Defmin pressmeddelanden

Uppbådssystemet utvidgas till att omfatta hela åldersklassen – informationsdag om uppbådet prövas i höst på tre orter

2026-04-13T12:18:00Z

Uppbådsinformationsdagen ordnas för alla 17-åringar i de deltagande kommunernas gymnasier och yrkesläroanstalter. Under informationsdagen ska de unga få information om försvaret, värnplikten och den övergripande säkerheten. Det ska också ingå information om åtgärder som stöder de ungas välbefinnande. Syftet med informationen är att öka antalet personer som fullgör beväringstjänst och stärka de ungas försvarsvilja. Målet är att förbättra unga mäns förståelse för uppbådsålderns skyldigheter samt att öka kvinnornas medvetenhet om frivillig militärtjänst och hur de söker sig till den. Därtill är det mera övergripande samhälleliga målet att främja de ungas välbefinnande och funktionsförmåga samt att förebygga utslagning.

”På uppbådsinformationsdagen säkerställer vi att hela åldersklassen omfattas av uppbåden och får information före uppbåden och urvalen till frivillig militärtjänst för kvinnor. På så sätt får de unga bättre förståelse för skyldigheten att försvara landet, det övergripande försvaret och den övergripande säkerheten”, konstaterar försvarsminister Antti Häkkänen.

I försöksprojektet med en informationsdag för uppbådet förbereder man sig på att ta i bruk en riksomfattande modell. Med hjälp av projektet får man erfarenheter av hur genomförandet fungerar i olika regioner och vid olika läroanstalter. Avsikten är att modellen ska tas i bruk på regional och nationell nivå 2027–2028.

Uppbådsinformationsdagen är en del av uppbådssystemet. Riktlinjer för utvecklingen av uppbådssystemet har fastställts i den parlamentariska värnpliktskommitténs betänkande (2021), Petteri Orpos regeringsprogram (2023) och i slutrapporten från arbetsgruppen för utveckling av uppbåden (2024). Genom att utveckla uppbådssystemet strävar man efter att svara på åldersklassernas minskning och de ungas försämrade funktionsförmåga. De egentliga uppbåden ordnas separat.

Försöksprojektet bereds av försvarsministeriet, undervisnings- och kulturministeriet, arbets- och näringsministeriet, försvarsmakten och Försvarsutbildningsföreningen i samarbete med de deltagande kommunerna och utbildningsanordnarna.

Mer information

Thomas Gentz, äldre avdelningsstabsofficer, försvarsministeriet, tfn +358 295 140 055
Kati Lounema, direktör, undervisnings- och kulturministeriet, tfn +358 295 330 037

]]>

Finland skaffar ytterligare 155 mm:s pansarhaubitsar K9 från Sydkorea

2026-04-09T11:31:00Z

Försvarsministeriet och Sydkoreas statliga representant KOTRA (Korea Trade-Investment Promotion Agency) undertecknade ett upphandlingskontrakt om detta i Helsingfors den 9 april 2026. Upphandlingen omfattar 112 begagnade K9-pansarhaubitsar samt reservdelar och underhållssystem för dem. Det totala värdet av upphandlingen uppgår till 546,8 miljoner euro.

”Genom denna upphandling utvecklas kapaciteten hos arméns artilleri på ett kostnadseffektivt sätt. Upphandlingen är en del av den reform av armén som fastställts i försvarsredogörelsen och som genomförs under de kommande tio åren. Samtidigt är detta ett starkt tecken på nära samarbete mellan försvarsförvaltningarna i Finland och Sydkorea”, konstaterar försvarsminister Antti Häkkänen.

Upphandlingen förbättrar ytterligare arméns eldkraft och förmåga att stödja de operativa trupperna med långdistansartillerimateriel med god terräng- och vägmobilitetskapacitet. Genom upphandlingen ersätts delvis föråldrad lätt dragbar artillerimateriel.

Finland upphandlade första gången K9-pansarhaubitsar 2017 som ett mellanstatligt köp hos organet KOTRA i republiken Korea. Sammanlagt 96 K9-pansarhaubitsar har tidigare upphandlats till armén.

Pansarhaubitsarna upphandlas från Sydkorea, men innan de tas i bruk görs det nationella ändringsarbeten på vagnarna i Finland. Dessutom har systemservice- och underhållsförmåga redan tidigare skapats i Finland i samband med upphandlingen.

Upphandlingen ingår i försvarsförvaltningens planerade budgetram.

Vid försvarsministeriet ges mer information av Frans Peltonen, specialsakkunnig, tfn 0295 140 021 och vid arméstaben av Petri Majuri, artilleriinspektör, överste, tfn 0299 800 (växel).

]]>

Utbyggnaden av vindkraft i östra Finland främjas med beaktande av säkerheten

2026-04-08T09:58:00Z

Ett villkor för inrättandet av det kompensationsområde som arbetsgruppen föreslog var att vindkraftsaktörerna ska förbinda sig till kompensationsavgifter för att bekosta de ändringsbehov som systemet för områdesövervakning medför. Enligt arbetsgruppen ska staten dessutom på förhand reservera hela investeringsfinansieringen som så kallad bryggfinansiering.

