom SAFE-instrumentet erbjuder Europeiska unionen medlemsländerna lånefinansiering på 150 miljarder euro som riktas till gemensam upphandling från den europeiska eller ukrainska försvarsindustrin. Finland har meddelat att det åren 2026–2030 ansöker om lånefinansiering på sammanlagt en miljard euro från finansieringsinstrumentet SAFE.

”Vi försöker fullt ut utnyttja den finansiering som fås från EU. Med lånefinansieringen från SAFE stärker vi flera viktiga förmågor”, konstaterar försvarsminister Antti Häkkänen.

”Europa har insett behovet av att utveckla vår försvarsindustri och bemöta hotet från Ryssland. SAFE är ett konkret och tungt vägande verktyg från EU som gör det möjligt att utöka försvarsinvesteringarna snabbare än vad ett enskilt medlemsland skulle ha möjlighet till.”

Ett redan genomfört projekt för vilket finansiering kommer att sökas ur instrumentet är försvarsmaktens SAR-satelliter som har tillverkats av inhemska ICEYE.

”Med hjälp av satelliterna utvecklar vi försvarsmaktens självständiga underrättelseinhämtning och övervakning i fråga om rymden. Satelliterna kan ta bilder och övervaka objekt under alla väderleks- och belysningsförhållanden. Den information som de producerar kan också användas för andra myndigheters behov”, konstaterar minister Häkkänen.

Lånefinansiering planeras också till multinationella gemensamma upphandlingar som stärker Finlands markstridsförmåga och till utveckling av drönarförmågan i samarbete med Ukraina och allierade.

”Att utveckla drönarförmågor och förmågan att bekämpa dem är en av de viktigaste frågorna i krigföringen just nu. Ukrainarnas kompetens i denna fråga ligger i världstoppen. Jag är nöjd över att vårt samarbete fördjupas på detta område.”

Ur den inhemska industrins synvinkel ligger instrumentets primära nytta i de tillsammans med partnerländerna uppkomna ökade beställningarna av den finländska försvarsindustrins produkter. Deltagandet i projektet och uppfyllandet av villkoren för den europeiska industrin framstår dessutom som strategiskt erkännande av finländska projekt inom EU:s försvarsindustripolitik.

Vid försvarsministeriet ges mer information av Jesse Kosonen, specialsakkunnig, tfn +358 295 140 126.

]]>

Försvarsminister Häkkänen deltar i JEF:s försvarsministermöte på Island

2026-09-29T05:45:00Z

”Vi står inför ett mycket viktigt möte. Tillsammans med våra nära allierade planerar vi att stärka Nordeuropas försvar och säkerhet. På agendan står bland annat säkerhetsläget i Europa, JEF:s stöd till Ukraina och det euroatlantiska samarbetet. JEF är för Finland en viktig ram för det multilaterala försvarssamarbetet och dess roll framhävs särskilt i detta säkerhetsläge”, säger försvarsminister Häkkänen.

Även Kanada deltar i mötet. I samband med mötet träffar minister Häkkänen dessutom Storbritanniens nya försvarsminister Wes Streeting för första gången.

”Under mötet med Storbritanniens nya försvarsminister planerar vi att ytterligare fördjupa försvarssamarbetet mellan våra länder”, säger försvarsminister Häkkänen.

Konceptet JEF, det vill säga Joint Expeditionary Force som leds av Storbritannien, är en multilateral ram för försvarssamarbete som omfattar de tio länderna Nederländerna, Island, Storbritannien, Lettland, Litauen, Norge, Sverige, Finland, Danmark och Estland.

Syftet med samarbetet är att utveckla de deltagande ländernas militära beredskap, förebygga olika kriser och vid behov agera tillsammans i krissituationer. JEF:s huvudsakliga verksamhetsmiljö är norra Europa och Östersjöregionen.

Vid försvarsministeriet ges mer information av Joonas Laito, specialsakkunnig, tfn 0295 140 071.

]]>

Försvarsminister Häkkänen åker till Bryssel

2026-09-28T06:02:00Z

Vid mötet ska ministrarna diskutera det militära stödet till Ukraina vars kärna är EU:s stödlån till Ukraina 2026–2027, läget för den europeiska fredsfaciliteten och insatsen EUMAM Ukraina.

Ministrarna ska också diskutera tre aktuella teman: hybridhot, läget i Mellanöstern och uppdateringen av EU:s försvars- och säkerhetsupphandlingsdirektiv.
Försvarsministrarna ska även behandla säkerhetsläget i Mellanöstern och läget i Libanon när mandatet för FN:s UNIFIL-insats löper ut.

I samband med rådet ordnas också ett möte i försvarsministersammansättning för ledningsgruppen för Europeiska försvarsbyrån (European Defence Agency, EDA).

Mer information om försvarsministermötet ges av Peppi Heinikainen, specialsakkunnig, tfn +358 295 140 512. Begäran om intervjuer med försvarsminister Antti Häkkänen: Antti Vesala, specialmedarbetare, tfn +358 50 471 0883.

