Defmin pressmeddelanden

Försvarsminister Häkkänen besökte Mellanöstern

2026-09-18T08:50:00Z

I Libanon träffade försvarsminister Häkkänen ledningen för UNIFIL-insatsen och finländska fredsbevarare som tjänstgör i insatsen. År 2026 firar Finlands internationella krishanteringssamarbete 70 år.

"Den långa traditionen av finskt fredsbevarande och våra fredsbevarares yrkeskunniga verksamhet är en orsak till särskild stolthet för vårt land. Den kompetens och den erfarenhet som förvärvats i fredsbevarande insatser stöder också vårt nationella försvar. Ett av syftena med detta besök är också att visa uppskattning och respekt för det arbete som de nuvarande och de tidigare fredsbevararna har utfört för både krishanteringen och den inhemska säkerheten", säger försvarsminister Häkkänen.

I Libanon träffade försvarsminister Häkkänen dessutom landets president Joseph Khalil Aoun och försvarsminister Michel Menassa.

I Israel träffade försvarsminister Häkkänen landets försvarsminister Israel Katz. Under sitt arbetsbesök bekantade sig försvarsminister Häkkänen med luftvärnssystemet Davids slunga som upphandlats till Finland och med befolkningsskyddslösningar. Han besökte också företag som tillverkar system som anskaffats för Finlands försvar.

Mer information om besöket ges av Antti Vesala, försvarsminister Antti Häkkänens specialmedarbetare, tfn +358 50 511 4844.

]]>

Regeringens proposition med förslag till lag om försvarsmaktens internationella samverkan på remiss

2026-09-18T08:12:00Z

"Den förändrade säkerhetsmiljön förutsätter att också lagstiftningen stöder försvarsförvaltningens verksamhet så effektivt som möjligt. Genom lagprojektet säkerställer vi att bestämmelserna om personalen är aktuella i anslutning till internationell samverkan och att regleringen om värnpliktssystemet fungerar på ett ändamålsenligt sätt”, säger försvarsminister Antti Häkkänen.

Enligt propositionen kan en finsk medborgare till försvarsmakten avge en skriftlig förbindelse om att han eller hon deltar i försvarsmaktens internationella samverkan. En person som avgett en förbindelse utnämns för den tid uppdraget varar till ett tjänsteförhållande för viss tid vid försvarsmakten.

Syftet med propositionen är att försvarsmakten på ett övergripande sätt med tillräcklig personal ska kunna delta i internationell samverkan och att anställningsvillkoren i anslutning till uppgifterna i fråga ska vara enhetliga och tydliga i olika uppgifter.

Förmågan att verka i en internationell verksamhetsmiljö berör allt fler värnpliktiga och därför föreslås det i propositionen dessutom att värnpliktslagens bestämmelser om anordnande av tjänstgöring utomlands ska ändras så att deltagandet i en internationell militär övning, utbildning eller tjänstgöringsuppgift som hör till en utbildning inte längre förutsätter den värnpliktiges uttryckliga samtycke, om utbildningen och övningen direkt hänför sig till försvaret av Finland och sker inom Finlands närområde.

Syftet med ändringen är att göra det möjligt att på ett smidigare sätt utbilda och öva värnpliktiga i Finlands närområde, i praktiken på Östersjön samt i Sverige och Norge, som i egenskap av medlemsstater i Nato och på grund av sitt geografiska läge har ett direkt samband med försvaret av Finland.

I propositionen föreslås det dessutom att lagstiftningen om deltagandet i repetitionsövningar ska ändras så att den sammanräknade maximala tiden för repetitionsövningar blir samma 200 dagar för alla oberoende av militär grad. Målet är att säkerställa förutsättningarna för att upprätthålla och kontinuerligt utveckla kompetensen hos de värnpliktiga som hör till reserven.

Genom propositionen genomförs skrivningen i statsrådets försvarsredogörelse 2024, enligt vilken lagstiftningen för att säkerställa de resurser som de nya uppgifterna förutsätter också ska ses över så att hela försvarsmaktens personal vid behov kan användas för alla uppgifter inom försvarsmakten och så att värnpliktiga på ett smidigare sätt kan användas för uppgifter inom försvarsmakten och Nato i Finland och utomlands.

Begäran om intervjuer med ministern via Dani Niskanen, specialmedarbetare, tfn 0295 140 109.