Vindkraftsaktörerna har i detta skede dock inte varit villiga att i någon stor utsträckning förbinda sig till de avgifter som kompensationsområdesmodellen förutsätter. Efter att arbetsgruppsrapporten publicerades har dessutom det skärpta säkerhetsläget ökat efterfrågan på och kostnaderna för områdesövervakningssystemen och därför har den behövliga kompensationsfinansieringen ökat.

Det försämrade säkerhetsläget ställer också ytterligare krav på områdesövervakningen. För närvarande finns det inga tekniska lösningar på de störningar som vindkraftverk orsakar områdesövervakningssystemen, men den tekniska utvecklingen i fråga om områdesövervakningen är snabb. Försvarsförvaltningen följer utvecklingen inom sektorn och strävar aktivt efter att finna nya lösningar för att samordna vindkraften och områdesövervakningen.

Det är fortfarande möjligt att bygga vindkraft i östra Finland inom ramen för det nuvarande systemet. Ur ministeriernas synvinkel bör främjandet av vindkraftsutbyggnaden i östra Finland i detta skede koncentreras till projekt som redan godkänts av försvarsmakten och som inbegriper cirka tusen vindkraftverk i östra Finland. Även nya vindkraftsområden kan fortfarande inrättas. Östra Finlands livskraft är viktig med tanke på försvaret, försörjningsberedskapen och den regionala ekonomiska utvecklingen och sysselsättningsutvecklingen. Genom regeringsprogrammets program för östra Finland strävar ministerierna efter att främja utvecklingen i östra Finland.

Arbetsgruppen som utrett utbyggnaden av vindkraft i östra Finland identifierade också flera andra faktorer som har förhindrat ytterligare vindkraftsutbyggnad i området. Sökandet efter lösningar för att göra projektutvecklingen smidigare bör fortsätta. Ett centralt verktyg för detta är landskapsplanläggningen, som möjliggör en långsiktig planering av vindkraftsutbyggnaden.

Mer information

vid försvarsministeriet: Sami Heikkilä, specialsakkunnig, tfn 0295 140 452
vid arbets- och näringsministeriet: Pekka Grönlund, industriråd, tfn 029 506 4815
vid finansministeriet: Olli Kärkkäinen, strategi- och forskningsdirektör, tfn 0295 530 545

E-postadresserna har formen fornamn.efternamn@gov.fi

]]>

Befordring i generalitetet 1.4.2026

2026-04-01T06:56:00Z

Medicinalbrigadgeneral Tuomo Kaarlo Leino inleder samma datum sitt arbete som Försvarsmaktens överläkare. Tidigare har han tjänstgjort bland annat som överläkare vid Flygvapnet, förvaltningsöverläkare vid huvudstaben och som chefsläkare vid Centret för militärmedicin. Leino är medicine doktor. Han befordrades till medicinalöverste den 4 juni 2021.

Vid försvarsministeriet ges mer information av Sinikka Vahvaselkä, regeringsråd, tfn 0295 140 431.

]]>

Misstänkt territoriekränkning med obemannade luftfartyg i sydöstra Finland på söndagen

2026-03-29T10:51:00Z

”Drönare har kommit ur kurs och flugit in på finskt territorium. Vi tar detta på största allvar. Säkerhetsmyndigheterna har reagerat omedelbart. Utredningen av händelsen fortsätter, och närmare information om saken ges när det finns mer bekräftade uppgifter”, säger försvarsminister Antti Häkkänen.

Försvarsmakten undersöker händelsen tillsammans med andra myndigheter. Mer information om händelsen ges framöver av Försvarsmakten och andra myndigheter.

Mer information: ilmavoimat@mil.fi

]]>

Sex avslagsbeslut i fråga om fastighetsköp

2026-03-27T10:00:00Z

Fastigheterna som är föremål för avslagsbesluten ligger i Imatra, Nyslott, Kittilä, Raseborg, Parikkala och Sysmä.

Fastigheterna skulle förvärvas för olika ändamål, såsom användning för affärsverksamhet samt bostads- och rekreationsändamål. De som ansöker om tillstånd är medborgare i Ryssland, Uzbekistan, Kina och Kanada eller företag som ägs av medborgare i dessa länder.

Förändringarna i säkerhetsmiljön förutsätter att de finländska myndigheterna vidtar tillräckliga åtgärder för att förhindra olika omfattande försök att påverka. Förvärv av fastigheter i Finland kan syfta till att få fotfäste i landet eller att försämra myndigheternas verksamhetsförutsättningar.

– Därför avvisar vi sådana fastighetsförvärv i fråga om vilka hot mot den nationella säkerheten, försvaret, gränssäkerheten och försörjningsberedskapen inte kan uteslutas, säger försvarsminister Antti Häkkänen.

Avslagen på tillståndsansökan grundar sig på lagen om tillståndsplikt för vissa fastighetsförvärv (470/2019).

Besluten har ännu inte vunnit laga kraft.

Mediers eventuella begäranden om handlingar ska lämnas in till försvarsministeriets registratorskontor per e-post på kirjaamo.plm(a)gov.fi

Mer information får medierna från försvarsministeriets kommunikationsenhet per e-post på tiedotus.plm(a)gov.fi

]]>

Brigadgeneral Jami Virta blir förvaltningschef vid huvudstaben

2026-03-20T09:35:00Z

Virta har varit kommendör för Björneborgs brigad sedan 2024. Tidigare har han tjänstgjort bland annat som biträdande avdelningschef och sektorchef vid huvudstaben och som bataljonskommendör vid Karelska brigaden. Till brigadgeneral befordrades han den 4 juni 2024.