]]>

Försvarsminister Häkkänen beslutade om höjningar av reservistlönerna

2026-09-25T05:06:00Z

Manskapets reservistlön är i fortsättningen 70,19 euro (nu 68,42 euro), underofficerarnas reservistlön 73,70 euro (nu 71,85 euro) samt officerarnas och specialofficerarnas reservistlön 77,21 euro (nu 75,27 euro) per dag.

Kostnadseffekten av höjningen av reservistlönerna uppgår 2027 uppskattningsvis till 318 413 euro. Effekterna av höjningen täcks med de omkostnadsanslag som beviljats försvarsmakten.

"Med den här för valperioden tredje årliga höjningen fortsätter vi den stegvisa höjningen av reservisternas dagpenningar", konstaterar försvarsminister Antti Häkkänen.

Vid försvarsministeriet ges ytterligare information av Joona Lapinlampi, regeringssekreterare, tfn +358 295 140 004

]]>

Finland och Ukraina undertecknade ”drönardeal” som ska påskynda försvars- och säkerhetssamarbetet

2026-09-23T15:50:00Z

Det var Ukrainas president Zelenskyj som föreslog ett avtal för statsminister Petteri Orpo när de träffades i Armenien i början av maj. Avtalsförhandlingar ledda av försvarsministeriet har förts under sommaren och början av hösten.

”Ukraina har utvecklat sin försvarsförmåga och försvarsindustri på ett sätt som vi i Finland har mycket att lära oss av. Det avtal som nu undertecknats är inte bara ett sätt att stödja Ukrainas försvar, utan också ett konkret steg framåt när vi utvecklar vår egen försvarsindustri och försvarsmakten för att bereda oss på en förändrad, mer tekniskt betonad krigföring”, säger statsminister Petteri Orpo.

”Försvarsministeriet har i månader förhandlat intensivt om detta avtal med Ukraina. Vi har hittat en modell som driver båda ländernas sak. Slutresultatet öppnar betydande möjligheter för både Finlands försvarsindustri och stärkandet av Ukrainas försvarsförmåga. Det samarbete som redan fungerat väl lyfts genom detta avtal nu till en ny nivå”, säger försvarsminister Antti Häkkänen.

Syftet med avtalet är att intensifiera försvars- och säkerhetssamarbetet mellan Finland och Ukraina och att stärka båda ländernas försvarsförmåga, industrisamarbete och den tekniska utvecklingen. Förutom samarbetet mellan förvaltningarna är syftet också att stödja samarbetet mellan ländernas industrier.

Avtalet möjliggör bland annat överföring av teknologi och information mellan länderna, samarbete inom forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet samt gemensamma projekt som hänför sig till industriproduktion till exempel kring utvecklingen av drönarteknik. Syftet med det avtal som nu undertecknats är också att göra de administrativa processerna smidigare till exempel i fråga om exporttillstånd för att överföringen av försvarsmateriel och teknik mellan länderna ska vara så effektiv som möjligt.

Republikens president Alexander Stubb och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj undertecknade avtalet den 23 september 2026 i New York.

Vid försvarsministeriet ges mer information av Olli Ruutu, överdirektör, tfn 0295 140 400. Begäran om intervjuer med ministern via Antti Vesala, specialmedarbetare, tfn 050 471 0883.

]]>

Försvarsminister Häkkänen besökte Mellanöstern

2026-09-18T08:50:00Z

I Libanon träffade försvarsminister Häkkänen ledningen för UNIFIL-insatsen och finländska fredsbevarare som tjänstgör i insatsen. År 2026 firar Finlands internationella krishanteringssamarbete 70 år.

"Den långa traditionen av finskt fredsbevarande och våra fredsbevarares yrkeskunniga verksamhet är en orsak till särskild stolthet för vårt land. Den kompetens och den erfarenhet som förvärvats i fredsbevarande insatser stöder också vårt nationella försvar. Ett av syftena med detta besök är också att visa uppskattning och respekt för det arbete som de nuvarande och de tidigare fredsbevararna har utfört för både krishanteringen och den inhemska säkerheten", säger försvarsminister Häkkänen.

I Libanon träffade försvarsminister Häkkänen dessutom landets president Joseph Khalil Aoun och försvarsminister Michel Menassa.

I Israel träffade försvarsminister Häkkänen landets försvarsminister Israel Katz. Under sitt arbetsbesök bekantade sig försvarsminister Häkkänen med luftvärnssystemet Davids slunga som upphandlats till Finland och med befolkningsskyddslösningar. Han besökte också företag som tillverkar system som anskaffats för Finlands försvar.

Mer information om besöket ges av Antti Vesala, försvarsminister Antti Häkkänens specialmedarbetare, tfn +358 50 511 4844.