Vid försvarsministeriet ges mer information om remissen av Anna Gau, äldre regeringssekreterare, tfn 0295 140 085

]]>

Försvarsminister Häkkänen: Förenta staterna stöder byggandet av en TNT-fabrik ekonomiskt

2026-09-15T14:30:00Z

”Vi beslutade att bygga en TNT-fabrik för de behov som är kritiska för Finlands och hela Natos försvar. Att försvarsindustrin växer i Finland stärker samtidigt vårt försvar och skapar sysselsättning och livskraft. Vi har fört diskussioner med de allierade om deltagande i projektet. Att Förenta staterna deltar i att ekonomiskt stöda TNT-fabriken är en indikation på det täta försvarssamarbetet mellan våra länder”, kommenterar försvarsminister Antti Häkkänen.

Den nya TNT-produktionsanläggningen kommer att producera TNT för Finlands och Natos behov och möjliggöra ett långsiktigt stöd till Ukraina. Oy Forcit Ab ska ansvara för investeringen i och driften av produktionsanläggningen.

Vid försvarsministeriet ges mer information av Frans Peltonen, specialsakkunnig (tfn 0295 140 021).

]]>

Utnämningar inom generalitetet

2026-09-15T08:44:00Z

Dessutom förordnade republikens president Rimmanen till stabschef för marinen från och med den 1 januari 2027. Toivanen fortsätter i uppgiften som kommendör för Björneborgs brigad.

Överste Jussi Toivanen har varit kommendör för Björneborgs brigad sedan 2026. Tidigare har han tjänstgjort bland annat inom en specialuppgift vid huvudstaben, som sektorchef vid arméstaben och som kommendör för den finländska krishanteringsstyrkan i Irak. Till överste befordrades han den 6 december 2024.

Kommodor Sauli Rimmanen har varit kommendör för Kustflottan sedan 2025. Tidigare har han tjänstgjort som bland annat personalchef vid marinen och som sektorchef vid huvudstaben. Till kommodor befordrades han den 4 juni 2021.

Vid försvarsministeriet ges mer information av Sinikka Vahvaselkä, regeringsråd, tfn 0295 140 431.

]]>

Finland sänder mer försvarsmaterielbistånd till Ukraina

2026-09-15T08:36:00Z

Värdet på biståndspaketet som nu ska sändas uppgår till cirka 290 miljoner euro. Finland har redan levererat försvarsmateriel till Ukraina till ett värde av 3,6 miljarder euro. Paketet innehåller denna gång i synnerhet material som Ukraina begärt i brådskande ordning. Det är till ekonomiskt värde det näst största paketet som Finland beviljat.

"Finland fortsätter att stödja Ukraina i dess försvarskamp mot Rysslands illegala angrepp. Under hela kriget har vi bistått med materiellt stöd enligt behoven. Utöver lageröverlåtelser har vi också involverat inhemska företag inom försvarsindustrin i stödprogrammet. Deras produkter finns också i detta paket. Stödet till Ukraina stärker därigenom också Finlands egen försvarsindustriella förmåga”, säger försvarsminister Antti Häkkänen.

Av operativa skäl och för att garantera att hjälpen säkert når fram informeras det inte närmare om vad biståndet innefattar eller om leveranssätt eller tidsplaner. I biståndet har både Ukrainas behov och försvarsmaktens resursläge beaktats.

Mer information ges av Antti Vesala, försvarsministerns specialmedarbetare, antti.vesala@gov.fi.

]]>

Försvarsminister Häkkänen: Finland och Sydkorea har undertecknat ett samförståndsavtal om kvalitetssäkring inom försvarsmaterielområdet

2026-09-14T12:40:00Z

”Vi stärker samarbetet med vår viktiga partner Sydkorea. Bakgrunden till detta samförståndsavtal är Finlands anskaffning av K9-pansarhaubitsar från Sydkorea. Det undertecknade avtalet skapar möjligheter att ytterligare fördjupa upphandlingssamarbetet mellan förvaltningarna. Det stöder också säkerställandet av en högklassig teknisk utveckling inom försvarsmaterielbranschen. Samarbete mellan demokratiska länder är nödvändigt för att vi ska kunna stärka vår förmåga att avvärja det hot som auktoritära länder utgör”, säger försvarsminister Antti Häkkänen.

Vid försvarsministeriet ges mer information av Björn Enroth, militäringenjör, materielenheten vid resurspolitiska avdelningen, tfn 0295 140 053.