Uppgiften som förvaltningschef vid huvudstaben är en ny post i generalitetet. Förvaltningschefen samordnar huvudstabsuppgifter som ökat i och med Finlands Natomedlemskap.

Vid försvarsministeriet ges mer information av Sinikka Vahvaselkä, regeringsråd, tfn. 0295 140 431.

]]>

Finlands, Sveriges och Norges försvarsministrar vid övningen Code Response 26: Genomförandet av de framskjutna markstyrkorna FLF Finland framskrider snabbt

2026-03-16T14:10:00Z

"Det är vårens viktigaste arktiska övning. På norskt och finskt territorium övar 30 000 yrkessoldater och reservister från 14 olika länder Natos gemensamma operationer. Fokus ligger på att stärka Natos nordliga region, att gemensamt operera under utmanande förhållanden samt att testa mottagningen av och logistiken kring allierade trupper", säger försvarsminister Antti Häkkänen.

"Som en del av övningen övas också förflyttning av trupper från Sverige till Finland, vilket är en central del av FLF Finlands verksamhetskoncept. I och med FLF-modellen stärks säkerheten i Finland och hela nordliga alliansen", fortsätter försvarsminister Häkkänen.

Försvarsminister Häkkänen, Sveriges försvarsminister Pål Jonson och Norges försvarsminister Tore O. Sandvik säger i ett uttalande från Cold Response 26 att genomförandet av FLF Finland framskrider i rask takt. Enligt uttalandet strävas det efter att Finlandsplacerade FLF Finland ska inrättas före Natos toppmöte i Ankara i juli 2026.

"I praktiken gäller detta både den stridsgrupp som Sverige erbjuder och den multilaterala stabsdel som ska inrättas i Finland", säger försvarsminister Häkkänen.

"FLF Finland är ett konkret bevis på att Natos avskräckning och försvar stärks i Finland. Övningen Cold Response 26 bidrar för sin del till att visa vår starka förmåga och att våra allierade förbinder sig till att utveckla FLF", fortsätter försvarsminister Häkkänen.

FLF Finland är Natos multilaterala arméstyrka, vars ramstat är Sverige. Norge är för sin del ledande stat för övningen Cold Response 26 och är ett av de länder som deltar i utvecklingen av FLF Finland. Utöver Sverige och Norge har Storbritannien, Frankrike, Italien och Island meddelat att de deltar i utvecklingen av FLF Finland och länderna deltar också i övningen Cold Response 26. Code Response 26 är en del av Natos Arctic Sentry verksamhet, genom vilken alliansen visar sin beredskap att agera också i den arktiska regionen.

Norges, Finlands och Sveriges försvarsministrars gemensamma uttalande (på engelska)

Vid försvarsministeriet ges mer information av Samuli Puhakka, specialsakkunnig, tfn +358 295 140 089.

Begäran om intervjuer med ministern via Dani Niskanen, specialmedarbetare, tfn +358 415 444 967.

]]>

Verksamhet inom tredje logistikregementet förläggs till Kemi

2026-03-09T13:03:00Z

Genom förläggningsbeslutet stärks verksamhetsförutsättningarna för försvarsmaktens logistik i norra Finland.

Tillsammans med sina samarbetspartner bildar 3:e logistikregementet ett servicenät för försvarsmaktens logistiktjänster i norra Finland. Regementet upplagrar krigsutrustning, utför underhåll, stöder vid behov trupper med underhållsarrangemang samt deltar i att ge handräckning till andra myndigheter och i arbetet med att arrangera det stöd som behövs för internationella operationer och övningar.

– Förändringarna i säkerhetsmiljön, Finlands Natomedlemskap och DCA-avtalet mellan Finland och Förenta staterna har ökat kraven på den nationella logistiken och byggandet av förmågor. Fokus i utvecklingen ligger på militär rörlighet, värdlandsstöd, medicinalvård, utveckling av Försvarsmaktens logistikverks trupper och förmågor och det samnordiska stödnätverket, säger försvarsminister Häkkänen.

Till 3:e logistikregementet hör staben, flygvapnets depå, Norra Finlands förrådsavdelning och Norra Finlands säkerhetsenhet. Staben för regementet finns i Jyväskylä. Den övriga verksamheten finns i Uleåborg, Rovaniemi, Tervola, Haapajärvi, Tammerfors och Birkala. Sysselsättningseffekten av den verksamhet som ska förläggas till Kemi uppgår till sex personer.

Vid försvarsministeriet ges mer information av Ville Vilén, konsultativ tjänsteman, tfn. +358 295 140 212.

]]>

Det föreslås ändringar i kärnenergilagen och strafflagen i syfte att stärka Natos försvar och avskräckning

2026-03-05T16:13:00Z

Syftet med propositionen är att undanröja lagstiftningsmässiga hinder för att kunna utveckla Finlands militära försvar som en del av alliansen samt för att fullt ut utnyttja Natos avskräckning och kollektiva försvar.

I den gällande lagstiftningen är det helt förbjudet att till Finland införa eller i Finland transportera, leverera eller inneha kärnladdningar. I propositionen föreslås att det i fortsättningen ska vara möjligt att till Finland införa en kärnladdning eller att i Finland transportera, leverera eller inneha en sådan om den hänför sig till Finlands militära försvar, Natos kollektiva försvar eller försvarssamarbete.

