FÖRSVARSPOLITIK

Försvarspolitiken styr upprätthållandet, utvecklandet och användningen av försvarsförmågan. Med försvarspolitiken främjas statens och befolkningens säkerhet, stöds statsledningens beslutsfattande samt deltas i det internationella beslutsfattandet och samarbetet. Försvarspolitiken stöder de utrikes- och säkerhetspolitiska målen.

I det försvarspolitiska måltillståndet grundar sig den finska försvarsförmågan och försvarslösningen på ett djupgående och mångsidigt nätverkande, där nätverkets medlemmar vid behov ställer sina prestationsförmågor till varandras förfogande. För att måltillståndet ska kunna nås intensifieras det nationella och det internationella samarbetet inom försvarspolitiken.

Den finska försvarslösningen är ett nätverkande försvar, från vilket man kan övergå till ett gemensamt försvar, ifall statsledningen beslutar så. Det nätverkande försvaret består av nationellt och internationellt försvarspolitiskt och militärt samarbete, där nätverkets medlemmar tillsammans utvecklar sina kapaciteter och vid behov ställer dem till varandras förfogande. Målet för nätverkandet är att trygga försvarsförmågan i 2010-talets omvärld, där aktörernas ömsesidiga beroende ökar samtidigt som de resurser som försvaret har till sitt förfogande förblir begränsade eller eventuellt t.o.m. krymper.

Målet med det nationella nätverkandet är att trygga upprätthållandet, utvecklandet och användningen av försvarsförmågan samt försvarsviljan. I fråga om försvarsförmågan innebär detta framför allt att balansen mellan uppgifter och resurser säkerställs. Genom nationellt nätverkande utvecklas särskilt samhällets kristålighet, kunnande, försörjningsberedskap och infrastruktur. Samverkan med andra myndigheter, näringsliv, medborgarorganisationer och enskilda medborgare stärker viljan att försvara samhället. Ett strategiskt partnerskap med näringslivet är en central del av försvarsförmågans kostnadseffektivitet. Samarbetet med medborgarorganisationerna är viktigt vid beredningen och verkställandet av en övergripande internationell krishantering samt i de uppgifter där man stöder myndigheterna. Samarbetet med medborgarorganisationerna stärker samtidigt medborgarnas försvarsvilja.

Syftet med det internationella försvarspolitiska nätverkandet är att säkerställa försvarsförmågan med de parter som är beredda att tillsammans utveckla och använda sina kapaciteter. Nätverkandet i Europeiska unionen, i det nordiska samarbetet inom försvarssektorn, i samarbetet inom Natos partnerskap för fred och även bilateralt gör det möjligt att både få internationellt politiskt stöd och uppnå den militära kompatibilitet som behövs för att bistånd ska kunna ges och tas emot. Internationellt nätverkande utvecklar också kostnadseffektiviteten och försörjningsberedskapen i fråga om materielupphandling samt möjligheterna till industriellt samarbete och forsknings- och teknologisamarbete. När det är som mest djupgående leder internationellt nätverkande till att gemensamma kapaciteter utvecklas och används.

Krishantering är ett centralt medel i den finska säkerhetspolitiken. Genom krishanteringen strävar Finland för sin del efter att främja stabiliteten i världens konfliktområden. Försvarspolitiken stöder deltagande i övergripande internationell krishantering. Deltagandet i krishanteringen är en del av utvecklandet av försvarsförmågan och dess användbarhet. I krishanteringen är det också frågan om att anvisa mål för den finska säkerhets- och försvarspolitiken och försvarsförmågan samt att i förutseende syfte påverka den finska säkerhetssituationen.

 

VAD SOM AVSES MED FÖRSVARSPOLITIK

Med försvarspolitik avses för det militära försvaret nödvändiga förberedelser och allmänna arrangemang, beslutsfattande och politisk styrning samt deltagande i verksamhet vars syfte är att upprätthålla internationell säkerhet och stabilitet.

Försvarspolitiken anger grunderna för det militära försvaret, dvs. dess uppgifter och resurser. Vidare fastställer den principerna för landets försvarslösning samt utformar lagstiftningen om det militära försvaret.