]]>

Försvarsminister Häkkänen: Finland ansluter sig till Frankrikes europeiska kärnvapenavskräckningsinitiativ

2026-09-14T08:34:00Z

I sitt linjetal i mars 2026 lanserade Frankrikes president Emmanuel Macron ett initiativ om en europeisk dimension av landets kärnvapenavskräckning. Vid den tidpunkten konstaterades att åtta länder har anslutit sig till initiativet och sedan dess har också Norge anslutit sig till det.

Finland har för sin del fört diskussioner med Frankrike om initiativet. Frankrike och Finland har slutfört diskussionerna och länderna har publicerat ett gemensamt uttalande om Finlands anslutning till initiativet.

"Frankrikes initiativ stärker för sin del Europas allt aktivare grepp i fråga om försvaret. Syftet med initiativet är att stärka säkerheten och försvarets avskräckning i hela Europa", konstaterar försvarsminister Antti Häkkänen.

"Frankrike är en kärnvapenstat som har en viktig roll när det gäller att stärka det europeiska försvaret. Finlands anslutning till initiativet intensifierar på ett betydande sätt vårt bilaterala försvarssamarbete och stärker Finlands säkerhet. Deltagandet var naturligt också därför att de oss närstående länderna Norge, Sverige och Danmark redan var med i initiativet.

Frankrikes initiativ ersätter inte och överlappar inte Natos kärnvapenavskräckning. Natos kärnvapenavskräckning baserar sig på alliansens arrangemang för fördelning av kärnvapen och framför allt på Förenta staternas utvidgade avskräckning. Alliansens kärnvapenavskräckning är i sista hand en säkerhetsgarant för Nato.

Natos kärnvapenavskräckning har under de senaste åren utvecklats allt mer målmedvetet. Även Finland deltar i detta arbete. Frankrikes självständiga kärnvapenavskräckning främjar alliansens och Europas övergripande säkerhet.

"Varje land som deltar i initiativet bestämmer själv i vilken takt det deltar i initiativet. Frankrikes initiativ avviker från Natos kärnvapenavskräckning. Frankrike ålägger inte länderna som deltar några skyldigheter som motsvarar ett kollektivt försvar. Frankrike har inte heller för avsikt att be dem som deltar i initiativet att delta i kostnaderna för upprätthållandet av sin kärnvapenavskräckning", tillägger försvarsminister Häkkänen.

Efter en gemensam förklaring behandlas inledandet av samarbete på tjänstemannanivå. Efter detta förbereder sig försvarsförvaltningen på att inleda fördjupade diskussioner med Frankrike om hur samarbetet konkret ska framskrida.

I sitt tal har president Macron beskrivit den europeiska dimensionen av Frankrikes kärnvapenavskräckning med orden "framskjuten avskräckning" (dissuasion avancée, forward deterrence). Den franska kärnvapendoktrinen är fortfarande strikt försvarsmässig. Genom samarbetet erbjuder Frankrike inte sina partner något kärnvapenparaply. Landet behåller sin fulla beslutanderätt i fråga om sina kärnvapen och fastställandet av sina vitala intressen även i fortsättningen.

”Samarbetet avtalas i överensstämmelse med det deltagande landets intressen. Det kan bland annat inbegripa dialog om den franska kärnvapendoktrinen, gemensam övningsverksamhet där partnerlandet är observatör eller deltar med konventionella förmågor eller i extremfall tillfällig närvaro av delar av det franska strategiska flygvapnet i ett allierat land”, konstaterar Häkkänen.

Initiativet strider inte mot de anslutna ländernas internationella förpliktelser. De viktigaste internationella avtalen, såsom icke-spridningsavtalet och provstoppsavtalet, tillämpas på samma sätt som tidigare.

"Europa måste ta ett större ansvar för såväl det konventionella försvaret som också för bördefördelningen i fråga om kärnvapenavskräckningen. Dialogerna om stärkandet av kärnvapenavskräckningen och om stärkandet av säkerheten i Europa är centrala för Finlands försvar", avslutar försvarsminister Häkkänen.

På grund av en tjänsteresa utomlands kommer försvarsminister Antti Häkkänen inte att hålla någon presskonferens i ärendet. Intervjuförfrågningar till ministern ska riktas till specialmedarbetare Dani Niskanen, tfn 0295 140 109.