Största delen av Natoländerna har i lagstiftningen inte ställt några begränsningar för ett fullskaligt genomförande av Natos försvar och avskräckning. Genom propositionen görs Finlands lagstiftning förenlig med Natos funktioner. Propositionen är en del av helheten av den lagstiftningsreform som nämns i regeringsprogrammet och som krävs för Natointegrationen.

Propositionen baserar sig på behovet av att maximera Finlands säkerhet i en svårförutsägbar omvärld. Avsikten med propositionen är att se till att Natos avskräckning med alla dess delområden, är trovärdig och utgör en så hög tröskel som möjligt för militära insatser mot Finland och hela alliansen. Ändringen förbättrar den förebyggande avskräckningen och syftet med den är att förhindra att militära maktmedel används mot Finland och hela alliansen.

Finland bör för sin del göra det möjligt att upprätthålla och utveckla alliansens försvar och vid behov genomföra det fullt ut. En lagändring tryggar verksamhetsförutsättningarna förutom i Nato också i det bilaterala och multilaterala samarbetet. Genom lagstiftningsändringen kommer Finlands deltagande i Natos kärnvapenavskräckning att ligga på motsvarande nivå som i Finlands närmaste partnerländer.

Enligt Natos strategiska koncept är syftet med Natos kärnvapenavskräckning är att bevara freden, förhindra påtryckningar och skapa avskräckning mot aggression. Så länge det finns kärnvapen är Nato en kärnvapenallians. Nato strävar dock efter en kärnvapenfri värld genom att stabilisera säkerhetsmiljön. Nato är till sin karaktär en försvarsorganisation och dess verksamhet iakttar internationell rätt. Alla Natos medlemsstater, inklusive Finland, är parter i icke-spridningsavtalet (NPT) och har förbundit sig att fullgöra avtalet.

Ändringen av lagstiftningen handlar inte om att Finland ska eftersträva kärnvapen inom sitt territorium. Finland strävar inte efter att placera kärnvapen på sitt territorium och något sådant planeras inte heller i Nato. Lagändringen påverkar inte heller Natos kärnvapenavskräckningsövningar som inte heller i fortsättningen kommer att omfatta några kärnvapen.

Den föreslagna ändringen av kärnenergilagen strider inte mot Finlands internationella förpliktelser och de internationella avtal som är bindande för Finland, såsom icke-spridningsavtalet och provstoppsavtalet som tillämpas på samma sätt som tidigare. Även framöver arbetar Finland aktivt för att förhindra spridningen av massförstörelsevapen och för att motverka de hot som de medför.

Att anskaffa, framställa, utveckla och spränga kärnladdningar och att bedriva forskning för att framställa sådana är fortfarande i alla situationer ett straffbelagt kärnladdningsbrott i Finland. På samma sätt är ett kärnladdningsbrott som begås i terroristiskt syfte också i fortsättningen ett straffbelagt brott.

Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt.

Remissbehandlingen avslutas torsdagen den 2 april 2026.

Länk till utlåtandetjänsten.

Begäran om intervjuer med försvarsminister Antti Häkkänen via Dani Niskanen, specialmedarbetare, tfn 0295 140 109.

Mer information ges vid försvarsministeriet av Janne Kuusela, kanslichef. Kontakten via kommukationsdirektör Niina Hyrsky, tfn +358 295 140 120 eller tiedotus.plm@gov.fi.

]]>

Otto Saxén blir avdelningschef för försvarsministeriets försvarspolitiska avdelning

2026-03-05T11:40:00Z

Otto Saxén är för närvarande biträdande avdelningschef för försvarspolitiska avdelningen. Tidigare har han varit direktör för ministeriets enhet för försvarssamarbete, och konsultativ tjänsteman och specialforskare vid samma enhet samt specialforskare vid enheten för nationellt försvar. Åren 2009–2013 tjänstgjorde Saxén som specialsakkunnig i försvarspolitik vid Finlands Nato-representation i Bryssel.

Försvarspolitiska avdelningen ansvarar bland annat för frågor som gäller internationellt försvarssamarbete, förvaltningsområdets Nato- och EU-samordning, forsknings- och analysverksamhet samt frågor som gäller utveckling och användning av försvarsförmågan, värnplikt, frivilligt försvar och totalförsvar. Avdelningschefen leder avdelningens verksamhet och svarar för att de mål som ställts upp för avdelningen uppnås samt för samverkan mellan den egna avdelningen och de övriga avdelningarna.

Vid försvarsministeriet ges mer information av Kati Virtanen, personaldirektör, tfn 0295 140 435.

]]>

Försvarsminister Häkkänen: Natos enhet för ledningssystem placeras i Finland

2026-02-12T14:42:00Z

”Jag är väldigt nöjd över att ytterligare ett av våra Natomål fick alla allierades starka stöd. Enheten för ledningssystem bidrar till att stärka Natos avskräckning och försvar i alliansens nordliga delar”, säger försvarsminister Häkkänen.

Enheten för ledningssystem producerar datakommunikations- och informationssystemtjänster till stöd för ledningen av Natos trupper och ledningsorgan i Finland och vid behov i hela alliansen.