]]>

Regeringens proposition med förslag till lag om försvarsmaktens internationella samverkan på remiss

2026-09-18T08:12:00Z

"Den förändrade säkerhetsmiljön förutsätter att också lagstiftningen stöder försvarsförvaltningens verksamhet så effektivt som möjligt. Genom lagprojektet säkerställer vi att bestämmelserna om personalen är aktuella i anslutning till internationell samverkan och att regleringen om värnpliktssystemet fungerar på ett ändamålsenligt sätt”, säger försvarsminister Antti Häkkänen.

Enligt propositionen kan en finsk medborgare till försvarsmakten avge en skriftlig förbindelse om att han eller hon deltar i försvarsmaktens internationella samverkan. En person som avgett en förbindelse utnämns för den tid uppdraget varar till ett tjänsteförhållande för viss tid vid försvarsmakten.

Syftet med propositionen är att försvarsmakten på ett övergripande sätt med tillräcklig personal ska kunna delta i internationell samverkan och att anställningsvillkoren i anslutning till uppgifterna i fråga ska vara enhetliga och tydliga i olika uppgifter.

Förmågan att verka i en internationell verksamhetsmiljö berör allt fler värnpliktiga och därför föreslås det i propositionen dessutom att värnpliktslagens bestämmelser om anordnande av tjänstgöring utomlands ska ändras så att deltagandet i en internationell militär övning, utbildning eller tjänstgöringsuppgift som hör till en utbildning inte längre förutsätter den värnpliktiges uttryckliga samtycke, om utbildningen och övningen direkt hänför sig till försvaret av Finland och sker inom Finlands närområde.

Syftet med ändringen är att göra det möjligt att på ett smidigare sätt utbilda och öva värnpliktiga i Finlands närområde, i praktiken på Östersjön samt i Sverige och Norge, som i egenskap av medlemsstater i Nato och på grund av sitt geografiska läge har ett direkt samband med försvaret av Finland.

I propositionen föreslås det dessutom att lagstiftningen om deltagandet i repetitionsövningar ska ändras så att den sammanräknade maximala tiden för repetitionsövningar blir samma 200 dagar för alla oberoende av militär grad. Målet är att säkerställa förutsättningarna för att upprätthålla och kontinuerligt utveckla kompetensen hos de värnpliktiga som hör till reserven.

Genom propositionen genomförs skrivningen i statsrådets försvarsredogörelse 2024, enligt vilken lagstiftningen för att säkerställa de resurser som de nya uppgifterna förutsätter också ska ses över så att hela försvarsmaktens personal vid behov kan användas för alla uppgifter inom försvarsmakten och så att värnpliktiga på ett smidigare sätt kan användas för uppgifter inom försvarsmakten och Nato i Finland och utomlands.

Begäran om intervjuer med ministern via Dani Niskanen, specialmedarbetare, tfn 0295 140 109.

Vid försvarsministeriet ges mer information om remissen av Anna Gau, äldre regeringssekreterare, tfn 0295 140 085

]]>

Försvarsminister Häkkänen: Förenta staterna stöder byggandet av en TNT-fabrik ekonomiskt

2026-09-15T14:30:00Z

”Vi beslutade att bygga en TNT-fabrik för de behov som är kritiska för Finlands och hela Natos försvar. Att försvarsindustrin växer i Finland stärker samtidigt vårt försvar och skapar sysselsättning och livskraft. Vi har fört diskussioner med de allierade om deltagande i projektet. Att Förenta staterna deltar i att ekonomiskt stöda TNT-fabriken är en indikation på det täta försvarssamarbetet mellan våra länder”, kommenterar försvarsminister Antti Häkkänen.

Den nya TNT-produktionsanläggningen kommer att producera TNT för Finlands och Natos behov och möjliggöra ett långsiktigt stöd till Ukraina. Oy Forcit Ab ska ansvara för investeringen i och driften av produktionsanläggningen.

Vid försvarsministeriet ges mer information av Frans Peltonen, specialsakkunnig (tfn 0295 140 021).

]]>

Utnämningar inom generalitetet

2026-09-15T08:44:00Z

Dessutom förordnade republikens president Rimmanen till stabschef för marinen från och med den 1 januari 2027. Toivanen fortsätter i uppgiften som kommendör för Björneborgs brigad.

Överste Jussi Toivanen har varit kommendör för Björneborgs brigad sedan 2026. Tidigare har han tjänstgjort bland annat inom en specialuppgift vid huvudstaben, som sektorchef vid arméstaben och som kommendör för den finländska krishanteringsstyrkan i Irak. Till överste befordrades han den 6 december 2024.

Kommodor Sauli Rimmanen har varit kommendör för Kustflottan sedan 2025. Tidigare har han tjänstgjort som bland annat personalchef vid marinen och som sektorchef vid huvudstaben. Till kommodor befordrades han den 4 juni 2021.

Vid försvarsministeriet ges mer information av Sinikka Vahvaselkä, regeringsråd, tfn 0295 140 431.

]]>