Vid försvarsministeriet ges mer information av Janne Kuusela, kanslichef. Kontakt genom kommunikationschef Jukka Matilainen tfn 0295 160 086 eller viestinta.plm@gov.fi.

]]>

Försvarsminister Häkkänen beslutade om försvarsmaktens deltagande i internationell övningsverksamhet 2027

2026-09-11T05:18:00Z

”Genom aktiv övningsverksamhet tillsammans med våra allierade visar vi försvarsförmågan och utvecklar de förmågor som försvaret förutsätter och förmågan att genomföra operationer. Försvarsmaktens plan för den internationella övningsverksamheten 2027 omfattar 134 övningar eller övningsramar i Finland och utomlands”, säger försvarsminister Häkkänen.

Finlands Natomedlemskap, det fördjupade försvarssamarbetet med Förenta staterna, Sverige, Norge, Storbritannien, Frankrike och andra viktiga allierade, och förändringarna i den säkerhetspolitiska miljön har fortfarande en stor inverkan på försvarsmaktens internationella övningsverksamhet.

I nästa års övningsverksamhet framhävs dessutom övningsverksamheten i fråga om Natos permanenta närvaro, det vill säga vid den marktaktiska ledningen i S:t Michel (MCLCC) och vid Natos framskjutna markstyrkor i Lappland (FLF)”, säger försvarsminister Häkkänen.

"Vi följer också aktivt den tekniska utvecklingen när det gäller konflikter och slagfält. Iakttagelser utvärderas noggrant och lärdomarna integreras i försvarsmaktens utbildnings- och övningsverksamhet", fortsätter försvarsminister Häkkänen.

Den internationella övningsverksamheten är fast anknuten till försvarsmaktens dagliga övningsverksamhet. De allierade ländernas styrkor deltar i praktiken kontinuerligt i övningar i Finland eller förbereder sig för sådana eller lämnar sådana.

”I praktiken är de allierades närvaro och övningsverksamhet i Finland vardag och allt oftare också långvarig”, berättar minister Häkkänen.

Försvarsmakten informerar närmare om övningarna när de aktuella datumen närmar sig.

Vid försvarsministeriet ges mer information av Mika Varvikko, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 140 316.

]]>

Försvarsminister Antti Häkkänen deltar i internationellt rymdtoppmöte i Paris

2026-09-10T07:20:00Z

Mötet, som leds av Frankrikes president Emmanuel Macron och det tyska gemensamma ordförandeskapet, samlar delegationer från cirka 120 länder, rymdorganisationer, forskare och ledare inom den privata sektorn.

Syftet med toppmötet som ordnas för första gången i denna form är att stärka det internationella samarbetet och skapa riktlinjer för rymdsektorns framtid.

Mer information ges av Dani Niskanen, försvarsministerns specialmedarbetare, tfn +358 41 544 4967.

]]>

Försvarsmakten anskaffar ett nytt granatkastarsystem

2026-09-08T08:59:00Z

Armén har i samarbete med Försvarsmaktens logistikverk och Patria utvecklat ett nytt tungt M3-granatkastarsystem (M3 = Modular Mobile Mortar). En prototyp av M3 har använts för utbildning i armén sedan ingången av 2026.

Det totala beloppet av den aktuella upphandlingen utan moms är 49,9 miljoner euro. Upphandlingskontraktet inklusive optioner gör det möjligt att upphandla hundratals system. Upphandlingens inhemska sysselsättningseffekt är cirka 130 årsverken.

”Vi upphandlar ett inhemskt granatkastarsystem som betydande bidrar till prestationsförmågan för infanteriets eldstöd. Inhemskt ursprung garanterar systemets försörjningsberedskap bland annat genom tillgången till reservdelar. Systemet är också mycket kostnadseffektivt, vilket i betydande grad har påverkats av användningen av befintliga och välfungerande komponenter samt utnyttjandet av det tidigare ingångna ramavtalet gällande tröghetsnavigeringsanordningar”, säger försvarsminister Häkkänen.

Beväringsutbildning med prototypens granatkastare pågår redan och de första vapnen i den nya beställda serien färdigställs under hösten.

Med de tunga granatkastarna stöds stridande trupper. Granatkasteriet utgör en del av arméns totala eldanvändning och det har en växande roll som truppernas egen enhet för tung indirekt eld. Med den indirekta elden kan man snabbt och precist orsaka verkan på fienden också då det till exempel inte är möjligt att använda sig av obemannade luftfartyg.