Enheten för ledningssystem är en del av Natos kommandostruktur. Byggandet, verkställandet och upprätthållandet av enheten kan beviljas Natogemensam finansiering. Enheten kommer att ha cirka 60 anställda, och befattningarna ska tillsättas med finländsk personal.

”Finland har utmärkt kompetens när det gäller ledningssystem. Enheten som placeras i Finland tjänar inte bara alliansens intressen, utan underlättar också samordningen av Finlands och Natos ledningssystemtjänster”, säger försvarsminister Häkkänen.

Natos enheter för ledningssystem lyder under Natos ledning för kommunikations- och informationssystem (NATO Communications and Information Systems Group, NCISG).

Vid försvarsministeriet ges mer information Jukka-Pekka Virtanen, konsultativ tjänsteman, tfn +358 295 140 208. Begäran om intervjuer med försvarsministern via Dani Niskanen, specialmedarbetare, tfn +358 41 544 4967.

]]>

Försvarsminister Häkkänen åker till Bryssel på försvarsministermöten

2026-02-10T14:38:00Z

”Det är en viktig mötesvecka för Europas säkerhet och försvar. Både på EU- och Natomötena diskuterar vi hur vi ska framskrida med det militära stödet till Ukraina och får en aktuell översikt över krigssituationen. I Nato diskuterar vi dessutom ansvarsfördelningen och utvecklingen av luft- och robotförsvaret. I slutet av veckan träffar jag allierade och partner vid säkerhetskonferensen i München”, berättar försvarsminister Antti Häkkänen.

Europeiska unionens försvarsministermöte

Försvarsminister Häkkänen ska delta i Europeiska unionens försvarsministermöte onsdagen den 11 februari 2026. Teman för mötet är EU:s militära stöd till Ukraina och försvarsinnovationer samt utsikterna för 2026 för Europas försvarsberedskap.

Natos försvarsministermöte

Försvarsminister Häkkänen deltar i Natos försvarsministermöte vid Natos högkvarter torsdagen den 12 februari.

Teman för Natos försvarsministermöte är bland annat stärkningen av alliansens avskräckning och försvar, framskridandet med en målnivå för försvarsutgifterna samt utvecklingen av luft- och robotförsvaret.

Ministrarna ska dessutom diskutera Rysslands anfallskrig och stödet till Ukraina med Nato-Ukraina-rådet (NATO-Ukraine Council) under en officiell arbetslunch. Rådet inrättades vid toppmötet i Vilnius i juli 2023 bland annat för att främja den politiska dialogen och stödja Ukrainas ambition att bli medlem i Nato.

Möte för den grupp som samordnar materielstödet till Ukraina och försvarsministermöte inom ramen för det nordiska försvarssamarbetet

Försvarsminister Häkkänen deltar i mötet för den grupp som samordnar materielstödet till Ukraina (Ukraine Defense Contact Group, UDCG) torsdagen den 12 februari.

Vid mötet behandlas läget i Ukraina och materiel- och utbildningsstödet till landet samordnas. Värdar för mötet är Storbritanniens försvarsminister John Healey och Tysklands försvarsminister Boris Pistorius.

Dessutom ska försvarsminister Antti Häkkänen delta i det nordiska försvarssamarbetets (Nordic Defence Cooperation, Nordefco) försvarsministermöte torsdagen den 12 februari. Temat för mötet är aktuella säkerhets- och försvarsfrågor.

Säkerhetskonferensen i München

Från Bryssel fortsätter försvarsminister Häkkänen till den internationella säkerhetskonferensen i München, i vilken han deltar den 13–14 februari 2026.

Försvarsministern har flera bilaterala högnivåmöten i samband med konferensen.

Konferensen samlar säkerhetspolitiska beslutsfattare och experter från hela världen. Konferensen ordnas för 62:a gången.

Vid försvarsministeriet ges mer information

om EU:s försvarsministermöte av Eemeli Heikkilä, specialsakkunnig, tfn +358 295 140 020
om Natos försvarsministermöte av Alex Santaholma, specialsakkunnig, tfn +358 295 140 028
om mötet för gruppen som samordnar materielstödet till Ukraina av Esko Salminen, specialsakkunnig, tfn +358 295 140 094
om det nordiska försvarssamarbetets försvarsministermöte Tiina Benredjem, tfn +358 295 140 009
om Säkerhetskonferensen i München av Karoliina Honkanen, enhetsdirektör, försvarsråd, tfn +358 295 140 354
och i fråga om kommunikationen av Emma Virkkunen, specialsakkunnig, tfn +358 295 140 176

]]>

Storbritannien och Norge ansluter sig till Finlandsledda CAVS-programmets produktutvecklingsavtal

2026-02-09T08:26:00Z

För närvarande omfattas sju Natoländer av avtalet: Finland, Sverige, Lettland, Tyskland, Danmark, Norge och Storbritannien. Finland leder projektet. Leverantör för projektet är Patria Land Oy. Storbritannien och Norge anslöt sig till CAVS-programmet 2025.

Genom att nu ansluta sig till produktutvecklingsavtalet får Storbritannien och Norge tillgång till resultaten av de produktutvecklingspaket som utvecklats inom projektet och kan delta i den fortsatta utvecklingen av fordonssystemet.

”CAVS håller på att bli Europas viktigaste utvecklingsprogram för moderna bepansrade fordon. Programmet stärker det europeiska försvaret och Natosamarbetet genom att öka ländernas samarbetsberedskap på många olika nivåer. Genom finländsk kompetens främjar vi hela Europas försvarsförmåga. Detta kan vi med goda skäl vara stolta över”, säger försvarsminister Antti Häkkänen.

Målet för CAVS-programmet, som inleddes 2020 i samarbete mellan Finland och Lettland, är att utveckla ett bepansrat 6x6-fordonssystem för medlemsländernas behov. Patria har redan levererat sammanlagt 250 fordon till Finland, Lettland, Sverige och Danmark och för närvarande har det beställts sammanlagt nästan 2000 bepansrade fordon. I september 2025 öppnades en multinationell projektbyrå för CAVS-programmet i Tammerfors, som möjliggör en effektiv förvaltning och ledning av projektet som snabbt utvidgas.

CAVS-programmet är öppet för europeiska länder med liknande materielkrav.

Vid försvarsministeriet ges mer information av Jussi Ristimäki, specialsakkunnig, tfn 0295 140 072, och vid Försvarsmaktens logistikverk av Juha-Matti Ylitalo, biträdande direktör, ingenjörbrigadgeneral, tfn 0299 800 (Försvarsmaktens växel).

]]>

Finland sänder mer försvarsmaterielbistånd till Ukraina

2026-02-05T12:30:00Z

Värdet på kapaciteterna som nu ska sändas uppgår till cirka 43 miljoner euro. Detta biståndspaket innehåller bland annat materiel som skaffats från den finländska försvarsindustrin inom ramen för Ukrainastödprogrammet. Finland har levererat försvarsmateriel till Ukraina till ett sammanlagt värde av 3,2 miljarder euro.

”Finland fortsätter planenligt att stödja Ukraina med försvarsmateriel. Utöver stödpaketen deltar vi i flera kapacitetskoalitioner som syftar till att bygga upp och stärka Ukrainas egna förmågor. Vi vill för vår del se till att Ukrainas rätt och förmåga att försvara sitt land och sitt folk tillgodoses”, säger försvarsminister Antti Häkkänen.

Av operativa skäl och för att garantera att hjälpen säkert når fram informeras det inte närmare om vad biståndet innefattar eller om leveranssätt eller tidsplaner. I biståndet har både Ukrainas behov och försvarsmaktens resursläge beaktats.

Mer information ges av Antti Vesala, försvarsministerns specialmedarbetare, tfn +358 295 140 099

]]>

Finland deltar i uppgifter i de marina styrkorna i Natos kollektiva försvar i fredstid 2027

2026-01-29T13:53:00Z

”Genom att delta i uppgifter i Natos kollektiva försvar i fredstid signalerar vi enighet inom alliansen och visar beredskap och försvarsförmåga. Vi visar också ansvar för säkerheten i vårt närområde och ökar stabiliteten i Östersjöregionen. Säkerhetsläget i regionen har accentuerats i och med Rysslands fortgående hybridaktiviteter", säger försvarsminister Antti Häkkänen.

Utöver med personal deltar Finland i upgifter i minröjningsstyrkan med ett fartyg i Katanpää-klassen och bereder sig på att vid behov delta i uppgifter i en marin styrka med ett fartyg av Hamina-klass. Finland planerar inte att 2027 delta i framskjutna markstyrkor i andra allierade länder eller i luftbevakning av andra allierade länders luftrum.

”I det nuvarande säkerhetspolitiska läget är det ändamålsenligt att koncentrera arméns verksamhet till Finlands territorium. Exempel på detta är den marktaktiska ledning som placerats i Finland samt den framskjutna markstyrkan, som kan skalas enligt säkerhetsläget. Båda stärker Natos kollektiva försvar. Framskridandet av ibruktagningsprojektet för F-35 avgör när Finland har möjlighet att delta i luftbevakning av andra allierade länders luftrum”, säger försvarsminister Häkkänen.

Uppgifterna i Natos kollektiva försvar i fredstid är en viktig del av genomförandet av Natos kollektiva avskräckning och försvar inom hela alliansens område. Natos uppgifter i fredstid genomförs med hjälp av de framskjutna markstyrkorna, de stående marina styrkorna, luftrumsövervakningen och incidentberedskapen, det stärkta luftförsvaret under fredstid, Natos snabbinsatsstyrka och separata övervaknings- och beredskapsåtgärder. Syftet med dessa uppgifter är att visa beredskap och försvarsförmåga samt solidaritet, delat ansvarstagande och sammanhållning mellan de allierade.

Vid försvarsministeriet ges mer information av Antti Rajahalme, äldre avdelningsstabsofficer, tfn +358 29 514 0059. Begäran om intervjuer med försvarsministern via Dani Niskanen, specialmedarbetare, tfn +358 41 544 4967

]]>

Arbetsgrupp föreslår att försvarsministeriet åläggs att sköta säkerhetsinlösning av fastigheter

2026-01-28T12:19:00Z

Den gällande lagen om inlösen av fast egendom gör det möjligt att lösa in fast egendom för att trygga Finlands säkerhet, försörjningsberedskap och infrastrukturens funktion. Arbetsgruppen som utrett behoven av att ändra lagstiftningen konstaterade att tillämpningen av säkerhetsinlösningslagen är utmanande, vilket bland annat beror på att varje ministerium ansvarar för lagenligt tillståndsförfarande i fråga om sitt eget förvaltningsområde.