Vid försvarsministeriet ges mer information av Jussi Ristimäki, specialsakkunnig, tfn 0295 140 072. Kontakt med Försvarsmakten via medietjänsten, media.puolustusvoimat@mil.fi.

]]>

Försvarsminister Häkkänen: Försvarsbudgeten stärker försvaret och försörjningsberedskapen

2026-09-04T08:08:00Z

Jämfört med budgeten för 2026 är det en ökning på cirka 600 miljoner euro. Av den beräknade bruttonationalprodukten för 2027 är försvarsutgifternas andel 2,6 procent.

”I propositionen om statsbudgeten tas det steg mot en ny nivå på försvaret i enlighet med det krav som hotmiljön ställer. Anskaffningen av nya jaktplan framskrider planenligt och de första flygplanen fås till Finland i höst. Budgetförslaget för 2027 omfattar också en ny beställningsfullmakt på 1,3 miljarder euro för upphandling av försvarsmateriel, inom vilken den största helheten är inhemsk tillverkning av explosiva varor. Med denna budget satsar vi också på till exempel förmågan att avvärja drönare, arméns rörlighet och ledningssystem”, säger försvarsminister Antti Häkkänen.

I budgetpropositionen anvisas försvarsministeriets förvaltningsområde för 2027 sammanlagt cirka 1,8 miljarder euro för anskaffning av försvarsmateriel och 1,4 miljarder euro för anskaffning av multirollflygplan. Försvarsmaktens omkostnader uppgår till 2,7 miljarder euro.

I enlighet med riktlinjerna från regeringens ramförhandlingar i våras innehåller budgeten för 2027 en finansiering på 200 miljoner euro för stödet till Ukraina. Finland stöder Ukrainas försvarsstrid och stärker samtidigt den inhemska försvarsindustrin. Försvarsministeriet förhandlar för närvarande om samarbete inom drönarproduktion med Ukrainas försvarsministerium.

För stödjande av försvars- och veteranorganisationernas verksamhet föreslås cirka 11 miljoner euro i statsunderstöd.

Regeringen främjade också inledandet av infrastrukturprojekt som är nödvändiga med tanke på försvaret, såsom den fortsatta planeringen av en europeisk spårförbindelse.

”Det är viktigt att vårt förslag om att utvidga den västliga spårvidden och om andra viktiga objekt för militär rörlighet godkändes. Dessa förbättringar behövs för att möjliggöra hela Natos kollektiva försvar på den norra flanken. När förbindelserna i sinom tid tas i bruk kan de också ha en mer omfattande näringspolitisk betydelse särskilt i norr till exempel med tanke på industrin och turismen”, säger minister Häkkänen.

Vid försvarsministeriet ges mer information av Antti Vesala, försvarsministerns specialmedarbetare (tfn 0295 140 099) och Kristiina Olsson, ekonomidirektör (tfn 0295 140 220).

]]>

Försvarsminister Häkkänen: Försvarsindustrins export påskyndas genom smidigare tillståndsprocesser

2026-09-03T11:06:00Z

Syftet med propositionen är att effektivisera behandlingen av tillstånd och tillsynen. Avsikten är dessutom att uppdatera regleringen så att den motsvarar de krav som den nuvarande säkerhetsmiljön och Natomedlemskapet ställer.

”Regeringen strävar efter att öka försvarsindustriexporten. Nu inför vi ett så kallat allmänt exporttillstånd. Med hjälp av det är det i fortsättningen lättare att till exempel exportera produkter till en försvarsmaterielmässa för presentationsändamål. Detta minskar onödig administrativ börda för både förvaltningen och de företag som bedriver exporthandel. Med hjälp av tillståndet underlättar vi också utförsel i samband med underhåll och reparationer. Behovet av att söka separata tillstånd minskar i och med detta. Genom lagförslaget införs å andra sidan också nya verktyg för uppföljning av olika ansvarsfrågor, såsom genomförandet av humanitär rätt”, säger försvarsminister Antti Häkkänen.

I och med de föreslagna lagändringarna blir myndigheternas resursanvändning i fortsättningen mer ändamålsenlig. En del av de tillstånd som för närvarande behandlas vid försvarsministeriet överförs i fortsättningen till Polisstyrelsen. Dessa tillstånd gäller till exempel samlingsvapen eller sådana vapen som omfattas av tillämpningsområdet för EU:s nya skjutvapenförordning.