Arbetsgruppen föreslår därför att inlösningstillståndsprocessen enligt säkerhetsinlösningslagen koncentreras till försvarsministeriet, som har den mest omfattande erfarenheten av att utarbeta hotanalyser i anslutning till fastigheter och av sådan myndighetsverksamhet som ligger närmast säkerhetsinlösning, det vill säga tillsynen av utländskt fastighetsinnehav och framläggande av förköpsförslag. Enligt arbetsgruppen bör försvarsministeriet också ges i uppdrag att, i samarbete med andra förvaltningsområden, upprätthålla en lägesbild över fastigheter som kan utgöra säkerhetshot.

Arbetsgruppen föreslår att rätten att få uppgifter enligt säkerhetsinlösningslagen utvidgas och uppdateras så att andra förvaltningsområden kan ge utlåtanden i inlösningsärenden. Enligt arbetsgruppen ska det föreskrivas om påföljder för brott mot åtgärdsförbudet och åtgärdsförbud ska kunna tillämpas genast när ett eventuellt behov av inlösen upptäcks. I brådskande situationer bör man kunna avstå från att sträva efter frivillig transaktion, och man bör i tillståndsförfarandet kunna avvika från hörandet av andra myndigheter, om ärendet är brådskande eller hörandet inte behövs för att avgöra ärendet. Dessutom bör myndigheterna ha mer omfattande möjligheter att temporärt ta fastigheter i besittning.

Arbetsgruppen föreslår att de ersättningar som betalas för säkerhetsinlösning förenhetligas med den allmänna inlösningslagen. Den finansiering som behövs för säkerhetsinlösning bör koncentreras och beaktas i budgetarna.

Genom projektet genomfördes föresatserna i regeringsprogrammet, enligt vilka regeringen ska utreda möjligheterna till ett effektivare retroaktivt ingripande i fråga om egendom som är viktig med tanke på säkerheten och försörjningsberedskapen i samhället.

Arbetsgruppen var enig om innehållet i promemorian. I arbetsgruppen ingick företrädare för försvarsministeriet, jord- och skogsbruksministeriet, kommunikationsministeriet, justitieministeriet, inrikesministeriet, utrikesministeriet, arbets- och näringsministeriet, huvudstaben, Gränsbevakningsväsendet, Lantmäteriverket, Skyddspolisen och Centralkriminalpolisen.

Länk till arbetsgruppens promemoria (på finska)

Vid försvarsministeriet ges mer information av Kosti Honkanen, ordförande för utredningsprojektet, äldre regeringssekreterare, tfn 0295 140 607 och Sami Heikkilä, vice ordförande, specialsakkunnig, tfn 0295 140 452

]]>

Försvarsminister Häkkänen beviljade ytterligare statsunderstöd för stödjande av försvars- och veteranorganisationernas verksamhet 2026

2026-01-27T08:29:00Z

”Finlands styrka är en försvarsvilja som är helt i en klass för sig. Med tanke på upprätthållandet och stärkandet av den, är det ytterst viktigt att vi har ett omfattande organisationsfält genom vilket finländarna på eget initiativ kan bidra till försvaret. Detta omfattar såväl vårdande av veterantraditionen, deltagande i frivilligt försvar och reservistverksamhet i olika former som arbetet för den övergripande säkerheten och stödet till dem som deltagit i krishanteringsinsatser. Syftet med de understöd som försvarsministeriet beviljar är att främja och upprätthålla detta viktiga arbete”, säger försvarsminister Häkkänen.

Traditionsförbundet Eklövet rf som är central aktör inom veterantraditionsarbetet och stödarbetet för veteraner, främjar den nationella enigheten, upprätthåller den nationella kriståligheten och försvarsviljan samt värnar om vårt kulturarv. Veteranorganisationerna har överlåtit sina uppgifter till Traditionsförbundet Eklövet rf som fortsätter det samhälleligt betydelsefulla arbetet för att vårda veterantraditionen, och verkar som aktör inom intressebevakningen och stödarbetet för veteraner. Försvarsministern beviljade Traditionsförbundet Eklövet rf sammanlagt 980 000 euro i statsunderstöd för vårdande av veterantraditionen.

Försvarsfrämjandet rf är en försvarsorganisation vars viktigaste uppgift är att ekonomiskt och ideologiskt stödja centrala frivilliga försvarsorganisationer. Genom den aktiva verksamheten i Försvarsfrämjandet rf:s medlemsorganisationer stöds den övergripande säkerheten på ett mångsidigt och riksomfattande sätt. Genom verksamheten förbättras och upprätthålls reservisters och andra medborgares fysiska kondition och kompetens samt kunskaper och färdigheter som hänför sig till försvaret och säkerheten. Försvarsministern beviljade Försvarsfrämjandet rf sammanlagt 528 000 euro i statsunderstöd för att förmedlas vidare till Finlands Reservofficersförbund ry, Reservistförbundet ry, Försvarsgillenas förbund rf och Kvinnornas Beredskapsförbund rf för verksamhet som stöder försvarsorganisationerna.