Mer information:

Laura Sinisalo, regeringssekreterare, +358 295 140 081

Förfrågningar om intervjuer med ministern: Antti Vesala, specialmedarbetare, antti.vesala@gov.fi.

]]>

Möjlig territoriekränkning på Finska viken med obemannat luftfartyg

2026-09-02T10:44:00Z

"Gränsbevakningsväsendet och polisen har inlett en undersökning av fallet”, säger försvarsminister Antti Häkkänen.

Gränsbevakningsväsendet informerar om fallet i takt med att undersökningen framskrider.

]]>

Europeiska unionens informella försvarsministermöte

2026-08-31T06:45:00Z

Eftersom försvarsminister Antti Häkkänen har förhinder representeras Finland vid mötet av försvarsministeriets kanslichef Janne Kuusela.

Avsikten är att mötet ska diskutera det militära stödet till Ukraina, EU:s stödlån till Ukraina 2026–2027, läget för den europeiska fredsfaciliteten och insatsen EUMAM Ukraina.

Ministrarna ska också diskutera rymdens allt större roll inom säkerhet och försvar under de senaste åren. På agendan står också den marina säkerheten och situationen i Libanon när mandatet för FN:s insats UNIFIL löper ut.

Mer information om mötet ges av Eemeli Heikkilä, specialsakkunnig, tfn +358 29 5140 020. Begäran om intervjuer och information om mötets kommunikation: Kristian Vakkuri, kommunikationsexpert, tfn +358 29 5161 158.

]]>

Finland och Sverige fördjupar samarbetet inom territoriell övervakning och tryggande av territoriell integritet

2026-08-28T08:00:00Z

Genom samarbetet ökar Finlands förmåga att upptäcka och bekämpa drönare. Det kompletterar Finlands nationella åtgärder för att bemöta drönarhot, som är en följd av Rysslands aggression mot Ukraina.

Samarbetet demonstrerar ländernas förmåga att verka tillsammans och ta ansvar för säkerheten i regionen och på Natos östra flank.

Försvarsminister Antti Häkkänen: ”Flyg- och marint samarbete är redan en integrerad del av vårt bilaterala och nordiska samarbete. Nu utvecklar vi detta ytterligare genom samverkan för territoriell övervakning och för att trygga territoriell integritet. Genom att verka tillsammans stärker vi Natos avskräckning och försvar”.

Sveriges försvarsminister Pål Jonson: ”Som medlemmar i Nato är kollektivt försvar en central del av vårt samarbete. Som allierade har Sverige och Finland en gemensam syn på vikten av stark avskräckning och försvar i Östersjöområdet och på Natos östra flank. Vi utvecklar ständigt vår förmåga att verka tillsammans med våra allierade, och ser kontinuerligt över möjligheter att bidra till detta på ett effektivt sätt”.

]]>

Ny undersökning stöder utvecklingen av beredskapen och den övergripande säkerheten

2026-08-27T06:10:00Z

Den centrala utgångspunkten för undersökningsprojektet var att bedöma vilka kritiska funktioner i samhället som ska upprätthållas under alla förhållanden. Dessutom undersökte projektet framtidens trender och förändringsfaktorer som påverkar samhällets kritiska funktioner.

Enligt undersökningsrapporten ska samhällets kritiska funktioner ses över som en föränderlig helhet i stället för som en permanent förteckning över kritiska tjänster och infrastrukturer. I rapporten anges att graden av samhällelig kritiskhet hos funktionerna påverkas av såväl behov och beroenden som det rådande läget. Rapporten omfattar elva rekommendationer för bedömning av kritiska funktioner.

”Undersökningen ger en aktuell helhetsbild av samhällets kritiska funktioner, de samspelande relationerna och framtidsutsikterna. Den presenterar graden av kritiskhet på ett nytt sätt som en dynamisk helhet där störningar sprids från en funktion till en annan via ömsesidigt beroende. Den värdefulla information som undersökningen tagit fram kan utnyttjas i den strategiska planeringen och i utvecklingen av beslutsfattandet och den övergripande säkerheten, vilket stöder beredskapen i vårt samhälle”, konstaterar Säkerhetskommitténs ordförande, försvarsministeriets kanslichef Janne Kuusela.

Ordföranden för uppföljningsgruppen för undersökningen, Säkerhetskommitténs generalsekreterare Petteri Korvala, anser att det är önskvärt att den publicerade rapporten ska aktivera en bred diskussion, stärka vår gemensamma förståelse för samhällets kritiska funktioner och skapa konkreta förutsättningar för en långsiktig utveckling av Finlands resiliens.

Undersökningen har genomförts som en del av statsrådets och ministeriernas gemensamma forsknings- och utvecklingsverksamhet (VN Tutkiva) som stöder statsrådets beslutsfattande och politiska beredning.

Handelshögskolan Hanken ordnar torsdagen den 27 augusti 2026 med början klockan 15 ett publiceringsevenemang för rapporten Det finska samhällets kritiska funktioner och framtidens trender. Evenemanget kan följas via denna Teams-länk.

Undersökningsrapporten: Suomen yhteiskunnan kriittiset toiminnot ja tulevaisuuden trendit (på finska)

Pressmeddelande om statsrådets forsknings- och utvecklingsverksamhet 27.8.2026: Undersökning: Samhällets kritiska funktioner delas in i åtta behovskategorier

Vid försvarsministeriet ges mer information av

Petteri Korvala, generalsekreterare för säkerhetskommittén, tfn +358 295 140 700
Kari Pelkonen, specialsakkunnig, Säkerhetskommitténs sekretariat, tfn +358 295 140 118
Ville Elo, specialsakkunnig, tfn +358 295 140 202

E-postadresserna har formen fornamn.efternamn@gov.fi

]]>

Misstänkt luftrumskränkning i Finska viken den 20 augusti

2026-08-20T17:43:00Z

”Varje misstänkt kränkning av territorium tas på största allvar. Utredning av händelsen pågår”, säger försvarsminister Antti Häkkänen.

Gränsbevakningsväsendet undersöker fallet och informerar närmare om det allteftersom utredningen framskrider.

]]>

Försvarsminister Häkkänen: Statsunderstöd på 4,8 miljoner euro för 5G/6G-projekt i Uleåborg

2026-08-14T13:15:00Z

I regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpo inrättades programmet för norra Finland som syftar till att främja Finlands försörjningsberedskap och självförsörjning i det förändrade säkerhetspolitiska läget. I programarbetet beaktas den nya geopolitiken och rutterna västerut. Det stärker säkerheten tillsammans med såväl det nordiska samarbetet som samarbetet med EU och Nato.

Vid sin halvtidsöversyn 2025 fastställde regeringen att det som ett led i genomförandet av programmet ska startas ett projektkonsortium mellan staten, Uleåborgs universitet och andra centrala forsknings- och utvecklingsaktörer samt företag. Detta för att säkerställa utvecklingen av 5G/6G-kompetensen i Finland och Finlands ställning som föregångare inom trådlös teknik. Avsikten är att i Natos DIANA 6G-testcentrum i Uleåborg testa störningståliga 6G-system som fungerar i utmanande miljöer och som förbättrar övervakningen, lägesbilden och skyddet av infrastrukturen.

”Programmet för norra Finland stärker Finlands försörjningsberedskap i det förändrade säkerhetspolitiska läget. 5G/6G-utvecklingsprojektet intensifierar samarbetet mellan forsknings- och utvecklingssamfundet – vi främjar både vår nationella högteknologiska kompetens och vår säkerhet”, säger försvarsminister Antti Häkkänen.

Finansieringen riktas till forskning som stärker den industriella bas som det militära försvaret förutsätter samt forsknings-, utvecklings- och innovationskompetens. Målet är att den forskning som nu inleds ska kunna utnyttjas under de kommande åren och att fortsatt finansiering ska kunna sökas också via internationella finansieringskanaler. Målen för föresatsen har samordnats med försvarsförvaltningens behov så att Finland genuint kan bli en av de främsta experterna på störningståliga 5G/6G-system som fungerar i utmanande miljöer.

Med uppdragen för det projektkonsortium som ska bildas:

1) säkerställs utvecklingen av 5G/6G-kompetensen i Finland och Finlands ställning som föregångare inom trådlös teknik,

2) stöds utnyttjandet av 5G/6G-teknik som en del av det totala försvarets och det militära försvarets behov samt

3) stöds Finlands deltagande i innovationsverksamheten i fråga om framtidens kommunikationslösningar inom Nato och som en del av Europeiska unionen.