Föreningen för skadade krishanteringsveteraner, Vammautuneet Kriisinhallintaveteraanit ry, är en intresseorganisation och erfarenhetsexpert för de finländska personer som deltagit i militär och civil krishantering och som skadats i tjänstgöringen. Föreningens centrala syfte är att erbjuda rehabiliteringsstöd och kamratstöd till finländare som deltagit i militära fredsbevarande insatser och krishanteringsinsatser och som har främjat fred och säkerhet runt om i världen. Försvarsministern beviljade föreningen Vammautuneet Kriisinhallintaveteraanit ry ett statsunderstöd på sammanlagt 50 000 euro för kamratstödsarbete.

Mer information:

Antti Vesala, specialmedarbetare antti.vesala@gov.fi

]]>

Försvarsminister Antti Häkkänen: Ny Natoföretagsaccelerator förenar teknologi, tillväxt och försvar

2026-01-23T08:29:00Z

– Vi började sträva efter att få Natos företagsaccelerator till Finland, eftersom vi är ett högteknologiskt land och samtidigt en stark expert på försvar. Den Natoföretagsaccelerator som inrättades i dag kommer att gagna tillväxten, forskningen och försvaret. Ny teknik har betydande tillväxtmöjligheter på Natomarknaden, konstaterar försvarsminister Antti Häkkänen.

Företagsacceleratorn ska erbjuda de företag som deltar i Natos DIANA-utmaningsprogram utbildning i utveckling av affärsverksamhet inom försvarssektorn. Kompetensen inom acceleratorn ska fokuseras på framtidens kommunikationssystem och kvantteknik. Acceleratorns tjänster riktar sig särskilt till start up-företag och små och medelstora företag som endast har begränsad erfarenhet av försvars- och säkerhetsbranschen. För företagsacceleratorns verksamhet svarar Teknologiska forskningscentralen VTT i samarbete med Aalto-universitetet och Helsingfors universitet.

– Genom att integrera försvarsaspekten i vår nationella innovationspolitik skapar vi en starkare grund för kriståligheten, konkurrenskraften och det internationella samarbetet, säger försvarsminister Häkkänen.

Natos program DIANA (Defence Innovation Accelerator for North Atlantic) stöder medlemsstaternas uppstartsföretag och små och medelstora företag i utvecklingen av för försvaret och säkerheten kritisk teknik med dubbla användningsområden, och i verifieringen av dess militära användningspotential. Försvarsministeriet är nationell ansvarsmyndighet för DIANA-initiativet.

Försvarsministerns tal på engelska vid tillställningen

Begäran om intervjuer med försvarsministern via Antti Vesala, specialmedarbetare, tfn +358 50471 0883

]]>

Försvarsminister Häkkänen beviljade statsunderstöd för stödjande av försvars- och veteranorganisationernas verksamhet 2026

2026-01-23T07:06:00Z

Försvarsutbildningsföreningen producerar kostnadseffektivt utbildning som upprätthåller och utvecklar försvarsmaktens kapacitet och totalförsvar samt försvarsviljan. Försvarsminister Antti Häkkänen beviljade Försvarsutbildningsföreningen statsunderstöd till ett belopp av sammanlagt cirka 9,9 miljoner euro.

– Försvarsutbildningsföreningen har under de senaste åren genomfört utbildningsdagar utöver de mål som försvarsministeriet ställt upp. Vi kan konstatera att finländarnas försvarsvilja och intresse för frivillig försvarsutbildning ökar ytterligare. Försvarsutbildningen som genomförs via Försvarsutbildningsföreningen stöder på ett utmärkt sätt upprätthållandet och uppdateringen av reservens militära färdigheter och övriga kompetens, säger försvarsminister Häkkänen.

Syftet med verksamheten inom Minnesföreningen för krigsdöda rf är att värna om minnet av de finländare som stupat i krigen 1939–1945 eller som dog i krigsfångenskap utanför Finlands gränser. Föreningen främjar också annat vårdande av stupades minne i Finland och utomlands. Försvarsministern beviljade Minnesföreningen för krigsdöda rf ett statsunderstöd på sammanlagt 120 000 euro.

– Även om det redan har gått över 80 år sedan krigen upphörde, är det fortfarande synnerligen viktigt att värna om, uppskatta och respektera minnet av de som stupat i krigen. Detta upprätthåller kontinuiteten i generationer och påminner om att försvarsfrågan är gemensam. Varje generation måste i tur och ordning ta ansvar för vårt lands självständighet, säger försvarsminister Häkkänen.

Finlands veteranförbund för insatser i utlandet rf (tidigare SUVL) är en intresseorganisation för finländare som tjänstgjort i olika krishärdar i världen samt en samhälleligt erkänd expert på fredsbevarande och krishantering. Det statsunderstöd på 200 000 euro som försvarsministern beviljat har stor betydelse för förbundets arbete med att sörja för välbefinnandet och kamratstödet för veteraner och andra utländska insatser inom den militära krishanteringen och deras intressegrupper.

– Orpos regering har förbundit sig att förbättra situationen för krishanteringsveteranerna. Utöver detta understödsbeslut verkställs i år i samarbete mellan försvarsministeriet och social- och hälsovårdsministeriet också regeringsprogrammets riktlinje om att förbättra servicen för dem, säger försvarsminister Häkkänen.

Mer information: Antti Vesala, specialmedarbetare, antti.vesala(a)gov.fi

]]>