Utöver Uleåborgs universitet ska konsortiet bestå av andra inhemska forskningsinstitut, högskolor och företag.

Vid försvarsministeriet ges mer information av Matti Ikonen, specialsakkunnig, tfn 358 29 5140182

]]>

Förändringar i generalitetet

2026-08-14T09:20:00Z

Generallöjtnant Kari Nisula (f. 1967) har varit Försvarsmaktens operationschef sedan 2022. Tidigare har han tjänstgjort bland annat som huvudstabens beredskapschef, kommendör för Pansarbrigaden, chef för institutionen för krigskonst vid försvarshögskolan och kommendör för den finländska krishanteringsstyrkan i Libanon. Till generallöjtnant befordrades han den 4 juni 2024.

Generalmajor Jarmo Vähätiitto (f. 1967) är sedan år 2021 ledningssystemschef vid huvudstaben. Tidigare har han tjänstgjort bland annat som biträdande avdelningschef vid huvudstaben, stabschef vid Karelska brigaden och avdelningschef vid Försvarsmaktens ledningssystemcentral. Till generalmajor befordrades han den 6 december 2024.

Flottiljamiral Janne Huusko (f. 1969) har varit stabschef vid marinen sedan 2024. Tidigare har han tjänstgjort bland annat som huvudstabens beredskapschef och som kommendör för Kustbrigaden. Till flottiljamiral befordrades han den 6 december 2021.

Brigadgeneral Jarkko Karsikas (f. 1971) har varit stabschef inom Natos ledning för kommunikations- och informationssystem sedan 2024. Tidigare har han tjänstgjort bland annat som biträdande avdelningschef och projektchef vid huvudstaben. Till brigadgeneral befordrades han den 1 september 2024.

Vid försvarsministeriet ges mer information av Sinikka Vahvaselkä, regeringsråd, tfn 0295 140 431.

]]>

Försvarsminister Häkkänen fattade beslut om byggande av en ny allaktivitetsbyggnad vid Markstridsskolan i Villmanstrand

2026-08-14T05:42:00Z

Enligt försvarsminister Antti Häkkänen stärker projektet Markstridsskolans verksamhetsförutsättningar och gör det möjligt att utveckla utbildnings- och inkvarteringsverksamheten långt in i framtiden.

"De nya, moderna lokalerna stöder försvarsmaktens funktionsförmåga och säkerställer att personalen och de som ska utbildas har tillgång till sunda, säkra och ändamålsenliga lokaler. Samtidigt stöder projektet försvarsförvaltningens långsiktiga livscykelhantering av fastigheter", säger minister Häkkänen.

Inkvarteringen vid Villmanstrands garnison ordnas för närvarande i gamla kasernbyggnader samt delvis i lokaler som hyrts utanför garnisonsområdet. Behovet av inkvarteringsplatser inom området ökar, och en del av de nuvarande undervisningslokalerna motsvarar inte längre de krav som ställs på verksamheten.

Statsrådets finansutskott förordade försvarsministeriets förslag om projektet den 13 augusti 2026 och försvarsminister Antti Häkkänen fattade beslut om att inleda projektet den 14 augusti 2026.

I byggnaden kommer det att byggas inkvarteringslokaler för 200 personer, sex undervisningsklasslokaler och Markstridsskolans bibliotek. I anslutning till biblioteket placeras också utrymmen för foto- och läromedelsproduktion. Lokalerna planeras så att de är moderna, hälsosamma och trygga och så att de tjänar regionens verksamhet långt in i framtiden. Byggandet möjliggör också en grundlig renovering i faser av de nuvarande inkvarteringsbyggnaderna som kan göras senare utan behov av separata tillfälliga lokaler.

Projektet genomförs i enlighet med försvarsmaktens arbets- och inlärningsmiljökoncept. I planeringen beaktas målen för lokal- och energieffektivitet i statens lokalstrategi samt kraven på koldioxidsnålhet och livscykelhållbarhet.

Lägenhetsytan för nybyggnaden är cirka 5 500 kvadratmeter och kostnadsförslaget för projektet utan mervärdesskatt uppgår till 17,2 miljoner euro.

Det är Försvarsfastigheter som uppför projektet. Byggnaden avses bli klar före utgången av 2028.

Vid försvarsministeriet ges mer information av Antti Vesala, försvarsministerns specialmedarbetare, tfn 0295 140 099, antti.vesala(a)gov.fi

]]>